Tina N Martin är tillbaka med fjärde delen i hennes pågående serie med kriminalinspektör Idun Lind och kollegerna vid gruppen för grova brott i Luleå i återkommande huvudroller. Den nya boken heter Vindguden, en titel som får en intressant betydelse i berättelsen. Författaren arbetar med tydliga teman i sina böcker, i den förra var det utsatta tjejer som ”vårdades” i ett av de ungdomshem som drivs av hårt kritiserade Statens institutionsstyrelse, SiS, som nu är på väg att avvecklas för att ersättas av något annat, oklart vad. Här handlar det om flyktingfrågor, centralt i handlingen finns ett av Migrationsverkets flyktingförvar där människor som misstänks gå under jorden placeras under en kortare tid, i de allra flesta fall avslutad med utvisning. Författaren utvecklas i en positiv riktning, här finns inte bara ett starkt samhällsengagemang utan också en förmåga att gestalta på ett sätt som både berör och skapar spänning. Inte minst blir hon allt bättre på att bygga starka karaktärer, särskilt unga människor, som verkligen fångar läsarna.

Författaren är trogen sin miljö i trakterna av Boden; den här gången utspelar sig det mesta i Harads vid Luleälven, fem mil nordväst om Boden, en by med knappt femhundra innevånare. I denna fiktion har byn två omstridda fastigheter som blir viktiga för handlingen; den ena är ett av Migrationsverkets flyktingförvar och den andra är ett gigantiskt inhägnat område, med lyxiga boenden och en rik ägare som säljer mycket exklusiva paket till internationella turister som kommer dit för att jaga på området.

Berättelsen inleds med två prologer som utspelar sig i Harads sommaren 2023. I den ena träffar vi Fawad som i sitter i baksätet på en bil; när bilen saktar ner i en kurva lyckas han få upp dörren och kastar sig ut, flyr in i skogen, springer mot älven, jagas snart av hundar. Även den andra prologen är dramatisk och slutar med att någon skjuter någon, oklart vilka som är inblandade än så länge.

Därefter flyttas vid ett år framåt, i augusti 2024 är vi fortfarande i Harads och träffar Stig Johansson, omstridd lokalpolitiker längst ut på högerkanten, som denna mycket tidiga morgon är ute och går med sin gamla finnspets Erko. Plötsligt drar hunden iväg ner mot älven. Stig följer efter och hittar en illa tilltygad kropp i strandkanten.

Seriens huvudperson Idun Lind har bråttom denna morgon, går snabbt med barnvagnen, systerdottern Barbro, åtta månader, sover i vagnen och de är på väg hem till Iduns pappa och hans sambo Erna. Iduns syster Mika bor också i deras hus men hon mår inte alls bra, klarar inte av att ta hand om sin dotter, resten av familjen hjälps åt med den lilla tjejen.

Det blir Idun och hennes närmaste kollega Calle Brandt som åker till Harads efter larmet om den upphittade kroppen. Trots att den är så illa tilltygad är det uppenbart att det handlar om en man och att han är mördad, han har en stor skottskada i bröstet, sannolikt från ett grovkalibrigt jaktvapen. Han bedöms har varit död i ungefär ett år.

Vi läsare har naturligtvis redan gissat att det måste handla om prologens Fawad och så småningom kommer polisen också fram till detta. Att han inte varit anmäld försvunnen får sin förklaring; tjugosjuårige Fawad Qurban med afghanska rötter fanns på flyktingförvaret året innan, tillhörde de få som faktisk fick uppehållstillstånd, släpptes fri och ingen förstår varför han tydligen varit kvar i Harads.

Så rör vi oss rejält både i tid och rum, hamnar i Syrien 2011, närmare bestämt Aleppo där vi får träffa elvaåriga Nadira och hennes familj som än så länge har ett bra liv. Hon flyger drake tillsammans med sin pappa på en öppen plats i närheten varje lördag och här börjar titelns vindar komma in i handlingen. Av sin pappa lär hon sig lyssna och läsa av naturen, inte minst vindarna. I återkommande kapitel får vi följa henne ända till 2024. På vägen kommer hon att bli mycket vältränad, både snabb och stark. När hon efter många prövningar kommer till Sverige har hon bytt både identitet och kön. Det är ett riktigt välskrivet spår i denna bok, starkt och berörande, Nadira växer ut till en stor favorit att bära med sig från läsningen.

Den största favoriten blir ändå Sebastian, en ung man som bor hos sina morföräldrar i ett torp utanför Harads, föräldrarna är döda. När han introduceras visar författaren hur skicklig hon kan vara; bara med hjälp av språket ger hon oss ett autistiskt tänkande, hon skriver inte ut någon diagnos, vi förstår ändå, det är riktigt imponerande. Sebastian är rätt intelligent med speciella kunskaper; han kan allt om skogen, tillbringar enormt mycket tid där, känner djuren, förstår naturen, kan läsa vädrets växlingar. Han är skygg, undviker människor, undviker Harads centrum så mycket han kan.

Då och då måste han ändå in till centrum, till jobbet på Gunsans Bodega. De är släkt, Gunsan är hans mormors yngre syster och hon är en av mycket få människor som Sebastian gillar. Han jobbar i disken där han slipper träffa människor.

Både Gunsan och Bodegan är sedan många år institutioner i Harads; platsen där alla träffas och ägarinnan som är byns sociala nav; hon känner alla, känner till allas hemligheter. Även hon blir en mycket väl framskriven karaktär; hon är också en viktig del i framskrivningen av en annan karaktär, själva byn Harads, slutenheten, alla såriga relationer sedan decennier.

På flyktingförvaret får vi bland andra träffa de nära vännerna Malik och Hassan som träffades på färden med den lilla överlastade båten över Medelhavet; av åttiotvå migranter var det bara tretton som överlevde, bland dem de två vännerna. De levde tillsammans i Sverige, klarar språket bra, hade stora drömmar om framtiden. Så kom utvisningsbesluten och de togs in på förvaret i avvaktan på att deras överklaganden skulle prövas. Snart ska beskeden komma, de är så nervösa. En av dem försvinner.

Vi får också träffa Harads maktcentrum, omåttligt rike David Ekholm som bland annat äger den stora, exklusiva jaktanläggningen utanför byn. I och med att det är ett inhägnat område får gästerna jaga vad som helst, när som helst på året. De importerar också exotiska djur för jakten.

Ytterligare en intressant karaktär skrivs in i berättelsen; Hedda Bengtsson är hacker på högsta elitnivå, drar in bra med pengar på sina expertkunskaper, inte kriminell direkt, men inte riktigt laglydig heller, vill inte han med polisen att göra. Men hon älskar sin syster Vera, och eftersom Vera älskar Calle (Iduns kollega) hjälper hon till när utredningen kört fast. Men Hedda informerar tydligt Calle om vad som kommer att drabba honom om han någonsin talar om varifrån han fått sina uppgifter.

Jag har inga större problem med litterärt våld, vet att en del till exempel hade svårt för Niklas Natt och Dags trilogi om det sena sjuttonhundratalets Stockholm av den anledningen men, jag tycker det är fantastiska böcker som på många sätt också ger oss en annan och sannare bild av den tiden än vi fick lära oss i historieundervisningen. Men våldet måste vara meningsfullt för berättelsen, författare som bara använder det spekulativt och kommersiellt väljer jag bort. Här funderar jag en hel del över den våldsamma kärnan i Vindguden. En närliggande idé finns i nyligen utgivna Fristaden skriven av hyllade spänningsdebutanterna Lena Sundström och Jens Mikkelsen, som jag också funderade en hel del över. Men landar i slutsatsen att det möjligen kan vara skruvat på ett sätt som tangerar gränserna, men att det ändå är motiverat, det är meningsfullt, bär en mening som är viktig för författarna.

Att skruva på gränsen till att både logik och trovärdighet faller samman är också karakteristiskt för den här författaren; hon visar det här liksom i sina tidigare böcker, det är en svår balansgång som hon klarar med näppe och nöd.

Och hon blir allt bättre; karaktärsbyggena är strålande, hon håller god ordning på alla trådar i en komplex intrigkonstruktion, språket är stilsäkert med en väl komponerad rytm, det blir både spännande och underhållande samtidigt som hennes samhällsengagemang berör läsarna.

Författaren

Tina N Martin är född 1980 och bosatt i Boden. Hon har en bakgrund som dansare och utbildade sig till gymnasielärare, undervisar i svenska och dans. Hon växte egentligen inte upp med författardrömmar, det finns en annan anledning till att det blev så. För att komplettera sin lärarbehörighet med ytterligare ett ämne läste hon religionsvetenskap på universitetet. Hon blev fascinerad av religiösa sekter, rätt uppslukad av dessa frågor, och fick idén att skriva en bok med det som tema. Från idé till handling var vägen kort. Hon skrev i hemlighet, berättade inte någonting för släkt och vänner, ända tills hon hade boken klar och dessutom ett förlagskontrakt. Det blev debuten Befriaren som kom ut 2021 och som utspelar sig i sektmiljö. Det var också starten på en serie om kriminalinspektör Idun Lind och hennes kolleger vid gruppen för grova brott i Luleå. Böckerna utspelar sig i Boden med omgivningar, den norrbottniska miljön är viktig för henne. Debuten följdes upp av Åskmakaren 2022, Sorgsystern 2023 och nu Vindguden 2024. Det har gått bra, positiv kritik och 100 000 sålda böcker; utöver utgivningen på svenska finns böckerna också översatta till några andra språk. För att få tid för skrivandet arbetar hon numera bara deltid som lärare. Hon arbetar mycket disciplinerat med skrivandet, har tydliga mål för hur mycket hon ska åstadkomma per vecka. Fotbollsintresset är stort i familjen, hon och hennes man ställer alltid upp för barnen med träningar, matcher och allt annat som krävs för att en idrottsförening ska fungera. N i författarnamnet står för Narvaez, en del av hennes efternamn.

Anders Kapp, 2024-10-18

Bokfakta

• Titel: Vindguden.
• Författare: Tina N Martin.
• Utgivningsdag: 2024-10-17.
• Förlag: Polaris.
• Antal sidor: 457.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Sorgsystern.
• Kapprakt om Befriaren.
• Läs vad andra skriver om boken.