Sharon Bolton är sedan länge en favorit inom spänningslitteraturen, en internationell stjärna som alltid brukar leverera. Hennes senaste på svenska, Giftmördaren, kom ut i mitten av juni. Jag läste den då men snubblade över flera problem, mystiska frågetecken som gjorde att jag inte skrev om den då. Varför är den inte lika bra som vanligt? Varför finns det så många uppenbara översättningsproblem? Har Sharon Bolton tröttnat på sin trilogi om Florence Lovelady och övergivit henne?

Giftmördaren är del två av en trilogi om poliskommissarie Florence Lovelady, landets höst uppsatta kvinnliga polis som är verksam i London. Starten på den lysande karriären kom när hon 30 år tidigare var verksam i småstaden Sabden, som härjades av en seriemördare. Trots alla de hinder som sattes upp av äldre manliga kolleger lyckades Florence överlista och gripa Larry Glassbrook för morden.

Under åren har Florence hållit kontakt med Larry i fängelset och besöker honom igen nu när han är allvarligt sjuk. Hon ger ett löfte till den döende Larry som innebär att hon måste återvända till Sabden, något som hon gör med mycket blandade känslor. Det finns något förgiftat i detta lilla samhälle i skuggan av Pendle Hill som hon inte vill möta igen. Det hela handlar om fyra barnskelett har upptäckts nära ett barnhem. Larry försäkrar Florence om att det inte handlar om några arkeologiska kvarlevor, det är inte så många år sedan barnen dog och de ansvariga finns fortfarande livet.

Samtidigt är Larrys dotter Cassie Glassbrook – sedan pappan dött – nu fri att återvända till sin hemstad för att försöka vinna tillbaka sin ungdomskärlek. Familjen tvingades lämna Sabden på grund av allt det hat som de drabbades av efter Larrys gripande. Cassie är nu beredd att göra vad som helst för att vinna sin forna pojkvän tillbaka.

När de två kvinnorna återvänder till den stad som nästan tagit deras liv trettio år tidigare, kommer sedan länge begravda hemligheter i dagen. Hemligheter som kan komma att förgöra dem båda.

Under den första dryga 100 sidorna finns handlingen 30 år efter Larrys gripande, året är 1999. Här växlar berättandet mellan Florence och Cassie. Sedan rör vi oss till 1969, några veckor efter det att Larry åkte fast. Nu växlar berättandet mellan den 30 år yngre Florence och Sally, Larrys fru. Vi har alltså tre olika berättarröster och två olika tidsperspektiv vilket skapar en väl fungerande dynamik i läsningen.

Relationen till den första delen av trilogin är komplex. Ofta är serier kronologiska, del två utspelar sig i tiden efter del ett, del tre efter del två etc. Så är det inte här. I stället kompletterar den andra delen den första i olika tidsperioder. Komplicerat att göra, men det fixar Bolton mycket skickligt.

Inför denna trilogi har Bolton studerat områdets verkliga historik av häxjakt, särskilt häxprocesserna i Pendle 1612 då nio kvinnor dödades. Hon använder detta för ett feministiskt perspektiv där moderna häxor, kvinnor i samverkan, skapar en motkraft till samhällets patriarkala styrkor, här i form av ett hemligt, manligt, maktcentrum. Hon utvecklar också detta perspektiv i den andra delen på sätt som inte alltid fungerar för mig. Det finns en rätt svår balansgång mellan fiktionens trovärdiga spänning och överdrifter som kan bli mer parodiska än spännande. Jag har skyhöga förväntningar på allt vad Sharon Bolton skriver och även om mycket är fantastiskt bra möttes inte riktigt dessa förväntningar av denna text.

Det finns också översättningsproblem. Några exempel: Tungvrickarramsor finns på de flesta språk. Några av de mer välkända på svenska börjar ”Sju sjösjuka sjömän …” och ”Sex laxar …”. På engelska finns en mycket känd ramsa ända från 1700-talet som börjar ”Peter Piper picked a peck of pickled peppers” och den använder Sharon Bolton i den nya boken. Här finns en svårighet i översättningen. Eftersom den är okänd för de allra flesta svenska läsare skulle man kunna ersätta den med en svensk tungvrickarramsa. Man skulle också kunna låta den vara kvar på engelska, sannolikt det bästa valet. Men här finns i stället en sorts direktöversättning som bara blir konstig. ”Peter Pipare Plockar Paprikor med Peppar.” Tungvrickarfunktionen går förlorad och i princip ingen svensk läsare känner igen ramsan. I texten finns också idiomatiska uttryck som direktöversätts i stället för att ersättas med motsvarande svenska uttryck, en del rena fel och dessutom bitvis en klumpighet i språket som aldrig finns i Sharon Boltons berättande. Till och med titeln är tveksam. ”The poisoner” har en rätt vid tolkningsram. Det kan handla om giftmord, men det kan också användas mer bildligt om ”förgiftaren”, orsaker till ett förgiftat samhällsklimat, vilket är en viktig aspekt i detta samhälle. Med ”Giftmördaren” försvinner den tolkningsmöjligheten som hade behövts här. Det var både oväntat och tråkigt med dessa problem som stör läsningen.

Den här boken har kommit ut på flera språk, förutom svenska, men än så länge inte på originalspråket engelska. Jag har försökt ta reda på varför, men utan att få svar. I slutet av april i år kom Bolton ut med en helt annan bok, The Split, inte översatt ännu (du kan läsa om den engelska utgåvan på Lottens Bokblogg). Giftmördaren är andra delen av en planerad trilogi om Florence Lovelady men inte nog med att denna del två inte kommit ut på engelska: i stället för att skriva den tredje delen så skriver hon något helt annat. Kanske har Bolton tröttnat på sin Lovelady? Jag vet inte, men det är ett mysterium.

Den första delen, The Craftsman (Hantverkaren på svenska), kom ut på engelska tidigt 2018, del två var planerad till 2019 och trilogins avslutning året efter. Så har det uppenbarligen inte blivit. Redan när den första delen kom ut såldes rättigheterna för hela trilogin till Sid Gentle Films som bl a tidigare svarat för TV-seriesuccén Killing Eve. Redan då fans en hel del idéer klara kring den kommande TV-serien, man hade till och med redan då anlitat välkända Ben Court och Caroline Ip för att arbeta om böckerna till filmmanus. Hur det nu ska gå med dessa planer är höljt i dunkel.

Anders Kapp, 2020-08-19

Bokfakta

• Titel: Giftmördaren. (The Poisoner, översättning Åsa Brolin.)
• Författare: Sharon Bolton.
• Utgivningsdag: 2020-06-17.
• Förlag: Modernista.
• Antal sidor: 462.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Kapprakt om Sharon Bolton.
• Kapprakt om Hantverkaren.
• Du kan läsa mer om boken här.