Efter stora framgångar med Hagforsseriens sju delar startar Ninni Schulman med Som vi lekte något helt nytt där vi som läsare får flytta från Värmland till Dalarna, det här är första delen i Siljanserien. Ingrid Wolt var en skicklig polis i Stockholm; efter en rätt lång period som ordningspolis arbetade hon några år som utredare. 16 november 1980 händer något som innebär att hon själv hamnar i fängelse och först försommaren 1983 kan hon lämna Hinseberg för att som trettiofemåring försöka skapa sig någon sorts liv igen och på något sätt kanske återfå kontakten med sin lilla dotter Anna. 3 juli 1982 försvinner tolvårige Mattias Holm från sitt hem i den lilla byn Våmhus vid nordvästligaste delen av Siljan. Ett år senare är han fortfarande försvunnen, polisen tror på en drunkningsolycka och utredningen är i princip nedlagd. Det tror inte Mattias föräldrar Solveig och Esbjörn på, de har på olika sätt krossats av sonens försvinnande och har svårt att ge Mattias lillasyster Linda ett vettigt liv. Det är två av komponenterna för denna spänningsroman som bland mycket annat ger oss en stark skildring av den tidiga puberteten, den ofta svåra övergången från barndom till ungdom. Mest imponerad är jag ändå av den intelligenta basen, uppbyggnaden av den nya serien; allt talar för att den kommer att bli minst lika framgångsrik som hennes Hagforsserie.

Innan vi fortsätter med den aktuella boken vill jag stanna upp en stund i beundran av den grundkomponenter som författaren byggt för den nya serien:

Platsen 1: Det är svårt att föreställa sig någon mer idyllisk plats i Sverige än Siljansbygden med dess många små samhällen runt den stora sjön; i den första delen främst byar som Våmhus och Kumbelnäs vid Orsasjön, Siljans nordvästligaste del. Lantlig idyll är något attraktivt för stadsmänniskor och inte minst för läsare i andra mer tätbefolkade länder. Idyll är också en fantastisk yta att finna mörka hemligheter under.

Platsen 2: Det är en del av landet som författaren har god kunskap om. Hon förknippas sedan tidigare främst med Värmland men har också mycket av sina rötter just i det här området. Personlig erfarenhet minskar behovet av research och tillför också en personlig känslighet för platsen som bidrar till närhet och trovärdighet i texten. (Jag vet att hon ändå har ägnat sig åt en hel del research för att få alla platsrelaterade detaljer rätt.)

Tiden 1: Handlingen är förlagd till tidigt 80-tal och bara att ta bort internet och mobiltelefoner ur vardagsekvationerna (fanns bara embryonalt då) skapar skillnader som är mycket större än vi oftast inser. Insikter om dessa skillnader växer fram i läsningen och bidrar till läsglädjen. Detta skulle kunna utvecklas i kommande delar; bland annat är just den här tiden peaken på hundra års välfärdsbyggande i Sverige, skillnaderna mellan då och nu inom vård, omsorg, skola är också mycket större än vi oftast inser vilket kan användas som en intressant bakgrund i nya berättelser.

Tiden 2: En hel del av berättelsen handlar om unga människor i begynnande pubertet, ”den där sommaren efter sexan, innan det skrämmande högstadiet väntade” som jag skrev om Mikael Yvesands intressanta debut Häng City där han ägnade sig åt samma omvälvande tid i livet. Den kan naturligtvis inträffa vilka årtal som helst, hos betydligt yngre Yvesand inträffar den på sent nittiotal, men på tidigt åttiotal var Schulman själv i närheten av sina unga karaktärers ålder (något yngre) vilket bidrar till textens styrka och trovärdighet i skildringen av unga människor i den tiden och i den åldern när det gör så ont då olika knoppar brister.

Främlingen: Återvändaren är en enormt frekvent karaktär inom svensk spänningslitteratur under senare år vilket är naturligt. Återvändandet till barndomsbyn innehåller en kombination av utifrånperspektivets klarsynthet och halvt bortglömda ungdomsrelationers komplexitet vilket kan vara intressant att utforska. Schulman själv är ju en sorts återvändare till Siljansbygden men hennes huvudperson Ingrid Wolt är en total främling som inte har några relationer alls till den plats där hon hamnar och det blir intressant på andra sätt. Att vara helt ny i riktigt små samhällen där både vänskaper och fiendskaper kan sträcka sig generationer tillbaka, och där det kan vara mycket svårt att bli accepterad som nykomling, är en riktigt komplex och utmanande position som Schulman använder skickligt.

Tillbaka till den aktuella berättelsen. Det enda stöd Ingrid haft under senare år kommer från hennes fina bror Thomas. Han har regelbundet åkt från Stockholm för att besöka henne i fängelset, han har hjälpt henne att fixa en billig bil som väntar på henne när hon blir frisläppt och han har hjälpt henne att hyra en bostad på en plats där hon aldrig varit, någonstans där ingen borde kunna känna till henne och hennes historia, en plats där hon kan försöka skapa ett nytt liv, i första hand denna kommande sommar.

Med hjälp av hans instruktioner kör hon från Frövi utanför Örebro, där kvinnofängelset Hinseberg finns, norrut mot Dalarna för att slutligen hitta fram till Kumbelnäs, en dryg mil norr om Mora, och det hus Thomas hjälpt henne att hyra. ”Det röda boningshuset i två våningar var betydligt större än hon trott.” Hon träffar hyresvärden, Gert Boström, och det visar sig att huset är hans föräldrahem som stått tomt ett tag men är fullt möblerat; de har inte bestämt sig för vad de ska göra med huset, Gert och framför allt hans fru Monika ville inte ta över det, de bor i ett modernare hus i närheten, och tills vidare bestämt sig för att hyra ut det äldre huset.

Ingrid har en del pengar sparade men de kommer inte att räcka länge, hon måste ha ett jobb, det duger med vad som helst, hon söker intensivt men utan framgång. Till slut bestämmer hon sig för att försöka använde det som hon är riktigt bra på, hon startar eget, börjar med en liten radannons där hon erbjuder Siljans Spaningsbyrås tjänster. Den första som hör av sig är Solveig Holm, hon vill veta vad som egentligen hände med hennes försvunna son Mattias, hon tycker inte att polisen gör något vettigt.

Det år som gått efter hans försvinnande har varit förfärligt för familjen. Solveig ägnar alla timmar hon kan för att leta i skogarna, närmast manisk, gråter ofta hejdlöst. Hennes man Esbjörn har tvärtom blivit närmast apatisk, varit sjukskriven hela året, sover mycket och när han väl är aktiv är han alltid arg, han har alltid haft ett hett humör men nu skrämmer han alla i sin omgivning.

Vi får följa Ingrid i hennes försök att ta reda på vad som egentligen hände förra sommaren. Successivt hittar hon en hel del som polisen missat, hemligheter under platsens idylliska yta, många lögner, olika tänkbara misstänkta. Fram växer på vägen många intressanta karaktärer i berättelsen.

Parallellt får vi kapitel med Mattias eget perspektiv från året innan med början på våren 1982. Han är tolv år, ska fylla tretton senare under året, ska börja på högstadiet inne i Mora till hösten vilket skrämmer honom en del. Det här är en tid av livet med snabba förändringar, både fysiskt och mentalt. För några år sedan var Mattias en av de bästa i fotbollslaget, nu får han knappt någon speltid alls, hans jämnåriga har vuxit snabbare, är nu längre och starkare än vad han är.

Tillsammans med bästa kompisen Kaj Mohed har han byggt en fantastisk hemlig koja ute i skogen där de ofta är. Det hittar på mycket tillsammans, att spionera på folk är jättespännande, de ägnar sig ibland åt ”hemlig avlyssning” med hjälp av en liten kassettbandspelare och en mikrofon, men den här sommaren blir Kaj allt mer intresserad av annat och andra. Detsamma gäller för många andra av Mattias jämnåriga som på olika sätt växer ifrån honom. Han blir allt mer ensam och den här delen av berättelsen tillhör de allra bästa och mest berörande delarna av texten.

Starkt berörande är också Ingrids försök att återupprätta relationen till hennes nu sexåriga dotter Anna. När Ingrid hamnade i fängelse placerades Anna hos en fosterfamilj i Sigtuna; Renata och Elof Karlsson är fina människor, Anna har det bra hos dem, och för socialtjänsten år det absolut inte självklart att flickan ska flytta till sin biologiska mamma. Till att börja med blir det bara några korta och övervakade besök.

Det finns många andra starka delar att upptäcka under läsningen fram till denna berättelses sorgliga upplösning och den dramatiska cliffhanger som leder vidare mot nästa bok. Liksom tidigare skriver Schulman karaktärsdrivet på ett imponerande sätt; det är många trovärdigt komplexa människor som växer fram ur hennes bokstäver, sannolikt ännu bättre än hon någonsin gjort tidigare. Det är kul att få möta en författare som utvecklas och jag har svårt att tänka mig annat än att den nya boken, och serien, kommer att nå ännu större framgångar än hennes tidigare böcker.

Författaren

Ninni Schulman är född 1972, uppvuxen i bruksorten Lesjöfors i östra Värmland och bor i dag i Stockholm med sina två barn. Hon har lång erfarenhet som journalist, började som lokalredaktör i Hagfors för Värmlands Folkblad 1995, och har därefter bland annat arbetat på Expressen.

Hon debuterade som författare 2010 med romanen Flickan med snö i håret, den första delen i Hagforsserien som avslutades 2021 med den sjunde delen, Dagen är kommen. Serien har sålts i en upplaga på mer än en miljon bara i Sverige. Hon finns också utgiven i tiotalet andra länder.

Utöver Hagforsserien har hon kommit ut med relationsdramat Bara du 2018 och självbiografiska Flickebarn nr 291 2020. Hon föddes med skolios vilket försvårade andning och krävde flera operationer, fixering i gips och långa sjukhusvistelser i hennes tidiga barndom. Behandlingarna lyckades men här skildras minnen av att ha lämnats ensam av föräldrarna på sjukhus med plågsamma undersökningar och många svårigheter under uppväxten.

Utöver Värmland finns en hel del av hennes rötter i Dalarna. Hennes morfar kommer från Siljansfors, hennes mamma har flyttat tillbaka till Mora, hon har en hel del annan släkt där och tillbringade mycket av sin barndom i området. Det var därför rätt naturligt för henne att välja Siljansbygden för sin nya spänningsserie och dessutom har hon valt att placera den i en tid när hon själv var barn, tidigt åttiotal. Nya Som vi lekte är första delen i Siljanserien.

Anders Kapp, 2023-01-12

Bokfakta

• Titel: Som vi lekte.
• Författare: Ninni Schulman.
• Utgivningsdag: 2023-01-05.
• Förlag: Bazar.
• Antal sidor: 430.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Dagen är kommen.
• Läs vad andra skrivit om boken.