2017 gjorde Niklas Natt och Dag stormande succé med sin debutbok 1793 som sålts till 35 länder. Jag har just läst ut uppföljaren 1794 och är fylld av beundran; en kolsvart käftsmäll om ett ruttnande samhälle i sönderfall, en berättelse som levandegör ett mörkt skede av vår historia med starka kopplingar till samtiden och en fantastisk text som det är en njutning att läsa.

Hans böcker är svåra att kategorisera, men å andra sidan är kategorier rätt ointressanta konstruktioner. Du hittar boken i deckarhyllorna och visst finns det ett brott med i historien.

Själva rättsfallet i 1794 handlar om en mor som sörjer sin dotter, Linnea Charlotta Colling, som dör på ett våldsamt sätt på sin bröllopsnatt: ”Där fräknar och höga kindben gjort en sådan vacker helhet återstod endast en röd och formlös mask, munnen ett öppet hål, omöjligt stort över en bräckt käke där inte en tand lämnats kvar.” Ingen verkar intresserad av att ta reda på vad som hänt, Margareta Colling får ingen hjälp någonstans och till slut uppsöker hon den enarmade palten Jean Michael ”Mickel” Cardell som motvilligt tar på sig uppgiften.

Du som läst 1793 känner igen namnet. En av litteraturens mest särpräglade huvudpersoner återvänder i den nya boken, ännu trasigare och mer våldsam, men med ett rättspatos som bär genom de mest omöjliga prövningar. Även Anna Stina Knapp återvänder, nu med namnet Lovisa Ulrika Blix. Hon bygger upp den nedgångna krogen Markattan innan hon, höggravid med tvillingar, kastas ut i förtvivlan. Cecil Winge, lungsotssjuk advokat på poliskammaren i den första boken, är nu död men i 1794 återkommer han i form av sin lillebror Emil, en karaktär som växer ut till en de märkligaste och mest intressanta i berättelsen.

Annars finns här ett myller av intressanta människor, från de högsta till de lägsta i samhället, många historiskt verkliga personer blandas med fiktionens konstruktioner.

Redan i den första boken hade författaren utvecklat ett alldeles eget språk, en text som fångar den tid den behandlar på ett särpräglat sätt som bara kan beundras. Denna kvalitet finslipas ytterligare i denna andra bok. Miljöskildringarna är fantastiskt levande och detaljerade. Jag kan knappast ens föreställa mig nivåerna på den research som ligger bakom böckerna.

Niklas Natt och Dag plöjer djupt i en intressant period i svensk historia. Det är en mörk tid, en tid av stor förändring, en tid av förfall där den tidigare stormakten är på väg in i den fattigdom och svält som under 1800-talet skulle tvinga en fjärdedel av landets befolkning på flykt. Gustav III har nyligen dött. Hans stormaktsdrömmar och katastrofala krig ruinerade landet. Han är ändå saknad av någon i boken: ”Låt gå att vi fick svälta och skicka våra söner i döden, men aldrig har väl teater spelats så väl i denna höga nord, aldrig franska talats så felfritt vid hovet?”

Ett av exemplen på kungens dårskap är Saint-Barthélemy, en liten västindisk ö som under närmare 100 år var en svensk koloni. Som andra stormakter skulle Sverige naturligtvis ha kolonier och 1784 bytte Gustav III till sig denna lilla ö av Frankrike. Ludvig XVI överlät ön till Sverige och i gengäld fick fransmännen handelsrättigheter i Göteborg.

Öns enda egentliga tillgång var en bra hamn. Under ett antal år gav den goda intäkter när Sverige förvandlade den till ett nav för den brutala slavhandeln. Ön blev ett frihandelsområde som kunde användas av olika länder men redan hösten 1786 startades här det Svenska Västindiska Kompaniet med fokus på egen slavhandel.

Till denna ö kommer den unge adelsmannen Erik Tre Rosor, en av huvudpersonerna i 1794, som olämpligt förälskad skickats iväg från Sverige av sin far. Genom den naive Erik ger författaren oss starka och levande interiörer från öns grymma verksamhet.

Nyligen har jag skrivit om Steve Sem-Sandbergs nya bok W. och Pascal Engmans nya Råttkungen; mycket olika böcker som ändå har det gemensamt att de på skickliga sätt behandlar avhumaniseringens faror.

1794 är ytterligare en bok som ohyggligt starkt behandlar detta viktiga ämne. Dåtidens slavhandel är ett extremt exempel men samma tema återvänder i Stockholm dit huvuddelen av handlingen är förlagd; i behandlingen av unga kvinnor, av psykiskt sjuka eller människor på samhällets botten. Och som kontrast den ruttnade överhet som inte längre är en aristokrati utan bara en rik pöbel. Det förtroende som bygger samhällen faller samman, ingen litar på någon. Parallellerna till samtiden skriker högt från bokens sidor, varningsklockorna ringer.

1794 är en mörk och hemsk bok. Bland annat får vi här möta en sadist som nog är den värsta som jag någonsin stött på i litteraturen. Samtidigt är det en starkt fängslande berättelse, en extremt välskriven text och en viktig bok som inte bara berättar om det sena 1700-talet utan även om vår tid.

”Jag vet inte hur det är med dig, men att rikets högste är en fårskalle har jag som undersåte svårt att ta som en komplimang.”

1794 är andra delen av en trilogi och jag längtar redan efter avslutande 1795 som kommer hösten 2021.

Niklas Natt och Dag

Niklas Natt och Dag är född 1979 i Stockholm, där han också är uppvuxen, bosatt och sysselsatt som skribent. Han debuterade som författare med 2017 med den historiska romanen 1793 som gjorde stor succé och som sålts till 35 länder.

Han själv har en obestridlig koppling till svensk historia som medlem av den äldsta överlevande adelsfamiljen i Sverige. Hans förfäder slog ihjäl Engelbrekt, förlorade huvudstaden till Kristian Tyrann och tvingades i landsflykt efter att ha krävt Jean Baptiste Bernadottes abdikation.

När han inte skriver eller läser, tycker han om att spela gitarr, mandolin, fiol eller den japanska bambuflöjten, shakuhachi. Han bor i Stockholm med sin fru och deras två söner.

Anders Kapp, 2019-09-30

Bokfakta

• Titel: 1794.
• Författare: Niklas Natt och Dag.
• Utgivningsdag: 2019-09-18.
• Förlag: Bonniers.
• Antal sidor: 508.

Länkar till mer information

• Kapprakt om 1795.