Lögnen är en skugga med klor

Maria Grund är tillbaka med sin fjärde bok med polisen Sanna Berling som huvudperson. Efter succédebuten med Dödssynden 2020 och uppföljaren Dödsdansen 2022 gjorde hon ett omtag med trean Nattflygaren 2023 när hon flyttade tillbaka i tiden till 1986 då vi fick träffa en ung Sanna när hon är en alldeles ny polisaspirant hos Kalmarpolisen med placering i Oskarshamn. I nya Bläckfisken flyttas vi fram tio år till 1996, Sanna är kvar hos Kalmarpolisen men håller på att avsluta sin tid där, snart dags för en ny tjänst på Gotland där hon växte upp. Hon dras in i ett nytt fall som för henne tillbaka till Augu (fiktiv ort mellan Oskarshamn och Kalmar, en bra bit in i landet) där också mycket av den förra boken också utspelade sig. Som vanligt blir hon helt uppslukad av fallet och skjuter fram flytten till Gotland till pojkvännen Patriks måttliga förtjusning. Författaren fortsätter att utveckla sina starka sidor och tillför här ytterligare en imponerande aspekt.

Texten inleds med en prolog, något groteskt och riktigt obehagligt har inträffat. Sedan startar själva berättelsen två veckor tidigare. Så långt ett vanligt berättartekniskt grepp som alltid följs av att texten så småningom återkommer till denna händelse. Men så inte här. Det är läsaren som själv får foga in denna händelse i berättelsen, detaljerna skapas i läsarens tankar. Det är originellt och oerhört snyggt. Här får vi också förklaringen till bokens titel utan att heller den blir riktigt explicit. Ett förtroende för läsarna som är beundransvärt.

När vi återser Sanna Berling har hon nattjour tillsammans med äldre kollegan Theis Olsen; de åker hem till Hedvig Lindell, en medelålders kvinna i Augu som vaknade när ett gäng ungdomar stal hennes bil från uppfarten. Theis ger sig ut för att leta efter ungdomarna och Sanna pratar med Hedvig; hon ser betydligt äldre ut än hon är, sliten, letar bland alla mediciner utan att hitta de hon vill ha. Väcker dottern Felicia, en tjej i sena tonår som tydligen har gömt de piller Hedvig söker, tycker att mamman redan tagit för många. Särskilt Felicia kommer att få en viktig roll i berättelsen.

Theis kommer tillbaka med den stulna bilen, ungdomarna fick han inte tag på. Sanna släpper av honom när de åker därifrån, han bor ensam i ett trist och slitet radhus i Augu, vill vara i närheten av exfrun Katarina och snart vuxne sonen Morten, även om han knappt har någon kontakt. Sanna tänker på hur hårt skilsmässan tagit på kollegan, hur mycket han åldrats på kort tid.

Det är en hel del som hänt i Augu sedan Sanna kom hit för första gången för tio år sedan. Byns åttahundra innevånare blev plötsligt fyrahundra fler när Migrationsverket öppnade en flyktingförläggning här. Det har skapat en hel del motsättningar och oro i byn. En tjej från förläggningen, Mira Hanovic, får också en betydande roll i berättelsen.

Vi får träffa artonåriga Rebecka Nordling som tillbringar all sin lediga tid i stallet i Augu. Då och då arrangerar hon hemliga tävlingsritter på nätterna. Rebecka och hästen Hades vinner alltid över de andra tjejerna och prispengarna är viktiga för henne, hon sparar för att kunna betala för att en specialklinik ska kunna hjälpa hennes mamma Yvonne. De har ont om pengar, försöker leva på mammans sjukpenning, är beroende av hennes föräldrar Ragnar och Maj-Britt Nordling, bor billigt i en liten enkel stuga på deras släktgård. Rebecka har aldrig träffat sin pappa och det är en hel del som skaver i den här familjebildningen.

De andra tjejerna har stuckit när Rebecka den här natten ska lämna Hades i hagen. Hon hittar en död hund som hon känner igen trots att han är helt söndertrasad, ägaren är en kvinna som ofta rastar honom i området sena kvällar eller tidiga morgnar.

Rebecka försöker bära bort den stora döda hunden i det första gryningsljuset när hon möter en kvinnlig polis. Sanna Nordling har åkt dit på ett larm, femtioettåriga Lilly Andersson har ringt hemifrån och berättat att hon utsatts för ett överfall i skogen nära stallet när hon var ute på natten för att leta efter sin hund. Det visar sig snart handla om en mycket grov misshandel och våldtäkt. Trots allt överlevde Lilly och lyckade ta sig till hemmet i närheten.

Vi får lära känna en av den här berättelsens allra mest färgstarka karaktärer, kedjerökande och rullstolsbundna åklagaren Borghild Björnsdotter som också är smart, stark och engagerad. Just nu finns hennes fulla fokus på det som hänt Lilly Andersson och hon kräver att hennes favoritpolis Sanna ska driva utredningen, struntar fullkomligt i att Sanna redan är avtackad, har packat ihop sina saker från rummet i polishuset och snart ska åka till Gotland, till sin nya tjänst, till Patrik som ägnar all sin lediga tid åt att renovera den ärvda familjegården på södra Gotland, som längtar efter sin Sanna och vill att hon ska komma direkt. Men han får vänta.

Vi lär också känna Thies ex Katarina Olsen som är hårfrisörska med en egen liten salong i Augu. Hon har det inte så enkelt med sonen Morten; till utseendet har han blivit allt mer lik Thies, en kraftig man, men tar inget ansvar, sover alldeles för mycket, blir allt mer avig till sättet.

Fallet växer med fler överfall, både nya och en del gamla som kanske kan kopplas till samma gärningsperson. Texten rör sig snyggt mellan olika berättarperspektiv, fantastiskt välskrivet och med en intelligent intrig. Något jag alltid gillat med den här författaren är att hon inte ärr rädd för att ta i en hel del. Det gör hon även här men de kanske alltför skruvade element som fanns i förra boken slipper vi denna gång och det är nog klokt. Liksom tidigare finns ett viktigt feministiskt element, starka kvinnor är viktiga för författaren, och mäns våld mot kvinnor är ett viktigt tema.

Rubriken till den här texten har en fortsättning: ”Lögnen är en skugga med klor, som river efter dig tills du inte orkar mer.” Riktigt snyggt formulerat och det finns massor av liknande att glädjas åt.

I läsningen tycker jag mig märka något delvis nytt hos den här författaren; omsorgen om varje enskild scen har stegrats, delarna utvecklas till pärlor med egen skönhet av olika slag och transportsträckorna är få. Det är riktigt imponerande, men författaren måste nog akta sig en smula, ytterligare steg i denna riktning skulle kunna störa rytmen hos helheten som är nödvändig för alla riktigt njutbara läsupplevelser.

Jag längtar redan efter nästa bok!

Anders Kapp, 2024-09-04

Bokfakta

  • Titel: Bläckfisken.
  • Författare: Maria Grund.
  • Utgivningsdag: 2024-09-04.
  • Förlag: Polaris.
  • Antal sidor: 308.

Länkar till mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Vänta ...