Sur och grinig är hon, 49 år gammal och tycker sig känna klimakteriet komma, den där lilla klumpen i bröstet är säkert cancer, han som hon kanske skulle kunna älska är helt upptagen av en mycket yngre skönhet, hon är trött och orkeslös, bitchig så att både kolleger och vänner backar och fullkomligt underbar som en råstark huvudperson i Mellan djävulen och havet av Maria Adolfsson! Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby är tillbaka för tredje gången och hon är inkastad i två parallella fall som skakar ö-nationen Doggerland. Smart, envis och omdömeslös tar hon ständigt egna vägar för att finna svar, vägar som kan vara effektiva men också farliga, inte minst för henne själv. Med den nya boken visar Maria Adolfsson tydligt varför serien om Doggerland nu läses av väldigt många människor i 18 länder.

Den stora världsartisten Luna hette en gång Lena Johanson, växte upp i Doggerland, lämnade i äldre tonår och har aldrig återvänt. Efter tio års tystnad på världsscenen har hon ändå kommit tillbaka till sitt ursprungliga hemland under stort hemlighetsmakeri för att tillsammans med några musikervänner från unga år spela en ny skiva. Nu är inspelningarna klara och det firas med en fest med Luna i centrum och hon trollbinder alla, inte minst Leo, Karens ”hyresgäst” och älskare ibland. Karen står i bakgrunden och är sur. Hon har svårt för Leos hänförelse inför denna irriterade vackra och outhärdligt goda artist. Morgonen efter festen är Luna försvunnen.

Samtidigt har Moerbeckssvinet slagit till igen. Det är någon brottsling som attackerar kvinnor och skadar dem svårt, en av dem dog av sina skador. Oron i samhället är stor och polisen kommer ingenstans.

Karen Eiken Hornby är sliten efter tidigare händelser men hon kastar sig in i bägge utredningarna. Hon är omgiven av ett team som innehåller en väl komponerad variation av intressanta karaktärer som ändå möjligen blir väl bleka i jämförelse med den starkt lysande huvudpersonen. Kanske skulle det vara bra om någon eller några av dessa karaktärer fick växa en liten bit?

Intressantare är då Karens två hyresgäster: Sigrid som nästan blivit en adoptivdotter i slutet av tonåren och Leo som bor i ett eget litet hus på tomten och som kanske skulle kunna bli Karens kärlek. Om han nu inte var så upptagen av vackra Luna …

Adolfsson ger en riktigt bra beskrivning av polisarbetets grå vardag med små pusselbitar som successivt fogas till varandra och hon bygger in en stark spänning i detta pusslande. Som polis är Karen stark, smart med också självsvåldig i sitt agerande vilket skapar en hel del konflikter med cheferna. Privat är hon just nu trött, orkeslös, oroad över sin hälsa och obekväm med sitt åldrande. Till detta kommer nu en ny stor utmaning! Balansen mellan utvecklingen i de två fallen och privatlivet är perfekt för oss läsare men på gränsen till katastrofal för Karen.

Det finns flera ovanliga element i hennes skrivande. Handlingen äger rum i en helt fiktiv miljö, önationen Doggerland som ligger mellan Skandinavien och Storbritannien. Liknande är gjort förut, till exempel Maardam i Håkan Nessers romaner om kriminalkommissarie Van Veeteren, men Adolfsson gör det mycket bra och genomarbetat med lokal valuta, historia, kultur och även det Doggerska språket som kommer in i texten ibland.

Hon har en rak berättarteknik som blivit rätt ovanlig i dagens spänningslitteratur. Det vanligaste i dag är en växling mellan flera parallella historier som drivs av olika karaktärer, gärna också i olika tidshorisonter, som successivt flätas samman på vägen mot upplösningen och det kan ge en väldigt stark dramaturgi i läsningen. Det är svårare att uppnå med ett rakt kronologiskt berättande med en och samma karaktär som finns med nästan hela tiden. Med det klarar hon av att genomföra väldigt bra, mycket tack vare de två olika fallen, en riktigt stark huvudkaraktär och en riktigt bra skrivteknik.

Väldigt mycket av handlingen drivs av dialoger och hon skriver dessutom mycket i presens. Ingetdera är särskilt enkelt, men hon gör det fantastiskt bra och när man är så språkligt skicklig ger det en riktigt härlig närvaro i läsningen. I huvudsak slipper jag långa förklarande avsnitt som i imperfekt ska förklara för mig varför olika saker blivit som de är, den kunskapen växer i stället fram för mig i de olika karaktärernas samtal med varandra, något som jag verkligen uppskattar.

Det här är riktigt bra spänningsläsning!

Anders Kapp, 2020-04-14

Bokfakta

• Titel: Mellan djävulen och havet.
• Författare: Maria Adolfsson.
• Utgivningsdag: 2020-01-20.
• Förlag: Wahlström & Widstrand.
• Antal sidor: 389.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Maria Adolfsson (inkl filmad intervju).
• Du kan läsa mer om boken här.