Av alla som gillar att läsa spänningslittertur tror jag de allra flesta har en relation till kommissarie Anders Knutas & co i Mari Jungstedts enormt framgångsrika Gotlandsserie. Den senaste, Jag ser dig, som kom förra året var den femtonde boken i serien, den var fantastisk och av slutet att döma var det inte den sista. Serien har sålts i omkring sex miljoner exemplar bara i Sverige, finns översatt till ett tjugotal språk och flera delar har filmatiserats. Med Innan molnen kommer, ute i handeln idag, har hon nu startat en ny serie, Málagasviten, och det märks tydligt att i det nya finns oceaner av energi och skrivarglädje hos författaren vilket också innebär att vi som läsare bara har att med förtjusning kapitulera inför denna stjärna.

Den nya serien har två huvudpersoner. Den ena är Lisa Hagel som krossades fullständigt när hon plötsligt dumpades av sin man efter trettio års äktenskap, han hade funnit en ny och mycket yngre kvinna. Hon har alltid vurmat för Spanien, är lärare i spanska och även utbildad tolk. För att försöka bygga sig ett nytt liv bestämmer hon sig för att flytta till Spanien, köper ett litet hus, ett renoveringsobjekt, i en liten by utanför Málaga i Andalusien på solkusten.

Den andra huvudpersonen heter Hector Correa och han är polis i Málaga, bosatt centralt i staden. Han är änkling sedan fem år då hans älskade hustru snabbt gick bort i en aggressiv cancer. ”Carmen var hans allt och när hon dog blev tillvaron ett mörker.” Förutom jobbet är de vuxna barnen hans stora stöd, varje söndag klockan tre kommer de med sina familjer till gemensam lunch hos Hector. Mari Jungstedt kan inte låta bli att stoppa in lite Gotland i handlingen. På lunchbordet hos Hector tronar två vackra ljusstakar som Carmen köpt i en keramikverkstad på Gotland när de två semestrat där tillsammans.

Redan när vi kommit till sidan 46 känner vi dessa två personer mycket väl, vilket i sig säger mycket om författarens skicklighet, det finns gott om texter i genren där karaktärer kommer till liv först efter flera hundra sidor och ibland inte alls. Lisa och Hector har mycket gemensamt; de har vuxna barn, de har passerat 50, de har ofrivilligt blivit singlar vilket lämnat svåra sår, och de är bägge bra personer som det är lätt att tycka om. Det är knappast någon spoiler att antyda att de kommer att börja finna varandra sedan de träffats på en flamencokurs, Hector dittvingad av sina barn och Lisa som börjar mer av en slump.

Det fall som boken handlar om inleds när en mycket kontroversiell spansk åklagare, Florian Vega, gift med svenska Marianne, hittas död efter ett långt fall där hans kropp fullständigt krossats. Man kommer fram till att det är ett mord. Hector får ansvaret för utredningen men Lisa kommer också att bli en del av utredningen, bland annat som tolk för de svenskar som fanns med i Florians och Mariannes sällskap. Snart inträffar ännu ett mord, och spåren leder dem ända tillbaka till general Franco och Spaniens blodiga historia. Det blir riktigt, riktigt spännande på vägen fram till en dramatisk upplösning.

Det finns så mycket att glädjas över i denna läsning, jag kan inte räkna upp allt. Jag har redan nämnt karaktärsteckningen av huvudpersonerna, men det här är en författare som ägnar omsorg åt även de mest perifera karaktärerna, och gör det både effektivt och skickligt. En person som tänker på sin döda mamma: ”Hon hade byggt upp sin tillvaro på förutsägbarhet”. Det säger mycket om vilken sorts människa denna kvinna varit. Snyggt!

Valet av plats fungerar fantastisk väl och miljöskildringarna är hänförande. Málaga finns på solkusten, lockar många turister men är ändå inte en turiststad. Staden har en mer än 3 000 år lång historik, viktig handelsplats under mycket lång tid och med en rik kulturhistoria. Det är bland mycket annat Pablo Picassos födelsestad, han hyllas på många sätt i staden och det kommer också med i handlingen. Det finns mycket intressant i omgivningarna, till exempel den historiska bergsbyn Ronda med hus fastklamrade på höga klippor över en djup ravin. Här utspelar sig en hel del av handlingen, det är nere i denna ravin som Florian Vega hittas.

Intressant är att ett tema som dyker upp, en vidrig och sann del av Francotidens förtryck, är detsamma som finns i Mons Kallentofts senaste bok, Hör mig viska. Det är inte så konstigt, för ett par år sedan startade de första mycket uppmärksammade rättegångarna i Spanien om detta.

Berättartekniken ligger på yppersta elitnivå med varierande perspektiv som ger en fungerande dramaturgi. Lisa och Hector dominerar, som sig bör, men det finns fler. Ett tredje perspektiv dyker upp på sidan 47, det är historiskt, börjar 1972, men kommer så småningom att vävas samman med nutidsperspektiven. Ett fjärde perspektiv dyker upp redan i inledningen, någon hittar en hemlighet i en herrgård i svensk glesbygd. Som läsare blir jag naturligtvis nyfiken, vad har detta med den spanska berättelsen att göra, men jag får vänta till sidan 85 innan jag börjar få en aning om vilken roll denna karaktär har i handlingen. Det är de fyra huvudperspektiv som successivt vävs samman. Det är en så skickligt uppbyggd litterär arkitektur.

Något som får mig att återkommande le av förtjusning är hennes speciella sätt att avsluta kapitel. Många författare arbetar genomgående med cliffhangers, något händer i slutet av kapitlet som ökar pulsen på mig som läsare, som får mig att maniskt läsa vidare för att få reda på hur det ska gå. Det händer att Mari Jungstedt också gör det ibland, men om jag kommer ihåg rätt sker det i den här boken bara vid två tillfällen. I stället avslutar hon oftast med ett mycket kort stycke, en kort mening: ”Så var det bara.”, ”Precis som han själv”, ”Kanske var hon en liten bit på väg mot att bli fri.” eller något liknande. En kort sammanfattning av läget, en liten andhämtningspaus för läsaren, motsatsen till cliffhangers, en liten pulssänkning som fungerar som uppladdning för nästa kapitel. Effekten blir densamma, det går inte att sluta läsa, men Mari Jungstedts teknik är inte en piska, det är en välsmakande och smaskig morot som ökar lusten i läsningen.

Det finns så mycket mer som skulle vara värt att lyfta fram, men det får du själv uppleva när du läser Innan molnen kommer. Och det måste du faktiskt göra!

Författaren

Mari Jungstedt, född 1962, är en av Sveriges mest framgångsrika spänningsförfattare med närmare sex miljoner sålda böcker bara i Sverige och med sina böcker utgivna i över 20 länder världen över. Hon arbetade som journalist, bland annat på Ekot och som nyhetsankare på SVT, innan hon började skriva kriminalromaner. Debuten kom 2003 med Den du inte ser, där kommissarie Anders Knutas och hans kolleger vid Visbypolisen för första gången presenterades. Sedan dess har hon skrivit ytterligare fjorton böcker i Gotlandsserien och två i Gran Canaria-serien. 2006–2007 spelades en serie på fyra långfilmer in på Gotland, baserat på hennes böcker. Innan molnen kommer är första boken i hennes nya serie, Málagasviten.

Anders Kapp, 2020-06-02

Bokfakta

• Titel: Innan molnen kommer.
• Författare: Mari Jungstedt.
• Utgivningsdag: 2020-06-02.
• Förlag: Bonniers.
• Antal sidor: 295.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Du kan läsa mer om boken här.