I en prolog får vi träffa två barn vid ett frukostbord en tidig lördagsmorgon; lillebror fungerar på vad han ska kunna tänkas få på sin tioårsdag, storasyster tittar oroligt på sin pappa som fixat deras frukost men som för varje dag ser allt dystrare ut. Mamma ligger och sover. Pappa går ut till vagnsboden, barnen hör en hög smäll, springer ut för att se vad som hänt och hittar honom död, han har skjutit sig. Det handlar om nya spänningsromanen Allt är inte guld, andra delen av Lind H Staafs serie Jämtlandspolisen där hon skapar en levande trovärdighet med hjälp av sina kunskaper och erfarenheter från polisväsendet, det är polisromaner, liksom sina erfarenheter från Jämtland, Östersund och Åre är dominerande spelplatser. Från sitt arbete på NOA har hon även djupa kunskaper från den organiserade gängbrottsligheten och i den nya boken utspelas också delar av handlingen i Stockholms förorter.
Berättelsen kan sägas röra sig kring tre olika nav. I ett av dem återser vi polisinspektör Marita Lander, en av seriens huvudpersoner, och hennes närmaste kollega Laxman; sedan tre månader är de drabbade av en ny chef, unga kommissarien Anna Viking som kommit från Skåne där hon varit gruppchef för ingripandepolisen, hon har ingen erfarenhet alls av utredningsarbete inom kriminalpolisen. Hon är den enda som inte är civilklädd på utredningssektionen, går alltid klädd i den mörkblå combatskjortan och byxorna för yttre tjänst. Hon säger väldigt ofta ”Stefan och jag” och då menar hon polisområdeschefen Stefan Girlang, hennes överordnade. Hon vill vidare i karriären, Stefan vill spara pengar och se bra ut i media, ingen av dem särskilt intresserade av egentligt polisarbete. Korkade chefer är vanliga inslag i polisromaner och här väldigt väl framskrivna.
Måndag 20 februari 2017 kommer ett larm tidigt på morgonen, någon har hittat en död kropp vid toppen av slalombacken på Frösön. Laxman och en hel del andra är redan på plats när Marita lyckats ta sig dit, den sista backen var jobbig, hennes kondition är numera inte den bästa. Först ser hon en irländsk setter, död, någon har skurit halsen av hunden. Därefter ser hon den döde mannen och kan direkt identifiera honom, det är före detta polismästare Bo Malmberg, pensionerad sedan några år tillbaka, en mycket respekterad person. Dödsorsaken är uppenbar, en yxa sitter kvar i hans huvud.
Det finns en bra bihistoria från Maritas privatliv som annars präglas av rätt stor torftighet, ensamhet (med undantag för katten Jamar), och många koppar varm choklad. Hon blir intresserad av en nyinflyttad granne, kanske till och med lite förälskad, och för första gången i hennes liv handlar det om en man.
I det andra navet återser vi en annan huvudperson, yttre befälet Christian Ståhl, oftast tillsammans med kollegan Nora Lindman. Christian är en karaktär som håller på att gå sönder i extrema ytterligheter, läsaren gissar på diagnosen bipolär; ibland oerhört tuff, drivande i överkant men ändå en skicklig polis, i andra stunder med panikattacker som fullkomligt förlamar honom, tårarna kan plötsligt börja spruta. Han är snygg, har alltid varit en chick magnet, gått hem med många kvinnor under många kvällar i sitt liv utan att någonsin lyckats skapa något egentligt förhållande. Men nu är han faktiskt sambo med Sara, han älskar verkligen henne men har nyligen fått reda på att han har en dotter som han aldrig tidigare hört talas om, resultatet av en av alla dessa tillfälliga förbindelser. Han vet inte alls vad han ska göra. Författaren balanserar verkligen på trovärdighetens gränser i detta karaktärsbygge.
Samma måndag som den gamla polischefen hittats död får Christian och Nora ett larm från Åre, det är en man som anmält sin fru försvunnen, hon lämnade huset i en bil kvällen innan och kom aldrig tillbaka. Det finns inga poliser i närheten så de åker från Östersund mot Åre. Efter en timme är de framme vid det lyxigaste hus de någonsin sett i Åre, och där finns många. På vägen har de tagit fram en del information om familjen som består Henrik Sjölin, fyrtiotre och hustrun Sofie, trettioåtta; ingen av dem finns med i några polisiära register. Där finns också trettonåriga dottern Alicia. När de träffar Henrik är han rätt snorkig, Christian blir förbannad men försöker som insatschef ändå få in fler kolleger till ett sökande efter Sofie. Henrik är VD för familjeföretaget Montagna som är en mycket stor lokal aktör, äger en majoritet av alla hotell och restauranger som finns i Åreområdet, ett företag som hans pappa startade tillsammans med en partner för rätt länge sedan. Det finns växande narkotikaproblem i Åre och en del rykten om kopplingar till en del av Montagnas hotell och restauranger.
I det tredje navet får vi en månad tidigare träffa nittonårige Rami som längtar efter snabba pengar, har redan tagit några små karriärsteg inom gängbrottsligheten. Han mamma kämpar för att få honom på rätt sida av lagen; hennes gode vän Youssef driver en frisersalong nära tunnelbanestationen i Sundbyberg och hon har övertalat honom att ta in Rami som lärling. Det går inte så bra, pengarna lockar mer och Rami fastnar i en narkotikadriven spiral som blir mycket våldsam, tyvärr trovärdig, författaren har hög kunskapsnivå på området.
Kring dessa tre nav roterar händelserna allt snabbare. Ytterligare en person hittas mördad några dagar senare i Östersund men rättsläkarens bedömning är att kroppen legat ett tag, att mordet sannolikt inträffat samma dag som Bo Malmberg dog.
Utöver den stora trovärdigheten i polisarbetet, gängbrottslighetens verklighet och miljöerna, både i Jämtland och Stockholm. imponerar intrigintelligensen när författaren successivt låter de tre naven närma sig varandra. Det blir också väldigt spännande, författaren har en stark förmåga att skapa driv i läsningen hela vägen mot en stark upplösning.
Det finns en svår språklig balansgång i Ramidelen av berättelsen. När man läser en del kriminella chattar som avslöjats och publicerats i media, är de ofta nästan helt obegripliga så det språket kan inte en författare som vill bli läst använda. Samtidigt är det naturligt att vilja skapa närhet genom att använda en del ord och uttryck som till exempel att skriva para i stället för pengar. Men då och då skär det sig mellan denna typ av slang och helt andra typer av ord som den aktuella karaktären aldrig skulle använda.
Jag är sällan en vän av epiloger som ska lägga allt till rätta, så inte heller här. Men det är bara småsaker i en annars mycket stark spänningsläsning.
Författaren
Linda H Staaf är född 1976, uppväxt i Östersund och även sedan familjen flyttat söderut hade de en stuga i Jämtland så hon har tillbringat mycket tid i fjällvärlden. Hon har akademiska examina från Stockholms universitet inom både juridik och ekonomi. Både delar av gymnasieutbildningen och universitetsutbildningen genomfördes utomlands, i Frankrike respektive USA. 2006 började hon inom polisen som revisor, och blev senare ekonomichef. Hon var mellan 2015 och den 2022 underrättelsechef på Nationella operativa avdelningen, NOA. I år har hon påbörjat ett nytt uppdrag som handlar om att göra en översyn av Polismyndighetens internationella samarbete.
Redan när hon var riktigt ung var läsande och skrivande viktigt för henne och i samband med sin föräldraledighet 2012 började hon på Skrivarakademin i Stockholm med målet att ge ut en bok. Det blev så småningom debuten Ulv i fårakläder 2018 som nu kompletterats med nya Allt är inte guld, andra delen i serien Jämtlandspolisen.
Anders Kapp, 2023-11-13
Bokfakta
- Titel: Allt är inte guld.
- Författare: Linda H Staaf.
- Utgivningsdag: 2023-11-09.
- Förlag: Word Audio Publishing.
- Antal sidor: 418.