Lina Areklews debut med Ur askan förra året fick välförtjänt uppmärksamhet, nominerades till årets debutant och utöver Sverige såldes boken till sex andra länder. Nu finns uppföljaren I mörkret ute där den första delens midsommarvarma dagar på Höga kusten bytts ut till vinterkyla, mörker och våldsamma snöfall; när isbrytaren inte hinner med måste man ta svävaren för att kunna ta sig mellan Ulvön och fastlandet. En av dessa iskalla vinternätter försvinner fyraåriga Ellie från familjens lyxiga fritidshus utanför Örnsköldsvik. Föräldrarna är utom sig av oro och väldigt många engageras i sökandet. Har hon lämnat huset frivilligt? Eller har någon fört bort henne? Det visar sig att ytterligare en familjemedlem saknas och fallet växer ut i olika riktningar som påverkar och involverar de återkommande huvudpersonerna Sofia Hjortén och Fredrik Fröding på olika sätt. Både intrigkonstruktion och karaktärsutveckling finns på minst samma höga nivå som i debuten; av den ofta diskuterade andraboksfrossan märks intet.
Gravida utredare på öar tycks vara inne i år. Vi har tidigare mött Karen Eiken Hornby på Maria Adolfssons Doggerland, Karin Jacobsson på Mari Jungstedts Gotland och nu Sofia Hjortén på Lina Areklews Ulvön. Sofia är drygt tio år yngre än hennes kolleger i femtioårsåldern men desto mera höggravid; som en sprickfärdig ballong tar hon sig med möda fram i tillvaron och tjurar på med polisjobbet trots att alla i hennes omgivning tydligt talar om för henne att det är dags att ta ledigt nu. Bland ”alla” finns främst Kaj Marklund, rikskänd profilerare som varit med om att lösa en del av landets mest kända brottsfall, tjugotre år äldre än Sofia men de har ändå haft ett långvarigt förhållande trots att Kaj sedan länge är gift med Mette, också hon kändis som skådespelerska. Kaj och Mette har nu separerat med stora rubriker i skvallerpressen som resultat, men har fortfarande en nära relation. Kaj är väldigt engagerad i sin blivande papparoll på ett sätt som irriterar Sofia våldsamt; hon är hög på integritet, vill sköta sig själv och gillar inte att Kaj tillbringar allt mer tid på Ulvön och i Örnsköldsvik i stället för att hålla sig hemma i Stockholm. Även Mette är engagerad, ser sig tydligen själv som någon sorts bonusmamma, skickar gulliga babykläder och vill, till Sofias fasa, vara med under den planerade hemmaförlossningen. Här tangerar berättelsen trovärdighetens gränser, men det blir rätt kul.
Den andra huvudpersonen, Fredrik Fröding, är sjukskriven i Stockholm och jobbar hårt med sin rehabilitering efter skadorna från förra boken. Ända sedan han förlorade sin familj under Estoniakatastrofen har han haft psykiska problem och nya trauman har inte gjort det bättre. Han får en hel del piller utskrivna, både psykofarmaka och smärtstillande, men kämpar för att bli av med sitt beroende, håller sig borta från pillren som han i stället samlar i en väl synlig plastkasse, ungefär som alkoholisten med vodkaflaskan stående på bordet för att utmana sin ståndaktighet. Mycket hjälp med rehabiliteringen har han fått från logopeden Ida Niemi och deras relation har gått från det professionella till det privata, de har blivit ett par. Ida vill gå vidare med förhållandet och även inkludera Fredrik i sin fina familj. Fredrik är lockad, Ida är underbar på alla sätt och att äntligen få komma in i en familjs värme igen verkar fantastiskt. Men samtidigt kan han inte glömma den passionerade återföreningen med Sofia i somras, trots att deras relation just nu är kallare än is.
Hela karaktärsutvecklingen är välskriven, fantasirik och engagerande. I Fredriks bekantskapskrets dyker det upp en ny karaktär som blir en av de mest fängslande i den nya boken. Högpresterande personer med diagnoser inom autismspektrat är inte ovanliga inom genren men Philip Lindén växer fram till en riktigt intressant människa. Utöver autismen har han också svår agorafobi, har väldigt svårt för att träffa andra människor, men klarar sig bra ekonomiskt; trots att han svart fyller fyrtio bor han kvar hos föräldrarna och instängd i källaren är han en framgångsrik IT-konsult. Mot alla odds har han träffat en tolv år yngre kvinna med en likartad problematik som han själv och han betraktar nu Madeleine som sin flickvän. De umgås intensivt, men mest på nätet. Hon fungerar socialt något bättre än honom och går på läkarlinjen i Umeå. Hennes familj har ett fritidshus nära Sunnansjö utanför Örnsköldsvik och de planerar att träffas där, men när hon föreslår att de ska stanna så att han också får träffa hennes pappa, som ska komma dit med sin nya familj några dagar senare, blir Philip rädd; han backar ur och de blir osams för första gången. Han ångrar sig och tar sig ändå dit trots snöstorm och trots svåra problem med bilkörningen. Han kommer fram till det gamla skolhuset, finner ytterdörren olåst, finner en extremt lyxrenoverad interiör men hittar inte Madde, huset är helt tomt.
Philip krisar fullständigt, lyckas ta sig till en kiosk i närheten och får hjälp att ringa till Fredrik som inser situationens allvar, lämnar allt och åker norrut för att hämta hem sin bästa vän. Men Philip vägrar lämna området innan han får reda på vad som hänt med Madde. Fredrik vet inte vad han ska göra, den enda han känner i området är Sofia så de åker till hennes hus på Ulvön där de trots alla frostiga relationer får bli inneboende.
Snart kommer ett larm till Örnsköldvikspolisen: lilla Ellie fyra år är försvunnen och pådraget för att hitta flickan blir enormt. Hon försvann från skolhuset i Sunnansjö och är Maddes lilla halvsyster.
Det är upptakten till det fall som finns i centrum av den nya boken. Sofia och alla hennes återkommande poliskolleger engageras för fullt i sökandet efter svar på frågan om vad som hänt med den lilla flickan. Motvilligt får hon Kaj som partner i delar av utredningen. Intrigkonstruktionen är brilliant och även den fantasirik, på gränsen till det rimliga ibland men det finns inga egentliga problem med detta, och det blir många spännande turer fram till den dramatiska upplösningen.
Detta är andra delen i en serie som sannolikt kan hålla ett bra tag framåt. Här finns ett ganska traditionellt serieupplägg för genren med fristående delar som innehåller en avslutad berättelse och där den långa berättelsen över flera delar främst bärs av karaktärsutvecklingen, här med Sofia Hjortén och Fredrik Fröding i centrum (och en del andra återkommande karaktärer). Just när det gäller huvudpersonernas inbördes relationer och deras relationer med andra närstående händer mycket i denna nya bok, situationen är minst sagt komplicerad på flera olika fronter när denna text avslutas; läsaren blir nyfiken på hur allt trassel ska redas ut vilket just är den långa berättelsens syfte, att läsaren ska längta efter nästa bok.
Den långa berättelsen innehåller ytterligare ett viktigt element; Fredrik förlorade hela sin familj i Estoniakatastrofen, han själv var den ende i familjen som överlevde, men han tror inte riktigt på att hans bror Niklas verkligen är död och söker efter honom, ett sökande som fortsätter i den nya boken. Det verkar sannolikt att Niklas kommer att dyka upp så småningom, frågan är bara i vilken del och under vilka omständigheter.
För att få svar på just den frågan är det bara att fortsätta att läsa kommande delar. Det kommer jag att göra.
Anders Kapp, 2021-10-19
Bokfakta
- Titel: I mörkret.
- Författare: Lina Areklew.
- Utgivningsdag: 2021-10-13.
- Förlag: Bazar.
- Antal sidor: 397.
Länkar till mer information
- Kapprakt om Lina Areklew.
- Läs vad andra skrivit om boken.