Som det inledande diagrammet visar fortsätter läsandet på Kapprakt att öka, vilket naturligtvis är glädjande. Just nu har sidan ungefär 10 000 besök i månaden. Ökningstakten på själva Kapprakt har minskat, men det beror mest på att Kapprakts texter i allt högre utsträckning också kan läsas på några andra sidor och dessa läsningar ingår inte i den statistik för 2021 som jag nu gått igenom. Här finns en del svar på frågor som till exempel vilka som är de mest lästa inläggen, vilka besökarna är och hur de hittar fram till sidan, vad sidan innehåller och varför den innehåller just detta. Här finns också en hel del frågetecken, fenomen som jag har svårt att förklara, och är bara glad och tacksam om det finns någon ska kan hjälpa till med förslag till svar.

Texten innehåller många referenser till olika inlägg men jag vill inte belasta den med mängder av länkar. Vill du läsa något av dessa inlägg är det bara att använda sökfunktionen på Kapprakt.se.

Bakgrund till Kapprakt

Jag var ett bokslukarbarn och har aldrig riktigt slutat med det. Från 2011 har jag då och då skrivit om böcker i mitt Facebook-flöde. Ett antal av mina vänner tjatade på mig att jag borde samla det på en egen hemsida i stället så jag startade Kapprakt i slutet av 2018. Som start hade jag då samlat drygt hundra recensioner från åren på Facebook som återpublicerades på Kapprakt. Under tiden innan Kapprakt var det en mycket liten andel av lästa böcker som jag också skrev om. Den andelen har ökat kraftigt de senaste åren, men fortfarande händer det att jag drabbas av så ointressant läsning att jag inte har lust att skriva något. (En del böcker som jag inte gillar kan fortfarande ge upphov till något jag uppfattar som intressant att skriva om.)

Sidan domineras av recensioner, ibland svävar det ut till mer av essäer, nu finns det 480 titlar att välja mellan men där finns också en del annat material. Jämfört med andra som skriver om böcker är texterna ofta ovanligt långa vilket en del vänner kritiserat: ”det är ingen som orkar läsa långa texter”, men det har visat sig att de har fel. Det finns väldigt många som skriver om böcker på nätet. De allra flesta skriver mycket korta texter så det finns ett stort utbud för de läsare som vill ha detta. Utbudet för de som vill läsa något mer ingående är mycket mindre och allt fler av dem hittar till Kapprakt. Statistikens siffror om lästider visar tydligt att de allra flesta besökare också läser hela inläggen.

Marknadsföringen är i stort sett obefintlig. Trots det kommer det hela tiden allt fler besökare vilket naturligtvis gläder mig. Jag har inga som helst kommersiella ambitioner med Kapprakt, säger genomgående nej till de olika förslag som kommer, jag vill bara sprida min kärlek till litteraturen till så många som möjligt, för lusten och glädjen, men också för att litteraturen är viktig på många olika sätt. Under det senaste året har allt fler av Kapprakts texter också samtidigt publicerats på andra sidor, i första hand på Svenskadeckarfestivalen.se och Vangåvan.se, vilket ger fler läsare totalt, även om det skulle kunna bli färre just på Kapprakt. Än så länge ökar dock även läsandet på Kapprakt, vilket denna statistikgenomgång visare, men jag har ingen statistik för läsningen av texterna på andra sidor.

Google som väg in till Kapprakt dominerar fortfarande men andra vägar ökar. De mest engagerade prenumererar på sidan och även om antalet fördubblats under året är det små tal. Jag använder Instagram för att publicera information om nya inlägg och även om antalet följare fördubblats under 2021 är den andel av läsarna som kommer därifrån liten. Det som ökat en hel del under året är läsare som kommer till Kapprakt via andras länkningar.

Vad innehåller Kapprakt?

Mer än 80 procent av alla inlägg på Kapprakt är texter om böcker, just nu finns det 480 titlar att välja mellan. Jag prioriterar särskilt ny svensk skönlitteratur inom två områden: spänning och de som inte brukar ha någon kompletterande genrebeteckning. Traditionellt har de senare dominerat helt, men sedan jag kom med i den förening som arrangerar Svenska Deckarfestivalen har andelen spänning ökat en hel del (till närmare 75 procent av böckerna 2021 vilket är en andel som bör minska till nästa år). 2021 hade tre fjärdedelar av alla böcker jag skrev om svenska författare.

Skönlitteratur läser jag nästan bara på svenska, har läst alldeles nog av engelsk facklitteratur, även om översättningarna kan irritera ibland. Jag läser nästan bara text på papper, har tillräckligt med skärmtid ändå och är inte så förtjust i ljudböcker.

Jag prioriterar nya böcker och inför 2021 bestämde jag mig också för att särskilt prioritera nya författare; både debutanter och författare som är nya för mig. Det har också lyckats rätt bra. Av de totalt 150 böcker jag har skrivit om 2021 är nästan hälften skrivna av för mig nya författare. De äldre böcker jag läser är ofta omläsningar som föranletts av någon nyöversättning.

Författarnas kön ingår inte i mina prioriteringar men det brukar bli ganska jämt. 2021 var 55 procent av böckerna skrivna av kvinnliga författare och 45 procent män. I huvudsak läser jag förlagsutgivna böcker, hinner med få ur den stora egenutgivningen trots att det kommer väldigt många förslag från dessa författare som har svårt att nå ut med sina verk.

Det är inte alla böcker jag läser som resulterar i någon text på Kapprakt. Sidan är helt lustdriven och läser jag något som inte ger mig någon lust att skriva så läggs den boken åt sidan. Under 2021 har det främst handlat om en alltför stor och irriterande felfrekvens, både när det gäller språkfel och logiska fel, som jag upplever ökar; det verkar som om förlagens textgranskningsprocesser fungerar allt sämre. Men ofta finns det även hos böcker som jag inte gillar något som kan vara intressant att diskutera i ett inlägg och det är ett intresse som läsarna uppenbarligen delar; kritiska inlägg får inte sällan många läsare.

Utöver inlägg om enskilda böcker finns det på sidan en del listningar (årets bästa av olika slag), författarporträtt och en del övrigt, t ex debattinlägg.

Vad väljer läsarna på Kapprakt?

Här följer tre olika topplistor som visar vad läsarna prioriterar bland alla inlägg som finns på Kapprakt. Variationen är stor. De populäraste inläggen har fler än 5 000 läsare men det finns också inlägg som läses av mycket få. Prioriteringarna är ibland svåra att förstå. Jag skulle naturligtvis vilja säga att det bestäms av kvaliteten, att de bästa texterna är de som läses mest, men det är inte helt sant. Kvaliteten har naturligtvis betydelse för den växande andel som är återkommande besökare och för att allt fler ska välja att länka till, eller på annat sätt uppmärksamma, Kapprakt, men den har ingen betydelse för de tillfällighetsbesökare som fortfarande utgör en majoritet.

De flesta läsarna kommer till Kapprakt via Google, där de har sökt på en titel eller en författare, så mycket handlar om placeringen i en sökning, det är Googles algoritmer som bestämmer en hel del av vilka inlägg som kommer att bli lästa. De första platserna i en sökning går till kommersiella aktörer som betalar för det, till exempel nätbokhandeln. De första 5-6 platserna är ointagliga för de som inte har särskilda resurser. Ibland kommer Kapprakt rätt högt upp och då blir det fler som hittar hit men ibland kommer Kapprakt långt ner och då blir det färre. Hur det går till är svårbegripligt.

Det finns mycket som påverkar. Intressant att notera är traditionella etermedia står starka i den växande informationsfloden. Om en författare förekommer i radio eller TV ger det direkt effekter på besökssiffrorna; människor blir nyfikna, googlar och en del kommer till Kapprakt. Motsvarande gäller inte när författare och böcker uppmärksammas i andra medier.

Engagemanget från författare, förlag, agenter och andra inblandade har också mycket stor betydelse. Många är mycket aktiva, en del har väldigt många följare på sina sociala medier och när de länkar till Kapprakt ger det många läsningar.

Totalt finns nu 579 inlägg (179 tillkom under 2021); 480 böcker (150), 61 författarporträtt (17), 22 listningar (8) samt 16 debattinlägg och annat (4).

Mest lästa inlägg under 2021

Här är de tolv mest populära inläggen under 2021. Jag har tagit med inläggens publiceringsdatum eftersom de säger något intressant. Intuitivt skulle man kunna tänka sig att inlägg borde ha ett nyhetsvärde, att de läses som mest när de publiceras för att sedan falla i glömska. Men så är det inte alls; av de tolv mest lästa inläggen under 2021 är det bara fyra som också publicerats under året, alla andra är äldre.

Absolut mest läst är ett debattinlägg från augusti 2020 som handlar om DN Kulturs behandling av debutanten Lydia Sandgren och hennes roman Samlade verk (långt innan hon blev nominerad till Augustpriset som hon också vann). Jag har ingen aning om varför den texten är så populär i efterhand.

Näst mest läst är texten om Niklas Natt och Dags bok 1794 från 2019 som under året hade tio gånger fler läsningar än texten om hans nya bok 1795. Varför? Jag vet inte. Men i statistiken för 2021 finns gott om exempel på att inlägg om äldre böcker har mycket fler läsare än texterna om samma författares nya böcker vilket är svårförklarligt.

Att Hans Rosenfeldts författarporträtt lästs av så många kan förklaras av hans medverkan i olika program i TV och radio (i andra roller än som författare). Likaså kan den höga placeringen av På osannolika skäl förklaras av att den blev TV-serie under året.

På listan finns också två debutanter vilket jag sett tidigare och det kan sannolikt förklaras av hög ambitionsnivå hos författarna själva, och människor i deras omgivning, när det gäller att dela länkar till texterna.

1. DN Kultur och Samlade verk – suck!, 2020-08-20
2. Niklas Natt och Dag 1794, 2019-09-30
3. Klas Östergren Renegater, 2020-11-16
4. Bokreans bästa böcker 2021, 2021-02-10
5. Hans Rosenfeldt, 2020-09-23
6. Agneta Pleijel Dubbelporträtt: en roman om Agatha Christie och Oskar Kokoschka, 2020-09-15
7. Camilla Grebe Alla ljuger, 2021-03-19
8. Mari Jungstedt Innan molnen kommer, 2020-06-02
9. Hannes Dükler På osannolika skäl, 2019-08-27
10. Christina Herrström Ödeläggaren, 2020-08-31
11. Tina N Martin Befriaren, 2021-07-30
12. Tony Fischier Mannen som försvann, 2021-04-11

Mest lästa inlägg någonsin

Här kommer de mest lästa inläggen under Kapprakts treåriga existens. Inget av inläggen som publicerades under 2021 har hittills kvalat in på den listan. Utöver ett debattinlägg och två listningar dominerar spänningslitteraturen och därför är det extra kul att både Agneta Pleijel och Olga Tokarczuk också finns med. Helene Floods debut med Terapeuten kanske förvånar men den svenska och norska titeln är densamma så jag gissar att många norska läsare som sökt på den hittat till Kapprakt.

1. Niklas Natt och Dag 1794, 2019-09-18
2. DN Kultur och Samlade verk – suck!, 2020-08-20
3. Peter Mohlin och Peter Nyström Det sista livet, 2020-04-02
4. Årets bästa kriminalromaner 2019 utsedda, 2019-10-03
5. Helene Flood Terapeuten (Terapeuten översättning Lotta Eklund), 2019-12-16
6. Christina Herrström Ödeläggaren, 2020-08-21
7. Agneta Pleijel Dubbelporträtt: en roman om Agatha Christie och Oskar Kokoschka, 2020-09-02
8. Mari Jungstedt Innan molnen kommer, 2020-06-02
9. Olga Tokarczuk Löparna.(Bieguni 2007 översättning Jan Henrik Swahn 2009), 2019-11-01
10. Årets bästa böcker 2019, 2019-12-09
11. Maria Grund Dödssynden, 2020-03-12
12. Camilla Sten Staden, 2019-04-03

Mest lästa inlägg publicerade under 2021

Utöver den toppande listningen av bokreatips dominerar spänningslitteraturen (Sara Osman hör inte självklart dit). Johanna Hedmans debutroman Trion låg precis utanför listan. Utöver kända och väletablerade författare finns fyra spänningsdebutanter och en femte, Ulrika Rolfsdotter, finns också hon precis utanför listan.

1. Bokreans bästa böcker 2021
2. Camilla Grebe Alla ljuger
3. Tina N Martin Befriaren
4. Tony Fischier Mannen som försvann
5. Max Seeck Den trogne läsaren
6. Maria Adolfsson Spring eller dö
7. Sara Osman Allt vi inte sa
8. Jeanette Bergenstav Syndoffer
9. Åsa Larsson Fädernas missgärningar
10. Anders Sundkvist Återvändaren
11. Susanne Fellbrink Än klämtar klockan
12. Anders Roslund Litapåmig

Vilka är läsarna?

Man hör ofta att kvinnor, och särskilt äldre kvinnor, är de största kulturkonsumenterna, och det stämmer även på Kapprakt. Två tredjedelar av läsarna är kvinnor och en tredjedel män. En tredjedel av läsarna är 65 år eller äldre och sedan minskar det successivt till omkring fem procent i åldersspannet 18-24. Den här fördelningen har blivit tydligare under de tre år som Kapprakt funnits, under det första året var den största gruppen kvinnor i åldersspannet 25-34 men även om den åldersgruppen ökar i absoluta tal ökar de äldre snabbare.

Jag skriver på svenska och mest om svenska böcker så rätt naturligt finns ungefär 90 procent av läsarna i Sverige. Men det finns också en del läsare i andra länder, främst de nordiska. Närmare trettio procent av läsarna bor i Stockholm vilket också det är naturligt; det är den största staden i Sverige och dessutom är bokbranschen, där många läser Kapprakt, väldig koncentrerad dit. Därefter följer andra svenska städer, i huvudsak i storleksordning. Oslo är första utländska stad på plats 43 och Köpenhamn finns på plats 47.

De allra flesta besökarna är fortfarande tillfälliga gäster som kommer via Google men andelen återkommande besökare har ökat snabbt från mycket få i starten till omkring 25 procent i dag. Relativt frekvent återkommande ”stamgäster” har ökat från 300 2019 till 1 500 2020 och till närmare 4 000 under 2021. Siffror som naturligtvis är glädjande.

Författarporträtt

Det finns just nu 61 författarporträtt på Kapprakt och 17 nya tillkom under året. I de flesta fall handlar det om författare som medverkar på Svenska Deckarfestivalen och produceras som en service för festivalbesökare. De jag skriver publiceras både på Kapprakt.se och på Svenskadeckarfestivalen.se. Utöver text om författaren finns här ofta bibliografier, länkar till annan information och ibland även filmade intervjuer med författarna.

Sidan om Hans Rosenfeldt är den i särklass mest lästa. Han är en person som utöver sin författarroll ofta medverkar i radio och TV i helt andra sammanhang vilket leder till att människor söker på hans namn och en del hamnar på Kapprakt vilket är den sannolika förklaringen till hans topposition. Andra populära författarsidor handlar om Kristina Ohlsson och Tove Alsterdal. Av de nya som publicerades under 2021 är den om Ulrika Rolfsdotter mest läst.

Allt fler känner till Kapprakt

Utöver alla ”inlägg” finns det några, rätt få, ”sidor” på Kapprakt. Den mest lästa är själva hemsidan som man kommer till om man skriver kapprakt.se i sin webbläsare. Därefter är det ganska många som går till ”Boklista” där alla publicerade texter om böcker finns i alfabetisk ordning (på författarnas efternamn), ”Att se fram emot” där det finns kommande böcker som jag planerar att läsa och sidan ”Om” där det finns en text om Kapprakt.

Särskilt glädjande är ökningstakten när det gäller själva förstasidan där det finns mer än en fördubbling (närmare 150 procent) både från 2019 till 2020 och från 2020 till 2021. Som framgått tidigare kommer majoriteten av läsarna till Kapprakt via Google. De kommer då direkt till det inlägg som motsvarar deras sökning och lämnar oftast sidan efter att ha läst det inlägget, säkert i många fall utan att vara särskilt medvetna om att de läst texten på just Kapprakt. De som anländer till Kapprakt via förstasidan har däremot gjort ett aktivt val för att komma till just denna sida. Det innebär alltså att kännedomen om Kapprakt ökar starkt.

Anders Kapp, 2022-01-04