Hon är våldsamt publicitetskåt och genomfalsk, den där sortens chef som ständigt slickar uppåt och sparkar nedåt, ser skattebetalarnas pengar mest som medel för att bygga sin personliga sociala status, inte alls orealistisk, har stött på likartade personer i verkligheten, och när Kristina Appelqvist dessutom ger GDn Diana Wikman inkontinens blir det fantastiskt kul. Har inte läst allt som denna författare skrivit tidigare men nya Klänning för korta kvinnor, som kommer ut i dag, är klart bäst av de jag läst. Det är starten på något nytt. Efter två sammanlänkade serier lokaliserade till fiktiva Västgöta universitet i Skövde har hon nu flyttat till Stockholm och det fiktiva statliga verket Myndigheten för kulturstöd där huvudpersonen Nina Storm arbetar som kommunikationschef. Men Västergötland finns fortfarande med i handlingen, nu i form av lilla Mjöbäck i Svenljunga kommun i södra delen av Sjuhäradsbygden och den prästgård där författaren själv växte upp. Riktigt underhållande läsning!

När vi först möter Nina Storm är hon ledig och sitter i bilen på väg söderut från Stockholm. Hennes älskade moster Lilly har nyligen dött och hon ska träffa en advokat för att prata om arvet. Hon tillbringade mycket av sin uppväxt hos Lilly och Oscar i den stora prästgården i Mjöbäck och under åren har de fortsatt att ha en nära relation. Lilly och Oscar bodde där i många år, de flyttade dit när Oscar blev präst i församlingen för länge sedan och friköpte fastigheten från pastoratet innan pensioneringen. Oscar gick bort för fyra år sedan och nu har Lilly oväntat dött i en hjärtinfarkt.

Paret fick aldrig några egna barn så närmast att ärva är de tre syskonbarnen, Nina och hennes två yngre bröder. Men Lilly har skrivit ett testamente som säger att Nina ska ärva allt själv, det är hon som i alla år fungerat som deras bonusdotter, någon liknande relation hade aldrig bröderna.

På väg söderut, i höjd med Gränna och den vackra utsikten över Vättern, ringer hennes chef Diana Wikman: ”Så hur ska jag bli av med den här människan från Expressen som härjar om några kvitton? Kan du ta hand om honom?” Att Nina är ledig bryr hon sig inte om. Inte heller att Nina hänvisar till en av sina medarbetare på kommunikationsavdelningen som är i tjänst. Hon kräver att Nina ska trolla bort reportern som begärt ut några restaurangnotor från hennes exklusiva representation.

Efter mötet med advokaten stannar Nina kvar i den stora prästgården som utgör huvuddelen av hennes arv. Hon vet inte vad hon ska göra med det. Både huset och den väldigt stora trädgården kräver massor av underhåll som hon knappast kommer att orka med. På kvällen går hon igenom huset och hittar en kartong i en garderob som innehåller massor av kontanter. När hon räknat de prydliga buntarna av femhundrakronorssedlar visar det sig vara tre miljoner. Hur ska hon hantera det här? Var kan alla sedlarna komma ifrån? Är det något brottsligt som ligger bakom? I väntan på att hon ska hitta några svar på dessa frågor håller hon tyst och tar med sig kartongen tillbaka till Stockholm.

I Stockholm kommer kartongen på avvägar och alla de turer som uppstår runt den försvunna förmögenheten påminner starkt om den klassiska förvecklingsfarsen; det är väldigt roligt att läsa. Under resans gång får Nina lära sig mycket om Lillys historia som hon inte haft någon aning om. På vägen får vi läsare lära känna ett gäng andra intressanta karaktärer, inte minst Ninas särpräglade kolleger på myndigheten, och vi får ett antal olika scener som helt garanterat kommer att påverka mungiporna i positiv riktning.

Läsning förmedlar alltid känslor av olika slag. Det gäller naturligtvis det som texten behandlar, men det handlar också om språket i sig, själva skrivkonsten. Den kan förmedla en positiv nervositet som när skickliga författare medvetet arbetar med flertydigheter, multipla berättarplan, insprängda referenser och mycket annat som kräver en aktiv läsning. Den kan också förmedla en negativ nervositet när mindre skickliga författare levererar en text med problem av många olika slag. Kristina Appelqvists språk förmedlar i stället en fullkomlig trygghet med ett stilsäkert berättande som läsaren fullständig kan lita på; hon snubblar aldrig någonsin på bokstäverna vilket innebär att läsningen blir lättsam och behaglig. De drygt 400 sidorna är en trivsam resa som helt och hållet kan ägnas åt förtjusta leenden framkallade av berättelsens innehåll. Att lyckas med det är både ovanligt och beundransvärt.

Det ska komma mer om Nina Storm & Co. Det ser vi fram emot!

Författaren

Kristina Appelqvist är född 1968 och uppväxt i prästgården i Mjöbäck. Hon är journalist och har varit verksam inom kommunikation med olika roller. Bland annat var hon under tio år kommunikations- och presschef vid Högskolan i Skövde. Hon debuterade 2009 med Den svarta löparen och fram till 2020 har det blivit nio spänningsromaner i två serier som alla har sitt nav på fiktiva Västgöta universitet i Skövde. Hennes böcker beskrivs ofta som feelgood- eller pusseldeckare. Berättelserna är rätt oblodiga och har betydande inslag av humor. 2019 kom hon också, tillsammans med Harriet Wallberg ut med När lögnen blir sanning – om händelserna efter Macchiariniskandalen. Med Klänning för korta kvinnor startar hon en ny serie.

Anders Kapp, 2022-01-19

Bokfakta

• Titel: Klänning för korta kvinnor.
• Författare: Kristina Appelqvist.
• Utgivningsdag: 2022-01-19.
• Förlag: Piratförlaget.
• Antal sidor: 407.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skrivit om boken.