Dags för ytterligare en av årets spänningsdebutanter. Nyligen tog oss Kristina Agnér till Småland med sin debut Var inte rädd för mörkret och nu återvänder vi till samma landskap, närmare bestämt Vimmerby, i John Willander Lambrells debutroman Den som vet. Här får vi följa två berättelser om försvunna tjejer, en sexåring och en på trettio, och vi får lära känna två huvudpersoner som är välkända typer från genren men omskruvade till en riktigt intressant och udda duo. Boken är inspirerad av ett verkligt cold case som omarbetats till författarens egen fiktion. Det är en habil debut med många olika delar att tycka om, men den skapar ändå inte riktigt det riktiga förtjusningsglittret i läsarögonen.
Huvudberättelsen startar på en juldagsmorgon i Vimmerby när Lars och Camilla Axelsjö inte kan hitta sin sexåriga dotter Wilda. I stället finner de på köksbordet ett tre sidor långt kidnappningsbrev som kräver 1,3 miljoner, exakt samma belopp som Lars nyss fått i julbonus, för att de ska få tillbaka sin dotter. De larmar polisen och under förmiddagen kommer även grannar och vänner för att hjälpa till. Vid lunchtid söker Lars tillsammans med grannen Magnus igenom huset en gång till och hittar Wilda död i källaren, uppenbarligen mördad och på ett märkligt sätt. Lars bär med sig dotterns kropp upp i huset och senare DNA-analyser att tio närvarande människor har tagit på hennes kropp. Poliserna på plats är klåpare och starten på utredningen är en katastrof. Från början placeras utredningen hos ledningen i Kalmar men när de inte kommit någonstans på två veckor flyttar förundersökningsledaren, åklagare Casper Carlheim, utredningsansvaret till Vimmerby.
Lars är en framgångsrik företagare. Hans IT-företag är nu börsnoterat, omsätter en halv miljard och är mycket lönsamt. För tio år sedan träffade han Camilla och ett år senare fick de sonen Hugo. I samband med det flyttade de till Vimmerby, där Lars växte upp, lät bygga ett fantastiskt hus och tre år senare fick de dottern Wilda. Han har dragit ner en del på sin arbetsvolym, delegerat till andra delägare och jobbar delvis hemifrån. Han har nu hunnit bli 64 och Camilla är 49 år.
Det finns en hel del att gilla och den här debutanten fångar mig direkt på försättsbladet med ett riktig bra och välkänt inledande citat från André Gide: ”Tro på dem som söker sanningen. Misstro dem som finner den.”
Här finns också några riktigt bra karaktärer, ingen helt dominerande huvudperson, vilket är bra, men två som sticker ut mest. En är en medelålders polis, rätt bister, arg och oförskämd, ständigt ätandes junk food, som ofta struntar i chefen och går sina egna vägar men som är riktigt bra på sitt jobb. Alltså en karaktär som vi träffar rätt ofta i spänningslitteraturen, men mycket sällan som kvinna: kriminalkommissarie Monica Eurell.
Den andra är ung, otroligt smart, har säkert några bokstäver och någon nyans i autismspektrat, som ser saker andra inte ser och som också går sina egna vägar. Alltså även det en rätt vanlig karaktär som normalt heter Lisbeth Salander eller något annat som talar om för oss att det är en kvinna, men här: profileraren Benjamin Krantz. Han pappa Martin var en stor stjärna, den som introducerade profilering som en del av brottsutredningar i Sverige och var en internationellt ansedd expert. Benjamin saknar sin nu döda pappa, går i hans fotspår, har just kommit hem efter två års utbildning hos FBI i USA och är frustrerad över att hamna i en seg svensk organisation hos NOA i Stockholm där äldre personer ska bestämma trots att de saknar hans egen överlägsna kompetens (tycker han själv). Han är junioren i det team på tre som åker till Vimmerby för att hjälpa till i Wilda-utredningen.
Bara könsskiftet på två vanliga karaktärstyper tillför något intressant för berättelsen. Monica och Benjamin blir ett udda team som bär mycket av intresset i läsningen. Det blir också en öppning för Monica i hanteringen av sitt stora trauma; 2014 försvann hennes lillasyster Lisette, ett olöst mysterium som ständigt plågar henne. Monica tvingar Benjamin att hjälpa till med detta parallellt med Wilda-utredningen och visst hittar han nya perspektiv. Detta är den stora biberättelsen i denna bok.
Den galna klickhungern på sociala medier är ett rätt vanligt bitema i dessa tider och det dyker upp även i den här texten på ett snyggt sätt: även innan mordet är Wilda ett nationellt kändisbarn som huvudperson i mamma Camillas konstanta spridning av det perfekta livet till sina hundratusentals följare.
En avgränsning till en liten grupp tänkbart misstänkta är också en vanlig teknik inom genren, det stimulerar till gissningar och håller läsaren kvar vid sidorna. Det löser författaren snyggt med de tio personer som enligt bevisningen rört vid Wildas kropp.
Intrigerna rör sig på spännande sätt i både huvudberättelsen och biberättelsen med en hel del oväntade kurvor på vägen mot oväntade upplösningar.
Det här är en habil debut som skickligt använder genrens beprövade och väl fungerande komponenter, som även skruvar komponenterna på intressanta sätt, som ger oss läsvärd spänning, men att jag ändå inte riktigt hoppar av glädje beror sannolikt på att jag skulle vilja ha något ännu mer; jag känner inte riktigt det personliga tilltalet, författarens skrivarlust, just den här individens brinnande låga för att berätta sin alldeles egna historia. För mycket hjärna och för lite hjärta. Men det är ju som sagt en debut, ett första steg på en väg som mycket väl kan röra sig mot något ännu bättre.
Författaren
John Willander Lambrell är född 1985 i Stockholm. Han har jobbat med PR, podcasts och radio och har ett stort intresse av true crime, som inspirerat till skrivandet. Den som vet är hans debutroman och första delen i en planerad serie.
Anders Kapp, 2021-04-10
Bokfakta
- Titel: Den som vet.
- Författare: John Willander Lambrell.
- Utgivningsdag: 2021-03-29.
- Förlag: Polaris.
- Antal sidor: 398.