Man blir helt enkelt glad, så där fluffiga-små-sommarmoln-glad av att läsa Håkan Nesser som blir allt mjukare (på ett bra sätt) när han berättar om alla dessa udda existenser som skapar mänsklig variation, och glad över att lugnt vandra omkring i hans vackra bokstavsskog där något nytt och spännande kan dölja sig i skuggan bakom närmsta träd. Och glad över att få återse den där blinda hönan som med fullständig brist på logik hittar kornen där ingen annan skulle kunna komma på tanken att leta, alltså kommissarie Gunnar Barbarotti, och hans kollega sedan många år, stora kärlek sedan färre år, kommissarie Eva Backman. Och även glad över att få lära känna Albin Runge, misslyckad akademiker som finner glädjen i att köra buss – ända fram till den hemska olyckan som skulle vända upp och ner på hans liv. Den sorgsne busschauffören från Alster är perfekt för att under några timmar förvandla dyster pandemitristess till något helt annat.
Det finns återkommande referenser till Gustav Fröding; en del av boken är Albin Runges egna hemliga anteckningar om sitt liv, varför det gått som det gått, och anteckningarna heter Stänk och flikar. Under studieåren i Uppsala träffade han Viveka, de blev ett par, han idéhistoriker och hon teolog. De gifter sig, hon har framgång i sin akademiska karriär, inte han, doktorsavhandlingen blir aldrig klar. De får inga barn, bara ett sorgligt missfall. När den akademiska karriären definitivt tar slut 2003 får han hjälp av Vivekas bror Tommy att skola om sig till bussförare och mot alla odds trivs han verkligen med att transportera människor på långresor inom och utom Sverige.
Livet rullar på ända fram till 22 mars 2007. Då inträffar den olycka som också är berättelsens centrala trauma. Sjutton 15-åringar och en förälder dör. Omfattande utredningar visar att Albin inte på något juridiskt sätt är skyldig, han har inte gjort något fel, men för föräldrar och andra anhöriga är han en hatad person och skulden härskar över honom själv, han liv slås i spillror, han och Viveka skiljer sig.
Han få ett stort arv och i maj 2009 träffar han sin nya kärlek Karin i samband med ett besök på banken. De blir ett par och Albin börjar så sakteliga återfå tron på livet, inte minst genom ett engagemang i olika biståndsprojekt som Karins bror Alexander driver.
Men fem och ett halvt år efter olyckan, hösten 2012, börjar han få hotbrev, kanske från någon av de inblandade föräldrarna, han vet inte. Men han går till polisen med breven och det är så Gunnar Barbarotti och Eva Backman kommer in i bilden. Utredningen slutar illa.
Hösten 2018 inträffar en händelse som innebär att Gunnar och Eva tar en längre tjänstledighet. De får låna ett hus i Rute socken på norra Gotland och ägnar dagarna åt samtal, långa utflykter och att glädjas åt varandra. Men de börjar också diskutera den mer än fem år gamla utredningen. Vad var det egentligen som gick så fel?
Det är berättelsens ramhandling som alltså sträcker sig över nästan tjugo år med en tyngdpunkt i berättelsens nutid, hösten 2018.
Det är så mycket som är bra med den här boken. Efter ett så omfattande författarskap som Håkan Nesser har bakom sig, har man rätt att förvänta sig en teknisk skicklighet, men det som är riktigt imponerande är att hans uppenbara berättarglädje definitivt inte falnat, tvärt om, texten sprudlar av författarens lust.
Berättelsen rör sig så snyggt mellan olika tids- och berättarperspektiv. Hela tiden dyker det upp små biberättelser som håller läsningen levande. Språket varieras mellan de olika berättarrösterna. Successivt lär vi känna Albin, vad det är som format hans liv, utöver den hemska olyckan, och det är ett livsöde som innehåller mycket sorg, men också hopp. Det är underbart att följa de konstanta samtalen mellan Gunnar och Eva, från pladder till allvar, deras uppenbart stora kärlek till varandra. När det gäller mysteriets gåtor bjuder Nesser genialt in oss att gissa vissa av svaren, strax innan de blir explicita, vilket ger läsarna en varm självbelåtenhetsglädje. Mycket inom genren idag har ett våldsamt tempo med korta meningar och kapitel, späckat med dramatik och cliff-hangers, vilket kan vara bra hos skickliga författare, men det är härligt att uppleva en text som bygger läsglädje på ett helt annat sätt.
Rekommenderar starkt att du ägnar några timmar åt denna busschaufför, du kommer garanterat att uppleva det som väl investerad tid.
Författaren
Håkan Nesser föddes 1950 i Kumla och arbetade som högstadielärare i Uppsala innan han blev författare på heltid. Han debuterade 1988 med kärleksromanen Koreografen. Den följdes av tio kriminalromaner om kommissarie van Veteeren, uppväxtskildringarna Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla och Skuggorna och regnet, den filosofiska thrillern Flugan och evigheten, brevromanen Kära Agnes!, novellsamlingarna Barins triangel och Från doktor Klimkes horisont, New York-romanen Maskarna på Carmine Street, London-romanen Himmel över London samt kvintetten om kommissarie Gunnar Barbarotti i Kymlinge. Därefter har Levande och döda i Winsford (2013), Elva dagar i Berlin (2015), Eugen Kallmanns ögon (2016), De vänsterhäntas förening (2018) och Halvmördaren (2019) utkommit.
Boken Intrigo, innehållande novellerna Rein, Kära Agnes, Ormblomman från Samarien, All information i fallet och den nyskrivna kortromanen Tom, utkom 2018. Dessa noveller ligger till grund för Intrigo-trilogin, internationella storfilmer regisserade av Daniel Alfredson och med bland andra Ben Kingsley och Tuva Novotny i rollerna.
Med nya Den sorgsne busschauffören från Alster återkommer Gunnar Barbarotti för sjätte gången.
Håkan Nessers böcker har sålt i över 20 miljoner exemplar världen över och blivit översatta till ett trettiotal språk.
Han är filosofie hedersdoktor vid Örebro universitet.
Anders Kapp, 2020-08-11
Bokfakta
- Titel: Den sorgsne busschauffören från Alster.
- Författare: Håkan Nesser.
- Utgivningsdag: 2020-07-29.
- Förlag: Bonniers.
- Antal sidor: 398.