Lycklig och förvirrad efter ännu en fantastisk text, Steve Sem-Sandbergs ”nyutgåva” av Shakespeares ”Stormen”. Inte en nyutgåva naturligtvis, det här är en helt annan berättelse. Eller också är det inte det?
På ett plan är det här helt enkelt det som står i undertiteln, ”en berättelse”, och en helt fantastisk berättelse, stor litteratur tillgänglig för oss alla, klassiska existentiella frågor om kärleken, jaget, vad som gjort mig till den jag är, hatet, föraktet, hämnden, utelämnandet, det grymma övergivandet, sökandet efter mening i tillvaron och allt detta berättat med ett helt fantastiskt språk.
På ett annat plan är detta en i verklig mening intellektuell bok, öppen för tolkningar på många olika nivåer.
Sem-Sandberg har alltså lånat titeln av Shakespeare och det är ingen tillfällighet. Shakespeares version skrevs ca 1610. Den har tolkats på många olika sätt men bland mycket annat handlar den om konflikten mellan det man ofta beskriver som ”naturtillstånd” och ”civilisation”. Det är ett vanligt tema vid denna tid. Ungefär 40 år efter Stormen kom Leviathan av Thomas Hobbes som beskriver naturtillståndet som en fasansfull värld, ett allas krig mot alla, något som tvingar fram en nödvändig civilisation med lagar och överordnad makt som skyddar människorna från varandra. Drygt 100 år senare 1762 diskuterar Jean-Jacques Rousseau samma sak i ”Du contrat social” men för honom är naturtillståndet en idyll och den organiserade civilisationen något i grunden ont, men kanske ändå nödvändigt. Mellan dem, både i tid och tolkning, finns John Locke med sin ”Two Treatises on Government” från 1690 som också utvecklar den civiliserade ordningen med lagar och legitim maktutövning som något nödvändigt. Alla dessa tre kallas ofta för kontraktsteoretiker med idén om en sorts samhällskontrakt med människor som skapar en legitim ordning och maktutövning. Framför allt Locke pekas ofta ut som fader till grunderna för den samhällsordning som vi fortfarande lever med.
Men Stormen från 1610 är mer komplicerad än så. Konflikten mellan naturtillstånd och civilisation kan också beskrivas i utopiska termer. Utopin är inte en civilisation i Lockes mening, inte heller ett spontant naturtillstånd, den kan snarare beskrivas som ett konstruerat naturtillstånd, en detaljerad konstruktion av det goda samhället. Detta finns redan hos Platon som i sitt förakt för den Atenska demokratin, den okunniga mobbens tyranni i Platons mening, skapade en utopi, en samhällskonstruktion, som återkommer med liknande drag genom historien. Inte minst hos Thomas More som med sin Utopia från 1516 skapade själva ordet utopi (även om företeelsen alltså fanns mycket tidigare). Möjligen har Shakespeare inspirerats av More men det är i alla fall belagt att han ”lånat” från en utopi av Michel de Montaignes från 1580-tal (starkt inspirerad av Platon) som kom ut i översättning till engelska bara några år innan Stormens tillkomst.
Ett av de mest kända citaten från Stormen är ”Du sköna nya värld” som också är titeln på Aldous Huxleys berömda ”utopi” från 1932, en dystopisk framtidsroman som också är en svidande aktuell samhällskritik (vid sin tid) om riskerna med ett konstruerat och kontrollerat ”idealsamhälle”.
Just det här uppfattar jag som det mest grundläggande temat i Sem-Sandbergs version av Stormen; utopins lockelser och faror, riskerna med någon sorts dominerande ”sanning”, den välvillige samhällsingenjörens goda avsikter som skapar något riktigt hemskt. Inte bara i just denna bok utan även för tidigare böcker i hans författarskap. Det exempel han återkommer till på olika sätt är den nazistiska utopin om det eviga tredje riket, men oron och kritiken är mycket mer generell än så.
Centrum för handlingen finns i bägge versionerna av Stormen på en ö, i denna nya version Innanöarna utanför Oslo. Där har Andreas växt upp tillsammans med sin syster Minna i Gula villan hos deras informella och alkoholiserade fosterfar Johannes. När Johannes dör återvänder den vuxne Andreas än en gång till ön för att röja upp och söka någon sorts kunskap och förståelse om sin historia, försöka förstå sin varmt älskade och nu döda syster, försöka hitta någon sorts mening och begriplighet i vad som gjort honom till den människa han är.
I den första versionen av Stormen lånar Shakespeare Caliban från Montaignes som vilden, monstret, en symbol för naturtillståndet. I den nya versionen möter vi honom som den haltande, polioskadade herr Carsten, under lång tid, men ändå tillfälligt, tyglad och förslavad av sin och civilisationens herre, Jan-Heinz Kaufmann, en gång ägare av hela ön, skapare av öns utopiska kolonier, lokala idealsamhällen som samlar hundratals människor, inte minst krigsbarn, en tidig gröna-vågare och även nazist, minister i Quislings regering under kriget, fängslad, frigiven men stukad tillbaka på ön där hans ägor krympt och där herr Carsten successivt tar över.
Här finns också mobbens tyranni från Platon i form av ön upphetsade ungdomar som i oförklarligt ursinne en kväll slår Andreas barndomshem, Gula villan, i bitar.
Och här finns fantastiskt mycket annat samlat på 274 fängslande sidor.
På samma sätt som Shakespeare visar Sem-Sandberg (inga jämförelser i övrigt) den stora skönlitteraturens överlägsna förmåga när det gäller våra eviga försök att söka förståelse, mening och begriplighet i den komplexa och mångfacetterade tillvaro som vi lever, både när det gäller det enskilt mänskliga och relationerna till olika typer av gemenskaper. Inte minst är den ett fantastiskt vaccin mot den farliga tron på enkla sanningar. Det känns som ett verkligt livsnödvändigt vaccin just nu!
Steve Sem-Sandberg är en av de största svenska författarna idag och med Stormen visar han det än en gång. Han tog hem Augustpriset med De fattiga i Łódź 2009, var nominerad med De utvalda 2014 och det skulle vara grovt tjänstefel av juryn om inte Stormen finns med i listan på nominerade när den släpps om två veckor, 24 oktober.
Läs den! Även om du inte är road av att krångla till det (som jag gör) så läs den ändå, Stormen är en fantastisk berättelse och läsupplevelse!
Anders Kapp, 2016-10-10
Bokfakta
- Titel: Stormen.
- Författare: Steve Sem-Sandberg.
- Utgivningsdag: 2016-09-09.
- Förlag: Albert Bonniers Förlag.
- Antal sidor: 274.
Länkar för mer information
- Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Steve_Sem-Sandberg
- Förlaget: https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/5398/steve-sem-sandberg/