I dessa tider behöver vi all den glädje vi kan få och en excellent väg att bli glad är att läsa Elly Griffiths senaste bok som nyligen kom i svensk översättning med titeln Mordkonsulten. Fullständigt omistlig är den för alla deckarnördar, spänningsförfattare samt entusiaster inom förlags- och agentvärlden med sin intelligenta och lustfyllda lek med hela genren; det är en metaroman, en deckare om deckare, befolkad med en magnifik skara karaktärer och bland flera levande miljöer finns en stor deckarfestival där en stor del av handlingen utspelar sig, något som tillförde ytterligare en njutbar ingrediens för mig som ingår i gänget som arrangerar Svenska Deckarfestivalen.

En av huvudpersonerna är Peggy Smith, en knivskarp 90-årig dam som har sin lägenhet i seniorboendet Seaview Court i Shoreham-by-Sea på den engelska sydkusten, inte långt från Brighton. Hon och hennes jämnåriga kvinnliga vänner är allt annat än rara gamla tanter, en av dem kallades för ”skolflicksmörderskan” när hon arbetade med lönnmord för den polska motståndsrörelsen under Andra världskriget och de har alla haft aktiva roller under kalla kriget. Peggy är oöverträffad när det gäller att lösa problem med deckarintriger och speciellt när det gäller att hitta på nya mordmetoder. Flera stora deckarförfattare tar också hjälp av henne för att få ordning på sina böcker.

En morgon är hon pigg och vaken som vanligt men på eftermiddagen hittar Natalka från hemtjänsten henne död, sittande i sin stol med utsikt över havet. Läkaren säger att det är en naturlig död, men är det verkligen det?

En annan huvudperson, återkommande, är kriminalinspektör Harbinder Kaur, född i England men med sina rötter från Indien. Hon är smart och har det ibland rätt jobbigt men sin mer trögtänkta kollega Neil: ”Hennes senaste taktik med Neil är att föreställa sig att han är ett litet skogsdjur, slug och lite dum men i grund och botten charmig.” Denna bild återkommer i hennes tankar under samtal med kollegan på ett sätt som ger läsaren en hel del glada skratt. Det är hon som har huvudansvaret för en polisutredning som börjar i en ”naturlig död” men som snart fylls av flera mord. Men de som dominerar än mer är tre privatspanare:

Ett citat från slutet av boken: Benedict: ”´Peggy skulle vilja att vi firade att fallet är avslutat. Jag minns att hon alltid sa att hon avskydde deckare som inte knöt ihop alla lösa trådar.´ ´Det är väl vi som är de lösa trådarna i den här historien´, säger Edwin. ´Nej´, säger Natalka. ´Vi är huvudpersonerna.´” Det berättar en del om den här boken som är en sorts metadeckare i flera plan, en ovanligt intelligent och fantastiskt kul konstruktion.

Här presenteras också de tre mycket udda musketörer som dominerar stora delar av berättelsen: Natalka Kolisnyk, Benedict Cole och Edwin Fitzgerald.

• Natalka är från Ukraina men flydde i samband med den ryska annekteringen av Krim då hennes bror försvann, hon arbetar inom hemtjänsten men är också ett universitetsutbildat mattegeni, en förmåga som hon bland annat använt för att bygga upp en smärre förmögenhet i en rätt skumrasknära handel med kryptovalutor på kvällar och nätter.
• Benedict utbildade sig till katolsk präst, var som osedvanligt ung på väg att göra kometkarriär i Rom men valde i stället att bli munk under ett antal år innan han startade sin lilla kiosk på strandpromenaden utanför Seaview Court där han erbjuder mycket kärleksfullt tillagat och exceptionellt gott kaffe.
• Edwin är en pensionerad 80-åring, närmaste granne och god vän med Peggy, alltid en mycket elegant klädd homosexuell man med en framstående karriär inom BBC bakom sig som har ett osedvanligt logiskt intellekt och är ett socialt geni.

Denna udda trio blir allt närmare vänner i jakten på lösningar, de är riktigt smarta amatörspanare som hela tiden kompletterar varandra med sina speciella kompetenser. De är några av de roligaste karaktärsbyggen jag har stött på under lång tid.

Texten är sprängfylld av blinkningar och referenser åt alla tänkbara håll, också det sällsynt intelligent och lustfyllt för en lycklig läsare. Inte minst dyker Shakespeare upp då och då. Bland mycket annat flimrar Shorehams flygplats förbi i handlingen, äldst i England, en mycket välkänd historisk art déco-byggnad som också funnits med i Poirotdeckare av Agatha Christie, filmatiseringen av Da Vinci-koden och i andra sammanhang. Det är bara ett exempel av väldigt många.

Översättningen är i huvudsak bra. Här finns en del bra nyord, här både vajpas och skajpas det. Den engelska titeln The Postscript Murders är intelligent på ett sätt som svenska Mordkonsulten inte är. PS är både en beteckning för en efterskrift där författare tackar olika personer och initialerna PS, för Peggy Smith, den mordkonsult som alltid får varma tack från ett antal deckarförfattare.

Det finns en del stavfel (det är nästan omöjligt att undvika) och några störande särskrivningar. Ett nästan identiskt plagg kan ibland betecknas kappa och ibland rock beroende på bärarens kön. Ett helt identiskt plagg kan ibland kallas tröja och ibland jumper men det är aldrig någonsin på svenska en jumper om det bärs av en man, vare sig han är hetero- eller homosexuell, det blir rätt irriterande.

Men det är ändå småsaker som fullständigt överskuggas av en alldeles ovanligt lustfylld läsupplevelse. Jag är glad. Läs Mordkonsulten så blir du också det!

Författaren

Elly Griffiths (författarpseudonym för Domenica de Rosa) är född 1963 i London och bor i dag i närheten av Brighton med man, två barn och en katt. Efter universitetsstudier i engelska arbetade hon inom media- och förlagsvärlden i många år innan hon 1998 debuterade med sin första roman, The Italian Quarter, med huvudpersoner uppväxta i England men med rötter i Italien. Det har blivit fem romaner med grundläggande teman om familjerelationer och identitet, alla med en bas i Italien.

Nästan tio år efter debuten var hon och hennes man Andy på semester i Norfolk med sina två barn. Andy hade just lämnat sitt tidigare jobb för att bli arkeolog. Det var på vandring på Titchwell Marsh när Andy berättade om förhistoriska människor som trodde att myrmarken var helig. Eftersom det varken är land eller hav, utan något däremellan, såg de det som en slags bro till livet efter döden. Varken land eller hav, varken liv eller död. När han berättade det uppstod också hela handlingen till en bok i hennes huvud, en helt annan sorts bok än de hon skrivit tidigare. Då föddes också en ny huvudperson, doktor Ruth Galloway som är rättsarkeolog, som bor nära King’s Lynn i Norfolk och undervisar på University of North Norfolk. Karaktären är inspirerad av hennes man Andy men också hennes moster som bor vid Norfolkkusten och ägnar sig mycket åt regionens myter och legender.

När hon pratade med sin agent konstaterade de att detta var något helt nytt, en kriminalroman, och att hon behövde ett annat namn. Då föddes ”Elly Griffiths” som debuterade 2009 med The Crossing Places (Flickan under jorden) som blev en stor succé. Serien har sålt över tre miljoner exemplar på olika språk och den fortsätter, nästa år kommer trettonde delen, The Night Hawk. Hela serien finns på svenska.

2014 startade hon en andra serie som utspelar sig i Brighton på 1950-talet och som har polisinspektör Edgar Stephens som huvudperson tillsammans med Max Mephisto. Även den serien rullar på, del sex, The Midnight Hour, kommer nästa år. Serien är inte översatt till svenska.

2018 var det dags att starta en tredje serie som har polisen Harbinder Kaur som huvudperson. Den första delen The Stranger Diaries (Främlingen), belönades med Edgar Allan Poe Award för bästa bok inom genren och utsågs till årets bästa kriminalroman av The Times (hon har tidigare också fått många andra priser). Den andra delen, The Postscript Murders, kom ut tidigare i år på engelska och nu även på svenska som Mordkonsulten.

Anders Kapp, 2020-12-18

Bokfakta

• Titel: Mordkonsulten (The Postscript Murders, översättning Ylva Spångberg).
• Författare: Elly Griffiths.
• Utgivningsdag: 2020-11-17.
• Förlag: Modernista.
• Antal sidor: 328.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skrivit om boken.