Elisabeth Norebäck gjorde succédebut 2017 med den psykologiska thrillern Säg att du är min som snabbt såldes till över 30 länder och nominerades till Årets Deckardebut av Crimetime. Det har dröjt ett bra tag med uppföljaren men för en vecka sedan kom hennes nya bok Nadia ut i handeln. Nu har jag läst den och kan konstatera att den var väl värd att vänta på. Det är en mycket intelligent byggd spänningskonstruktion med solskensflickan Linda i centrum, en gång känd av hela Sverige som den glada vackra dottern till landets mest folkkära artist, ofta på scen med mamma, nu sedan sex år inspärrad för det mycket brutala mordet på sin man Simon.

Linda Andersson vaknar sakta ur narkosen, konstigt nog verkar det som om hon överlevt, efter den grova misshandeln svävade hon mellan liv och död men tack vare en omfattande och långvarig operation på universitetssjukhuset i Örebro har hon återvänt till livet. Hon är fastkedjad vid sängen och övervakad av polis. Alla vet vem hon är, monstret som mördade sin man, som skapade ett blodbad med sin kniv, med obegripligt övervåld, som greps på platsen och sedan sex år suttit inspärrad på landets hårdaste kvinnofängelse där hon nu misshandlats av en medfånge.

Hon var en stor kändis redan innan mordet, men då av andra skäl. Som barn känd av alla som ”Solskensflickan”, dotter till Kathy, landets mest folkkära artist under decennier, vann Eurovision för Sverige på 70-talet, Linda var den glittrande flickan som njöt av rampljuset, som älskade att uppträda tillsammans med sin mamma, som njöt av kändislivet, ett kändisskap som fortsatte när hon gift sig med Simon, också han en känd artist. Hon hade ett underbart liv, men nu är allt slut. Mamma Kathy är död och själv sitter hon i fängelse för mordet på Simon. Det kan inte vara sant, hon skulle aldrig kunna döda någon, hon kan inte riktigt komma ihåg vad som egentligen hände under den hemska natten.

Det är upptakten till Elisabeth Norebäcks nya bok. I nutid får vi en trovärdig bild av livet som fånge på Hinseberg (som jag antar är förlagan till bokens ”Biskopsberg”) med den tuffa miljön, motsättningarna, hierarkierna. Bland fångarna är det Adriana som är drottningen, fruktad av alla, och när Linda så småningom får henne till vän är det mycket som förändras i hennes liv på anstalten.

Den delen blandas med hennes minnen av det glittrande liv hon hade förut. Och bland alla lyckliga minnen dyker det också upp en del som skaver. Varför hör hennes syster Mikaela inte av sig? Hon var väldigt annorlunda, gillade inte mammans ständiga glamour, ville inte stå på scen, tydde sig till pappan när föräldrarna skilde sig. Men de är ju ändå syskon. Och Alex Lagerberg, den nya mannen i Lindas liv, de som blev så himlastormande förälskade i varandra efter separationen, efter Simons otrohet. Varför hör han inte av sig? Kanske är det han som är mördaren, han var också där på festen i sommarhuset på Färingsö den natten, kanske han trodde att hon var på väg tillbaka till Simon och dödade sin rival?

Det är ett skickligt spänningsbygge med ett krypande obehag där allt som förefaller klart successivt upplöses i osäkra dimmor. Hon är trogen tonfallet från succédebuten med det ska finnas i den goda psykologiska thrillern, men den här gången har hon skurit ner volymen och det är bara en fördel med färre sidor. Det skulle vara fel att säga att konstruktionen är unik med osäkra minnen och en berättarröst som kanske inte alltid är pålitlig, Kvinnan på tåget av Paula Hawkins är ett välkänt exempel, men Norebäck gör det ovanligt bra.

Jag undrar länge över bokens titel och får vänta i drygt 200 sidor innan det kommer ett svar. Och i 70 sidor till innan det kommer ett helt annat och mycket oväntat svar. En ovanligt snygg upplösning.

Att det dessutom är riktigt välskrivet bidrar starkt till nöjet av några timmars bra spänningsläsning.

Författaren

Elisabeth Norebäck är född 1980, uppväxt i Borlänge men bor nu i Stockholm med man och barn. Hon har en civilingenjörsexamen från KTH i Stockholm, och bokdebuterade 2017 med Säg att du är min. Hon fick idén till boken, en psykologisk thriller som handlar om ett försvunnet barn, under en föräldraledighet. Efter två års skrivande, med sin man som enda läsare på vägen, hade hon ett färdigt manus. Debuten blev en succé som snabbt såldes till över 30 länder. Den nominerades också till Årets Deckardebut av Crimetime.

Hon läser mycket med ett särskilt intresse för vanliga människor som hamnar i mycket ovanliga situationer. Viktiga frågor för henne handlar om det mänskliga psyket, vad som gör oss till de vi är, vad som skapar vår identitet. I sitt författande vill hon undersöka hur hennes karaktärer reagerar på pressande situationer, varför de gör som de gör.

Nadia är hennes andra bok. Hennes man, Håkan Norebäck, debuterade tidigare i år med romanen En sista vinter, utgiven på Forum.

Anders Kapp, 2020-12-21

Bokfakta

• Titel: Nadia.
• Författare: Elisabeth Norebäck.
• Utgivningsdag: 2020-12-15.
• Förlag: Polaris.
• Antal sidor: 286.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skrivit om boken.