”Så här känns det alltså, själva ögonblicket då ditt liv blir till en tragedi. Ögonblicket du har gått och väntat på. När livet slutar vara ditt och blir till en kriminalroman.” Den unga kvinnan skulle bli den charmerande psykopaten och seriemördaren Aidan Thomas nästa offer men hon reagerar inte som de andra så i stället för att döda henne låser han in henne i ett skjul, håller henne vid liv, knappt, och utsätter henne för nästan dagliga våldtäkter. Han döper henne till Rachel och när vi först träffar henne i fångenskapen, fem år senare, kommer hon knappt ihåg sitt riktiga namn. Vem är mördaren är den mest klassiska frågan inom spänningslitteraturen men då och då dyker det upp författare som modigt bryter mot reglerna; redan från start får läsaren veta det mesta och spänningen byggs av annat än just denna standardfråga. Det är utmanande för en författare. En som antagit den utmaningen är franskamerikanska Clémence Michallon; hon har gjort stor succé med sin spänningsdebut som nu sprider sig över världen, i veckan kom den också ut på svenska med titeln Den tysta gästen och den är riktigt bra.

Då och då dyker det upp den här typen av oväntade internationella bästsäljare som hos mig alltid väcker någon sorts misstro; kan den verkligen vara så bra som alla påstår? En bra bit in i läsningen består min misstro men så småningom blir jag också helt såld.

Den dominerande berättarrösten i denna text är den unga kvinna som vi som läsare länge bara känner som Rachel, född 1991. En detalj som från början blir förvirrande är hur hon tänker kring sig själv i första, andra och tredje person, omväxlande som jag, du och hon, och det dröjer ett tag innan vi förstår att det inte alls finns något slumpartat i denna variation, att det är ett genialt sätt att beskriva utsattheten, objektifieringen där det egna jaget tryckts undan i en total maktlöshet under lång tid, en hjärntvättande process där hon nästan helt förlorat sig själv. Men bara nästan, små rester finns ändå kvar, något som hon döljer för sin förövare. Vi får också successivt veta mer om hennes uppväxt.

Familjen Thomas bor på en mycket stor tomt med flera byggnader. I själva boningshuset bor Aiden tillsammans med hustrun Caroline och dottern Cecilia. Avlägset på tomten finns det skjul där Aiden håller Rachel fängslad och som han besöker någon gång nästan varje dag för att ge henne lite mat och vatten, tömma hinken och utnyttja henne sexuellt.

Att de bor så storslaget betyder inte att Aiden är rik, han jobbar som linjearbetare, underhåller och reparerar kraftledningar med en måttlig lön. Fastigheten ägs egentligen av Carolines föräldrar som har det väldigt gott ställt. Men när Caroline dör i cancer bestämmer de sig för att sälja, de bor långt därifrån och har ingen användning av den. Aiden har inga ekonomiska möjligheter att köpa, han tvingas flytta tillsammans med dottern till ett mycket mindre hus. Han tar också med sig Rachel men nu finns det inte längre någon separat byggnad där hon kan hållas fängslad.

För första gången på fem år får Rachel träffa någon annan människa än Aiden; även om hon för det mesta är fängslad med handbojor på sitt rum får hon delta i gemensamma måltider. Aiden har förklarat för sin dotter att hon är en kompis till en kompis som råkat illa ut och behöver hjälp med tak över huvudet.

Det lilla samhället har två tydliga stöttepelare och den ena är gamla domaren Francis Byrne i kraft av makt och förmögenhet. Han är också mycket engagerad i gemenskapen, hjälper ofta till när människor råkat illa ut, det var han som hjälpte till så att Aiden kunde få en ny bostad. Den andra är just Aiden i kraft av sin vänlighet och omsorg; de allra flesta har någon personlig Aiden-berättelse när han hjälpt dem med olika saker.

En annan berättarröst tillhör Emily som fick ta över restaurangen Amandine sedan hennes pappa dött alldeles för ung i en hjärtattack och mamman alldeles efteråt i en bilolycka. Hon har lärt sig mycket av jobbet redan som barn men har inte blivit kock som pappan var; som ung restaurangchef leder hon i stället verksamheten från sin plats bakom bardisken. De har en hel del lokala stamgäster men också tillresande gäster under helger, det är en omtyckt restaurang. Emilys viktigaste stamgäst är Aiden Thomas som kommer dit en stund varje tisdag och torsdag för att dricka en Coca-Cola Cherry, han dricker aldrig något alkoholhaltigt. Hon är mycket förtjust i denna vänliga och vackra man och en viktig del av berättelsen handlar om hur deras relation utvecklas. ”Jag är en kvinna som precis gått in i en gloria hon själv har skapat.”

Den tredje berättarrösten har Aidens dotter Cecilia som hunnit bli tretton i bokens nutid. Hon saknar sin mamma men har en mycket nära relation till sin perfekta pappa. Hon funderar en hel del över deras mycket tystlåtna hyresgäst Rachel.

Det kommer också mycket korta kapitel där de unga kvinnor som Aiden mördar är anonyma berättarjag.

Det är en fantastiskt välskriven text, och översättaren Anna Thuresson förmedlar den riktigt väl på svenska. Längre texter kan jämföras med symfonier, de kräver variation i tempo, intensitet och mycket annat för att ge mottagaren behållning och glädje, monotoni blir i längden urtråkigt. Variation kan genomföras på många olika sätt men sällan så skickligt som här. Intensitet kan skapas genom korta stackatoartade meningar som varvas med lugnare och längre meningar. Variation kan byggas genom att olika instrument eller berättarröster dominera i olika partier, ibland överlappande så att olika melodislingor eller händelser upprepas från olika perspektiv, på olika sätt. Att studera tekniken i den här texten borde vara lärorikt för många författare.

Och spännande blir det i denna djupt imponerande text!

Författaren

Clémence Michallon är en fransk-amerikansk journalist. Hon är född och uppvuxen i Paris men bor numera i New York. Hon studerade statsvetenskap i Paris, journalistik i London och har en masterexamen i journalistik från Columbia Journalism School. Hon har skrivit för The Independent sedan 2018, hennes essäer och artiklar har ofta handlat om true crime och hon har fått flera priser. Hon debuterade som författare på franska 2020 med romanen La dernière fois que j’ai cru mourir c’était il y a longtemps (ungefär Förra gången jag trodde att jag dog var för länge sedan) vars grundläggande tema handlar om kroppsuppfattning, relationer till den egna kroppen. Spänningsdebuten The Quiet Tenant skrev hon på engelska, den kom ut på originalspråk 2023, har gjort stor succé och sålts till trettiotalet länder.

Anders Kapp, 2024-01-14

Bokfakta

• Titel: Den tysta gästen, (The Quiet tenant, översättning Anna Thuresson).
• Författare: Clémence Michallon.
• Utgivningsdag: 2024-01-09.
• Förlag: Bazar.
• Antal sidor: 379.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skriver om boken.