Den bästa typografin är den som inte märks alls, den som ger ögat friktionsfri tillgång till språk och berättelse; att gå ifrån detta, till exempel med kursiva kapitel, är normalt sett ett otyg. Jag borde alltså verkligen hata Cara Hunters nya bok, som nu finns ute i svensk översättning med titeln En mördare i familjen, och som inte innehåller en enda rad av normal löptext. Den här engelska stjärnan har i sin lysande serie med Adam Fawley i huvudrollen då och då lagt in fiktiva tidningsartiklar och liknande i texten men i den nya och helt fristående boken tar hon steget fullt ut: här finns bara protokoll, mejlkommunikation, artiklar och framför allt dialoger och scenanvisningar för en teveserie om ett tjugo år gammalt och olöst mordfall: ”Ökänd. Vem dödade Luke Ryder” samt naturligtvis tidningsrecensioner av seriens olika avsnitt. I takt med den växande populariteten för true crime har vi också fått en stark tillväxt i subgenren fiktiv true crime; alltså ren fiktion som använder format från true crime och den här boken är ett exempel på just detta. Jag hoppas innerligt att ingen följer Hunters formexempel, hon kommer undan med det eftersom hon är en ovanligt stor stjärna. I förlagsinformationen betonas whodunnit-aspekten vilket jag inte riktigt förstår; det är faktiskt enkelt att tidigt gissa vem som är mördaren, inte baserat på information och ledtrådar utan på berättarteknisk genrelogik.
Teveserien Ökänd har blivit en internationell succé, ledande inom true crime, och efter att ha behandlat sex kända brottsfall under lika många år är det nu dags för seriens sjunde säsong som fokuserar det olösta mordet på Luke Ryder för tjugo år sedan. Initiativtagare till denna säsong, och dess regissör, är den trettioårige engelska filmskaparen Guy Howard; han och hans familj har plågats av detta mord i två decennier, Luke Ryder var hans styvfar.
Det första avsnittet, de är två timmar långa, sänds 3 oktober 2023, exakt på tjugoårsdagen för mordet. Totalt ska man under säsongens sju avsnitt försöka ta reda på vad som egentligen hände den där oktoberkvällen för länge sedan. Producent för serien är Nick Vincent från produktionsbolaget Dry Riser Films och för den här säsongen har han satt samman en expertpanel som består av Alan Canning, pensionerad kriminalkommissarie från Londonpolisen, Mitchell Clarke, journalist som bevakade fallet då för Londonpressen, Hugo Fraser, framstående brittisk åklagare, Laila Furness, doktor i rättspsykologi, JJ Norton, känd brottsplatsutredare och William R. Serafini, pensionerad kriminalpolis från New York.
Nick Vincent är en mycket skicklig och samtidigt rätt samvetslös producent, han kan göra precis vad som helst för att skapa underhållande teve, och tack vare seriens exempellösa framgångar har han också stora resurser att förfoga över. En sak som han hemlighåller är att panelen inte bara är sammansatt på grund av personernas expertkunskaper, de har också alla olika sorters personliga kopplingar till fallet, kopplingar som de kanske inte vill ska synas offentligt.
En bidragande anledning till att fallet fick så stor uppmärksamhet var att familjen Howard var känd och superrik, bosatt i ett av Londons mest exklusiva områden, Campden Hill, i ett jättehus på en enorm tomt. Andrew Howard, då trettionio, gifte sig med tjugofyraåriga Caroline 1987 och de fick tre barn: Maura, 1988, Amelie, 1990, och Guy, 1993. Andrew hade också en äldre son, Rupert, från ett tidigare äktenskap. Andrew dör i en hjärtinfarkt 1999. 2002 gifter Caroline om sig med Luke Ryder, hon är då fyrtio och han tjugosex. Drygt ett år senare hittas Luke mördad alldeles utanför huset på Campden Hill den där oktoberkvällen 2003.
Säsongens sju avsnitt är stommen i berättelsen och den omgärdas av mängder av olika diskussioner om de sensationella avslöjanden som dyker upp på vägen; här finns allt från vilda inlägg på obskyra nätforum och tidningsartiklar till mer privata SMS-konversationer mellan olika inblandade personer. I serien intervjuas familjemedlemmar och alla andra berörda, teknisk bevisning granskas detaljerat och många olika typer av ny information grävs fram.
Trots att mina ögon gråter av den vilda typografin blir det här riktigt underhållande, Cara Hunter är så fantastiskt skicklig på att konstruera berättelser med intressanta karaktärer och en intrig som hela tiden överraskar. Översättaren Jan Risheden ger oss läsare en bra svenska och Peter Johansson Forsberg är också värd en eloge; sättningen måste ha krävt en enorm arbetsinsats, mångdubbelt större än för en vanlig bok. Men snälla författare, härma inte det här.
Anders Kapp, 2024-05-03
Bokfakta
- Titel: En mördare i familjen (Murder in the Family, översättning Jan Risheden).
- Författare: Cara Hunter.
- Utgivningsdag: 2024-04-29.
- Förlag: Louise Bäckelin.
- Antal sidor: 504.
Länkar till mer information
- Kapprakt om Cara Hunter (inklusive ytterligare länkar).
- Läs vad andra skriver om boken.