Det har varit ett starkt år för spänningslitteraturen, med mycket bra läsning. Priserna är många, topplistorna likaså, men nu är det dags för Kapprakts ranking av den svenska spänningslitteratur som kommit ut 2020. Det blir något annorlunda klasser där jag försökt hitta de största positiva överraskningarna, de verkliga genombrotten, vilka av de etablerade stjärnorna som lyckas överträffa sig själva eller vågat sig på att ta nya vägar och en del annat. Kanske kan du hitta någon spännande julklapp bland dessa tips, till dig själv eller någon annan.

(När det finns recensioner eller författarpresentationer på Kapprakt länkar titlar och författarnamn dit. I vissa fall finns också länkar till filmklipp från årets upplaga av Svenska Deckarfestivalen.)

Även om det ofta finns en härlig känsla i att återvända till det bekanta hos en favoritförfattare är nog de flesta läsare överens om att den stora överraskningen står över det mesta när det gäller läsglädje, så låt oss börja med det.

Största överraskningarna

Årets största överraskning, en lässensation för mig, var Ulf Lindström som med Det nionde livet hittat ett alldeles eget och underbart sätt att skriva spänning. Ett starkt tema i boken är den politiska pandemi som hotar oss, hotar våra samhällen, men han behandlar det på ett nästan poetiskt sätt, scenerna när huvudpersonen Marie flyr sin smärta i gestalt av olika djur är magnifika, ”jag har inte läst något så egenartat sedan Ane Riels Kåda kom ut för några år sedan” skrev jag bland annat om boken och avslutade med ”´Jag flyger en vråk till min längtan´ låter Ulf Lindström Marie säga och själv så flyger jag högt av läsglädje. Längtar efter att få läsa mer av honom!”

Överraskning nummer två kom bara för några dagar sedan när jag läste Den första frosten av Anna Kuru. Tre relativt unga människor som söker sig själva i ensamheten i fjällmiljön utanför Kiruna, som vill läka trauman i vacker ödslighet, som tänker på sina liv i en stark och vacker prosa skriven av en författare med stor förmåga att tränga in i det verkligt mänskliga och som ger oss läsare allt djupare insikter i vad det är som format dem till de människor de är. Naturligtvis korsas deras vägar på fjället i olika möten men vad ska det leda till? Rotationen mellan de tre berättarperspektivet intensifieras på vägen mot den dramatiska upplösningen med en riktigt stark slutscen. Även här finns ett djur med i handlingen, katten Musse, som har egna kapitel med sina iakttagelser.

Även om de är debutanter för mig, jag har inte läst något av dem tidigare, så är det inte deras första böcker. Ulf Lindström debuterade redan 1985 men han har, vad jag vet, inte skrivit något som årets bok tidigare. Anna Kuru kallas debutant av förlaget, men det är inte riktigt sant, hon har givit ut själv tidigare.

Bästa debutanterna

Debutanter är ju per definition överraskningar, vi har inte läst dem tidigare, men hos många kan vi ändå känna igen oss på gott och ont; ont kan det göra att läsa texter som i allt för hög grad befinner sig i mittfåran av genrens konventioner. För mig är det främst fyra som står ut med självständiga och spännande röster och alla fyra kom faktiskt rätt tidigt på året.

Speciellt imponerad är jag över barndomskompisarna Peter Mohlin och Peter Nyström som växte upp tillsammans i Åmål och skrev sin första deckare som tioåringar i mitten av 80-talet. Efter karriärer på varsitt håll har de återförenats för att skriva Det sista livet, början på en serie med John Adderley i huvudrollen, en erfaren, skicklig och hård FBI-agenten som på grund av en våldsam hotbild tvingas fly USA och hamnar i ställer i Värmland där han har en del av sina rötter. Han blir en sorts polis som det landskapet aldrig stött på tidigare. I januari skrev jag ”Språk, berättateknik, karaktärer, miljöer, dialoger, cliffhangers, överraskande vändningar, dramatiska upplösningar, ja allt sitter som en smäck. Inte att undra på att boken redan på manusstadiet är såld till tio-talet länder.” och har inte haft anledning att ändra mig. Bästa debut enligt CrimeTime och jag protesterar inte alls. I april kommer uppföljaren, Den andra systern.

Ett annat av årets stora fynd dök också upp redan i januari: Lite död runt ögonen skriven av debutanten David Ärlemalm. Inte alls någon polisroman, av förlaget inte klassad som spänningslitteratur, men det här är en hybrid som passar bra i flera genrer. I vilket fall som helst är det en hjärtskärande välskriven vardagsthriller om den numera ensamstående pappan Arto och hans kamp för att skapa ett bra liv tillsammans med älskade dottern Bodil, trots det tunga och trassliga bagage han ständigt släpar på; ett ok som ibland blir alldeles för tungt att bära. En fantastisk text och jag längtar till april när uppföljaren Som natten kommer ut.

Maria Grund debuterade i mars med Dödssynden, en spänningsroman som levererar massor. Här finns två riktigt intressanta huvudpersoner, poliserna Sanna och Eir; råstarka, smarta och trasiga kvinnor på olika sätt. Här finns en lätt galen och imponerande detaljrikedom i miljöer, människor och handling. Här finns en vindlande och våldsam intrig på högspänningsnivå. Och allt detta på ett fantastiskt språk. Hon fick välförtjänt Svenska Deckarakademins pris som årets bästa debutant.

I april dök nästa stora debutantfynd upp i min läsning; Ur askan av Lina Areklew som är starten på en serie med förankring på Höga Kusten, närmare bestämt Ulvön. Jag skrev bland annat: ”Genomgående finns här otroligt skickliga karaktärsteckningar, imponerande miljöskildringar, främst från Ulvön, och en genomtänkt berättarteknik där många olika perspektiv i olika tider hjälps åt att bygga spänning för en ivrigt bladvändande läsare på vägen mot en dramatisk upplösning med en ljuvlig twistkaramell mot slutet.” Författaren är på god väg med del två och har en färdig planering för flera delar som vi kan se fram emot. Lina Areklew och Kerstin Bergman – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Modet att byta riktning

Många författare hittar sin grej, ett sätt att skriva som fungerar för dem och om det ger framgång hos kritiker och läsare fortsätter de med det år efter år. Därför blir det extra spännande med de som har modet att pröva nya vägar.

Den jag först tänker på är inte oväntat Anders de la Motte. Under det senaste decenniet har han kommit ut med nio böcker i tre helt olika serier. Det enda de tre serierna har gemensamt är nog de stora framgångarna hos kritiker och läsare. I år kom han ut med underbara Våroffer, fjärde och sista delen i hans årstidskvartett av helt fristående böcker med det gemensamma att de utspelar sig på landsbygden i nordvästra Skåne, där han själv växte upp. Efter det ger han sig på något helt nytt igen. Tillsammans med Måns Nilsson skriver han nu på Morden på Österlen, där landets sydöstra hörn ska förvandlas till ett svenskt Midsomer. Första boken kommer i sommar. Anders de la Motte – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Med sin fem tidigare fristående böcker har researchdrottningen Tove Alsterdal under tio år byggt ett starkt internationellt varumärke. De var helt olika men med det gemensamma draget att de har sin grund i någon minutiöst undersökt historisk händelse som får konsekvenser i fiktionens nutid, dessutom normalt i en internationell kontext. Jag har älskat de böckerna, läs till exempel om Blindtunnel, och var mycket skeptisk när jag hörde att hon skulle byta riktning och skriva en serie med basen i Ådalen (den andra nya Ångermanlandsserien i listan, se även Lina Areklew ovan). Efter att ha läst nya Rotvälta kapitulerade jag naturligtvis inför Eira Sjödin & Co. Liksom så många andra, Rotvälta har tveklöst flest topplaceringar i olika rankingar i år. Tove Alsterdal och Kerstin Bergman – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Hans Rosenfeldt är en spänningsnestor som länge skördat framgångar med hyllade TV-serier som till exempel Bron och Marcella som setts av miljoner i många länder och, tillsammans med Michael Hjorth, författare till hittills sex deckare om kriminalpsykologen Sebastian Bergman som översatts till 34 språk och sålts i över fyra miljoner exemplar världen över. I år hade han modet att debutera som singelförfattare med Vargasommar, första delen i en serie med bas i Haparanda. Även om navet finns i denna relativt lilla stad långt upp i norr är detta en dramatisk och internationell actionthriller i högt tempo med många scener som känns som gjorda för en internationell actionfilm. Hans Rosenfeldt – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Litteraturvetaren Kerstin Bergman är en av främsta experter på kriminallitteratur som finns. Hon har läst alla, intervjuat alla, skrivit om alla och jag tycker det är otroligt modigt att mot den bakgrunden också välja att själv debutera som spänningsförfattare. Men det har gått fantastiskt bra. Hennes Oskuld och oleander flirtar oblygt med äldre tiders stora författare av pusseldeckare, men hon gör det i en samtida kontext som står nära henne själv, och hon borde vara riktigt lycklig över det fantastiska mottagande som debuten har fått. Tove Alsterdal och Kerstin Bergman – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube Lina Areklew och Kerstin Bergman – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Detta måste sägas

Under årets upplaga av Svenska Deckarfestivalen uppmärksammade vi arvet efter författarparet Sjöwall & Wahlöö som bland annat innehåller en starkt samhällsorienterad spänningslitteratur. Vi gjorde det bland annat med hjälp av Johan Erlandsson nya biografi, Boken om Beck. Johan Erlandsson, Tove Alsterdal, Kerstin Bergman – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube Det här är något som gäller för många av dagens stjärnor, de har ett engagemang, de bär på något som måste sägas, men i år tänker jag särskilt på två böcker, skriva av författare som bägge har en journalistbakgrund.

I somras kom Anders Roslund ut med nya Sovsågott där vi än en gång möta den oförliknelige kriminalkommissarien Ewert Grens och infiltratören Piet Hoffman. Det är både bättre och värre än någonsin, en helt fantastisk text som för oss in i den svartaste av världar, den internationellt välorganiserade brottslighet som sysslar med grovt utnyttjande av barn. Det här är en både drabbande och omistlig läsning; hälften verklighet, hälften fiktion som är ett mantra för Roslund. Bland annat finns här en av mest intressanta nya karaktärer som jag stött på. Anders Roslund – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Pascal Engman har inte lika lång erfarenhet som Anders Roslund, men han har samma sociala patos och samma förmåga att skriva riktigt bra spänning. Årets bok, Änkorna, är hans fjärde och hittills bästa. Många andra har använt terrorism som tema i spänningsromaner men när ondskan hos de flesta bara är ond gör Pascal Engman den också begriplig och det är faktiskt nödvändigt om ondska ska kunna bekämpas. Han ger oss samtidigt 506 sidors lustfylld spänningsläsning under några timmar som bara flyger förbi.

(Här skulle man också kunna ta med Camilla Sten, men hon finns redan med i ett annat avsnitt. I samband med Svenska Deckarfestivalen i år genomförde vi ett gymnasieprojekt baserat på hennes debutroman En annan gryning. Se gärna elevernas samtal med Camilla på scenen Camilla Sten – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube.)

Skrivglädjen som växer med åren

Naturligtvis finns det författare som så småningom passerar sitt bästföredatum, men det finns också de som bara blir bättre och bättre trots att de har många böcker bakom sig. I år är det särskilt två som lyser riktigt starkt.

Internationella stjärnan Arne Dahl kom i år ut med Friheten, fjärde delen i hans tredje serie med Sam Berger och Molly Blom som huvudpersoner, och jag tror det är de bästa han skrivit. Utöver fantastisk spänning växer också hela tiden den rent litterära kvalitén i hans texter. Det känns som att denna människas två personas, de från början helt olika författarna Jan Arnald och Arne Dahl, finner varandra allt mer och i videoklippet svarar han på min fråga om när vi kommer att kunna få läsa en bok av Jan Dahl. Arne Dahl, Susanne Fellbrink, Jonas Moström – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Håkan Nesser har mängder av titlar bakom sig, hans böcker har sålts i över 20 miljoner exemplar världen över och blivit översatta till ett trettiotal språk, och man kan tycka att han borde bli mätt men så är det inte. Årets Den sorgsne busschauffören från Alster glittrar av skrivglädje som ger oss läsare fantastiskt mysmecka när vi än en gång får träffa den där blinda hönan som med fullständig brist på logik hittar kornen där ingen annan skulle kunna komma på tanken att leta, alltså kommissarie Gunnar Barbarotti. Håkan Nesser – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Hitta sin egen väg

Egensinne är något som jag verkligen uppskattar som läsare. Att få möta författare som spårar, bryter mark, i stället för att bara följa efter andra, är något lustfyllt. I år vill jag lyfta fram fem starka exempel på just detta, fem författare som alla på sätt och vis i år tagit andra steget på sina egna vägar.

Med den enorma succédebuten Silvervägen etablerade sig Stina Jackson som glesbygdsdrottning, en position som hon i år stärkte med nya Ödesmark. Hon har sina rötter i den urstarka västerbottniska berättartraditionen och skriver fram ett språk som ekar av skogar, myrar och den norrländska glesbygdens särpräglade karaktärer. Stina Jackson – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Mattias Edvardsson har skrivit en hel del annat men den stora internationella succén kom med En helt vanlig familj som i år fick uppföljaren Goda grannar. Hans egen väg handlar om psykologin i de nära relationerna som skildras inkännande och trovärdigt. Drabbande blir det på riktigt när livslögner faller samman och han är en stjärna på ungas utsatthet. Mattias Edvardsson – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Camilla Sten har kommit med tio väldigt olika böcker för olika åldrar de senaste fem åren, men det stora internationella genombrottet kom med Staden förra året. Visst viskar det en smula Stephen King i bakgrunden men här finns och ett omisskännligt eget tonfall i riktigt bra spänning på gränsen mot skräck. I år kom uppföljaren Arvtagaren som ytterligare tar ett stort steg i samma riktning. Caroline Engvall, Pernilla Ericson, Camilla Sten – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

Internationell straffrätt är Malin Thunberg Schunkes expertområde som docent i juridik, en kompetens som hon använt som bas för en serie om gränsöverskridande brottslighet och brottsbekämpning. Debuten med Ett högre syfte prisbelönades med all rätt förra året och med uppföljaren De rättslösa har hon ännu tydligare befäst sin egen nisch inom spänningslitteraturen. Malin Thunberg Schunke – Svenska Deckarfestivalen 2020 – YouTube

True Crime är en subgenre som jag kan ha rätt svårt för, har läst några rätt usla exempel i år, men Tina Frennstedt har hittat sin egen väg där den verkliga historien bidrar med en tusch av realism till en fiktiv spänning. Debuten Cold Case: Försvunnen prisbelönades förra året, har sålts till ett tiotal länder och i år kom starka uppföljaren Cold Case: Väg 9, där radarparet Tess Hjalmarsson och Marie Erling vid Malmöpolisen fortsätter att lösa gamla fall.

Det är många fler som jag skulle vilja lyfta fram, men någonstans måste man sätta punkt och det gör jag nu.

Anders Kapp, 2020-12-13