Att kalla Anders Nilsson för debutant känns en smula löjligt, han har skrivit massor tidigare och dessutom är det universum där nya boken Slutet var bara början utspelar sig redan välkänt för väldigt många sedan mer än två decennier. Det var redan 1999 som Noll tolerans blev hans stora genombrott, en omedelbar succé som fram till 2015 kom i tjugo olika versioner, alla med Johan Falk i huvudrollen. Men det är klart, de var filmer, inte böcker. Konceptet skapade han tillsammans med kollegan Joakim Hansson, han skrev stora delar av manus och har dessutom regisserat en tredjedel av filmerna. Den sista (?) filmen hette Slutet som nu visar vara bara början på något helt nytt; alla som trott att Johan var död har haft fel, han har bara hållit sig undan från världen under nio år men nu tvingas han komma tillbaka till Sverige och Göteborg. Jag tror att journalist varit den vanligaste yrkesbakgrunden för svenska spänningsförfattare men frågan är om inte manusförfattare för film och teve nu konkurrerar, Nilsson är allt annat än ensam med den bakgrunden. En av många andra är Gustaf Skördeman och öppningsscenen i hans debut Geiger från 2020 är en av de bästa jag läst i genren. Nilsson konkurrerar väl med en underbar prolog i sin skönlitterära debut.
Författaren är född 1963 i Kil i Värmland och det är också där vi befinner oss, i nutid, när vi får träffa en skitsur fjortonårig tjej; hon är så förbannad på sin mamma som tvingat upp henne alldeles för tidigt, kvart i sex, de måste omedelbart ta tåget in till Karlstad, hon har ingen aning om varför. Det är få människor på perrongen så tidigt på morgonen men plötsligt dyker det upp fyra killar som tittar rakt mot henne, kanske i hennes egen ålder tänker hon nyfiket men hon har aldrig sett dem tidigare och hon har koll på alla jämnåriga i det lilla samhället. Hon hinner se att de förmodligen är äldre, bara ganska kortvuxna, ser sydeuropeiska ut, ganska lika varandra, innan de fyra, exakt samtidigt, med militärisk precision, blixtsnabbt drar fram någonting ur kläderna. Sekunder senare är en av de fyra död och de andra tre skottskadade men inte värre än att de lyckas ta sig därifrån. Hon tittar på sin mamma med förundran; vem är hon egentligen?
Underbar prolog, en riktigt stark filmscen vaknar direkt till liv i en glad läsares huvud.
Polisutredningen har en hel del material att arbeta med, det finns flera övervakningskameror som visar vad som hänt även om bildkvaliteten är rätt dålig; de kan varken identifiera de fyra männen eller de två blonda kvinnor, en kortare än den andra, som syns i utkanten av en filmsekvens. En digitalkamera som den döda mannen hade i fickan innehåller en hel del avfotograferade dokument. Dokumenten handlar om polisen Johan Falk som dog för nio år sedan i samband med att han sprängde den stora internationella maffiaorganisationen ”Taket”; bland mycket annat finns en anteckning: ”han måste vara min pappa”. Har Johan Falk en okänd dotter? Ingen förstår alls vad det här kan handla om och polisen får hjälp från Stockholm. Kriminalkommissarie Jenny Gustavo verkar inte vara ett naturligt val, hon arbetar med kalla fall, ska snart tillträda som chef för den enheten hos Stockholmspolisen, och det här är ju allt annat än ett kallt fall. Men hennes namn nämns på ett ställe i de avfotograferade dokumenten så det blir hon som kommer. Hon har hunnit bli femtiofem men fortfarande vänder sig de flesta män efter henne, hon är mycket attraktiv.
Hon, liksom Johan, växte upp i lilla Vargudden, åtta mil norr om Göteborg; de kände varandra, eller kanske var det snarare hon som kände honom mer än han kände henne som det kan vara med tjejers intresse för något äldre snygga killar. Hon började också sin polisutbildning bara något år efter honom. Även om de inte haft kontakt som vuxna så är hon nyfiken, har absolut inget emot att delta i utredningen som snart rör sig till Göteborg.
Vi får också träffa Max Jaeger som är det namn Johan använt sedan länge, numera sextio men mer vältränad än de flesta mycket yngre män. Efter en period i London bor han i Dover på engelska östkusten där han arbetar i en verkstad som lagar trasiga möbler, ett finsnickeri som numera går bra för honom trots att han bara har tre fingrar på höger hand, två försvann när han en gång utsattes för en brutal tortyr.
Det är bara några enstaka personer som känner till att han lever, två som hjälpte till med iscensättningen av hans död och flykten från Sverige: gangsterledaren Seth Rydell, som också var informatör till polisen, och kollegan Matte, numera teknisk chef hos Göteborgspolisen. Några som också vet är hans fru Helén, dottern Nina (inte Johans biologiska barn) som nu hunnit bli trettiotre och sedan två år även mycket yngre sonen Ola, han fick reda på det när han fyllt sexton. De tre, plus Ninas nioåriga dotter Johanna, bor tillsammans i ett radhus i Kålltorp i Göteborg.
Johan har nästan ingen kontakt alls med Sverige men en dag ringer Helén enligt de många säkerhetsåtgärder som de kommit överens om för nödsituationer. Hon berättar att hon träffat en polis som heter Jenny Gustavo, som utreder en skjutning i Värmland och som berättat för henne om kopplingarna till Johan. Polisen hade också berättat om en del misstankar: för trettiosex år sedan, innan Johan och Helén träffade varandra, dödades hans dåvarande flickvän Maria Nordström i en smitningsolycka. Hon var då nitton år och höggravid, hade bara några veckor kvar till förlossningen. Poliserna har en teori om att det inte är sant, att både hon och barnet fortfarande lever. Helén tyckte att hon måste informera sin man men kräver av Johan att han absolut inte får komma till Sverige, det är alldeles för farligt. Då är han redan på väg. Framme i Göteborg får han veta att någon just skjutits i samband med ett inbrott i Heléns radhus.
Det hela växer ut till en mycket stor historia med internationella förgreningar, inte minst ryska kopplingar. Författaren tar i rejält; det är högt tempo, stor dramatik, våldsamt, många dör på vägen. Trovärdigt är det naturligtvis inte, det ingår inte i konceptet, men ibland blir kurvtagningarna väl halsbrytande. Intrigen är rätt krånglig vilket kräver en hel del förklaringar som inte bidrar till läsglädjen; gestaltning vill vi gärna ha i skönlitteratur, förklaringar är vi inte lika roade av.
Berättartekniken är exemplarisk, vi rör oss genom läsningen snyggt mellan olika berättarperspektiv, Johans eget naturligtvis, men flera andra karaktärer får också sina kapitel. Karaktärerna är väl genomarbetade, många av dem har ju författaren levt med under alla de år han arbetade med filmerna, men även de som är nya fungerar väldigt väl. Detsamma gäller miljöer och scenerier.
En av de större karaktärer som sticker ut är den brutala gangstern Seth Rydell med sin mycket ömsinta relation till gamla och sjuka hunden Doris, riktigt underhållande. Glädjande nog blir det uppenbart att han kommer att återvända i nästa del av serien.
Det är väldigt många människor och andra komponenter att hålla reda på, både för författaren och för oss läsare. Ibland blir det svårt att hänga med och ibland dyker det upp en del små logikfel.
Multipla upplösningar är en rätt vanlig teknik för att hålla spänningen på topp i en förlängd avslutning. Normalt är det sekventiella förklaringar av den här typen:
- Aha, så var det.
- Nej, så var det inte, men så här är det.
- Så var det inte heller, men nu vet vi.
Fler än tre steg blir sällan lyckat. Här finns en helt annan och mycket ovanligare variant av multipla upplösningar som inte är sekventiella utan snarare parallella. Olika förklaringar som ger svar på olika aspekter av det skeende vi just deltagit i som läsare. Man kan nog räkna på olika sätt men det finns i alla fall fyra sådana parallella upplösningar. Applåder för originalitet naturligtvis, men samtidigt blir det en aning överkomplicerat och av de fyra är det bara en som jag upplever som riktigt stark och hållbar.
Och så blir det naturligtvis en rejäl cliffhanger på slutet som tydligt markerar att det kommer fler böcker med Johan Falk i huvudrollen. Den skönlitterära debuten är inte helt oproblematisk men bjuder ändå på mycket underhållande läsning.
Författaren
Anders Nilsson, född 1963 i Kil, Värmland, är en av Sveriges mest erfarna action- och thrillerregissörer, manusförfattare och showrunner, med ett femtiotal långfilmer och teveserier i bagaget. Flerfaldigt prisbelönad och mest känd för de tjugo långfilmerna om Johan Falk, 1999-2015, ett koncept som han skapade tillsammans med filmproducenten och manusförfattaren Joakim Hansson. Slutet var bara början är hans skönlitterära debut och starten på en serie där Johan Falk lever vidare i bokform.
Under alla de år som filmserien producerades genomfördes ett omfattande research om Sveriges hemliga historia. Detta material är basen för en annan bokserie som Anders Nilsson nu arbetar med, Spionernas krig om de svenska underrättelsetjänsterna och vad som egentligen hände i Sverige under andra världskriget och senare under det kalla kriget, hela vägen fram till mordet på Olof Palme. Första delen kommer ut våren 2024.
Bägge serierna ges ut av förlaget Bokfabriken som tidigare, främst tillsammans med Leffe Grimwalker, utvecklat ett franchisekoncept där olika författare skriver olika böcker inom samma universum med en gemensam planering som håller koll på logiken för helheten. Den baseras på konceptet Alex Storm som Grimwalker, då tillsammans med Dan Buthler, skapade med start 2019. Samtidigt som den kärnan utvecklats i sju delar, numera med Grimwalker som ensam författare, har olika karaktärer lyfts ut till huvudpersoner för andra serier som skrivs av andra författare; bland dem finns Ramona Ivener, Anna Granlund och Lina Areklew. Nu ska detta franchisekoncept tillämpas även för det universum vars centrum är Johan Falk så Anders Nilsson har nu tre olika, stora projekt igång. Olika personer som alla skriver berättelser inom samma fiktiva kontext är ovanligt inom bokvärlden, mycket vanligare inom film och särskilt teveserier, så detta sätt att arbeta borde rimligen passa honom väl.
Han bor numera med sin familj i Trollhättan.
Anders Kapp, 2023-11-03
Bokfakta
- Titel: Slutet var bara början.
- Författare: Anders Nilsson.
- Utgivningsdag: 2023-10-03.
- Förlag: Bokfabriken.
- Antal sidor: 348.