Med sin debut, Blodig januari, har skotske Alan Parks nått stora framgångar i flera länder och även nominerats till en del priser. Efter en lång och framgångsrik karriär i musikindustrin fokuserar han nu på 1970-talets Glasgow i en serie böcker med kriminalpolis Harry McCoy och själva staden som huvudpersonerna i ett hårdkokt, skickligt, filmiskt berättande.
Alan Parks är född 1963 och växte upp i Paisley, 14 kilometer utanför Glasgow, den stad som på många sätt är central för honom. Bägge hans föräldrar, framför allt hans mamma, uppfattade sig som Glasgowbor och de tog ofta bussen in till staden för att hälsa på släktingar. Hans första bok, Blodig januari, utspelar sig under 1973, när Alan Parks själv var tio år gammal, och präglas mycket av hans minnen av en på många sätt svart stad med våldsamma kontraster mellan de riktigt fattiga och de riktigt rika, en stad som trots, eller tack vare, sin svärta fascinerade honom enormt, och gör det fortfarande.
Han studerade moralfilosofi på universitetet i Glasgow men efter sin masterexamen hade han svårt att hitta jobb. En av hans vänner på universitetet hette Lloyd, en ung man som liksom många på den tiden hade musikerdrömmar, och, till skillnad från de flesta lyckades han också. Lloyd Cole and the Commotions slog igenom stort 1984 och de behövde hjälp med en massa praktiska saker. Lloyd ringde sin kompis Alan som ställde upp och det blev starten på nästan 30 års framgångsrik karriär inom musikbranschen för Alan Parks. Han flyttade till London, blev kreativ chef för London Records in the 1990s och har arbetat med artister som New Order, The Streets och All Saints.
Men hans egen favorit är äldre, det klassiska 60-talsbandet The Velvet Underground.
Han har i huvudsak varit ansvarig för bandens visuella identitet och marknadsföring med omslag, videoproduktioner, bilder, medieframträdanden och liknande. Han kom in i branschen under en expansiv tid med mycket efterfrågan och mycket pengar.
Trots ett mycket framgångsrikt liv i London fanns mycket av hjärtat kvar i Glasgow. För tiotalet år sedan köpte han en lägenhet i staden och började åka dit på helgerna. Han ville lära sig mer och gick en del kurser om stadens 1900-talshistoria. På de långa tågresorna mellan London och Glasgow började han skriva på det som var tänkt som en 1900-talshistoria om staden.
Han kom på att han nog inte var rätt person att skriva den historieboken och började på en kriminalhistoria i stället, men fortfarande med själva staden i centrum av berättelsen, det som skulle bli hans debut, Blodig januari. För drygt fem år sedan flyttade han och bor nu permanent i Glasgow.
– Det jag främst ville utforska var kontrasterna mellan de övermakten och de maktlösa, hur sex och kriminalitet var de enda områden som de kommer i kontakt med varandra, berättar han.
Han är tydligt förankrad i en hårdkokt tradition med ursprung i USA med författare som Dashiell Hammett och Raymond Chandler från första halvan av 1900-talet och senare till exempel James Elroy. I sin skotska version kallas den Tartan Noir, grundad av William McIlvanney (också Glasgow) och utvecklad av många med trasiga hjältar som slåss mot de hemskaste formerna av organiserad brottslighet. I Tartan Noir finns även influenser från annan skotsk litteratur, till exempel Robert Louis Stevenson, Dr Jekyll and Mr Hyde, och behandlar ofta människors dualitet, konflikten mellan gott och ont i individer. Hos en del av författarna inom genren, till exempel Denise Mina, ingår ett samhälleligt patos, ett försvar för de svagaste, de mest utsatta, något som man definitivt också hittar hos Alan Parks.
Hans hjälte, den I starten 30-årige kriminalpolisen Harry McCoy försöker på alla sätt se till att övermakten inte ska komma undan med sina brott, han för på sätt och vis en personlig vendetta mot klasskillnaderna.
Här finns alltså ett socialt patos där staden står i centrum för berättelsen. Han är själv mycket förtjust i James Elroy.
– Han skriver efterkrigstidens historia om Los Angeles där det råkar inträffa brott. I mitt övermod tänkte jag försöka göra detsamma för 1970-talets Glasgow.
Blodig januari utspelar sig alltså under 20 dagar 1973 och även om det mesta är fiktion finns också en del verkliga händelser under dessa dagar inskrivna. Tanken är att det ska bli en serie på tolv böcker i huvudsak under 1970-tal, möjligen en bit in på 80-talet.
Två böcker har kommit ut på engelska och han skriver på den tredje. Del två kommer på svenska 2020. Parallellt har han en växande karriär när det gäller att skriva för film, bland annat en TV-serie i åtta delar som är under produktion.
Anders Kapp, 2019-08-15
Länkar till mer information
- Kapprakt om Blodig januari