Kristina Appelqvists pågående serie med Nina Storm vid Myndigheten för kulturstöd i Stockholm som huvudperson kännetecknas bland mycket annat av roliga titlar, nu dags för Död man på rymmen, och spektakulära scener, som när just denna döda mans kista reser sig ur graven efter ett spöregn på natten efter begravningen (vaktmästaren hade missat att fylla igen graven dagen innan). Som så ofta överträffar verkligheten dikten, händelsen är sann, inträffade i Transtrand i Sälenfjällen där författaren tillbringade sina första sex år, hennes pappa var präst i församlingen och fick hantera skandalen. Hennes tidigare två, sammanhängande, serier med universitetsmiljön i Skövde som central spelplats hann jag tröttna på men inte den nya än så länge; i grundkonstruktionen finns några riktigt starka och hållbara komponenter som den ständiga konflikten mellan Nina och hennes ärkefiende, tillika företrädare som generaldirektör vid myndigheten, den helt gränslösa Diana Wikman, och både miljön och karaktärerna kring Ninas ärvda prästgård i Mjöbäck i Västergötland där författaren tillbringade resten av sin uppväxt.

Bengt Hedberg hittades död i hallen i sin lägenhet två dagar innan julafton 2019, han hade bara något år kvar till pensionen, hade arbetat i tjugo år vid Myndigheten för kulturstöd, under senare år som chef för analysavdelningen, en mycket omtyckt och respekterad chef men samtidigt en rätt privat person, ingen av kollegerna umgicks med honom utanför jobbet. Han hade sina rötter i lilla Transtrand i Dalarna där han också skulle begravas så Nina och tre kolleger, bland dem Diana Wikman, åker dit onsdagen 15 januari 2020, begravningen ska ske på eftermiddagen. Det är trettio grader kallt så den del av ceremonin som sker ute på kyrkogården hanteras rätt snabbt.

De stannar kvar under natten och det dramatiska väderomslaget, från trettio minus till nio plus och skyfall, regnet bara vräker ner, skandalen är ett faktum: ”Högst upp flyter Bengts valnötsbruna kista. Den guppar som en eka vid en brygga.”

Vi får tidigt veta att Bengt varit del av en kvartett nära vänner som umgåtts frekvent under större delen av livet och vi får lära känna de andra medlemmarna. Vi får också veta att Bengt stora fritidsintresse var att måla, Nina får se en del av hans verk, främst landskap från södra Frankrike där han tydligen tillbringat det mesta av sina semestrar, tavlor med överraskande hög konstnärlig kvalitet.

Tidigt dyker Othelloteatern i Kungsbacka upp i handlingen, startad 1975 och en av landets främsta scener trots den lilla orten; det visar sig att teatern fått många miljoner från myndigheten under många år då Diana varit chef, något som Nina inte känt till och hon bestämmer sig för att ta reda på mer.

I Mjöbäck har Nina redan i tidigare böcker fått två intensivt uppvaktande kavaljerer: Alex Wilson, författare, journalist och skicklig amatörbagare samt rörmokaren och sångaren Sören Bertilsson. Hon är där så mycket hon hinner och så fort hon är på plats dyker bägge alltid upp med något ärende. Situationen utvecklas i den nya boken. Dessutom får Alex och han tidigare okända historik en rätt stor betydelse.

Ett av många roliga spår handlar om Uppdrag granskning som gör ett gräv kring statliga myndigheters rekryteringsprocesser, om den statliga värdegrunden och hur den tillämpas. Det leder till både underhållande och starkt verklighetsförankrade katastrofer.

Ett närliggande spår handlar om Diana, hennes kamp för att bli av med Nina för att kunna återta chefsrollen. Men så dyker det upp en ny möjlighet, kanske kan hon få ett riktigt fint jobb som kulturråd i Berlin men då måste hon hålla sig i skinnet, regeringskansliet accepterar inte några fler skandaler.

Nina hyr ut prästgården då och då och nu får hon en fråga från Torpa slottsteater som finns nära Mjöbäck. Den här sommaren ska de göra en stor satsning på Othello och har lyckats låna in riktigt bra personer från just Othelloteatern, de undrar om hon kan tänka sig at hyra ut till en regissör och två skådespelare som ska förbereda uppsättningen. Hon säger ja och den vägen tillförs berättelsen nya särpräglade och underhållande karaktärer. Bland mycket annat finns här en underbar liten bihistoria om en försvunnen och senare upphittad papegoja.

I centrum av denna berättelse finns ändå historien om Bengt och hans vänner. Det går inte att säga mycket om det utan att spoila alldeles för mycket, det som kan sägas är att författarens fantasirikedom är imponerande på en överväldigande nivå, här finns så mycket berättarglädje som snabbt översätts till en betydande läsglädje.

Författaren

Kristina Appelqvist är född 1968 och uppväxt i prästgården i Mjöbäck. Hon är journalist och har varit verksam inom kommunikation med olika roller. Bland annat var hon under tio år kommunikations- och presschef vid Högskolan i Skövde. Hon är också förläggare. Hon debuterade 2009 med Den svarta löparen och fram till 2020 har det blivit nio spänningsromaner i två serier som alla har sitt nav på fiktiva Västgöta universitet i Skövde. Hennes böcker beskrivs ofta som feelgood- eller pusseldeckare. Berättelserna är rätt oblodiga och har betydande inslag av humor. 2019 kom hon också, tillsammans med Harriet Wallberg, ut med När lögnen blir sanning – om händelserna efter Macchiariniskandalen. Med Klänning för korta kvinnor startade hon 2022 en ny serie med Nina Storm vid Myndigheten för kulturstöd i Stockholm som huvudperson. Den följdes upp av Lögnaren i skafferiet 2023, Vykort från en bortglömd prins 2024 och nu Död man på rymmen.

Anders Kapp, 2025-04-12

Bokfakta

• Titel: Död man på rymmen.
• Författare: Kristina Appelqvist.
• Utgivningsdag: 2025-04-11.
• Förlag: Piratförlaget.
• Antal sidor: 458.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Vykort från en bortglömd prins.
• Kapprakt om Klänning för korta kvinnor.
• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skriver om boken.