Astarte var en fruktbarhetsgudinna hos fenicierna och fruktbarhet är temat för Linnea af Kleens nya bok, Astartes barn; fertilitetsfrågor, surrogatmödraskap, genmanipulation och en hel del annat som kretsar kring mänsklig reproduktion – ett område som innehåller starka känslor, drivkrafter och som även kan vara en lukrativ kriminell industri, i alla fall i denna berättelse. Fortplantning är naturligtvis nödvändigt för alla arters överlevnad vilket inte innebär att alla individer behöver fortplanta sig. Men för en del människor kan problem med att få barn vara en personlig katastrof, något som måste lösas till nästan vilket pris som helst. Och varför inte ett perfekt barn, om nu vetenskapen klarar av att åstadkomma det? Det är ett välfunnet och starkt tema som författaren utvecklar väl, skruvar verkligheten till nästa nivå i en fängslande intrig. Huvudpersoner är i första hand den unge svenske evolutionsforskaren Tore Himlersson och norske biologen och polarforskaren Espen Tufte, som första gången dök upp i Expedition Himlersson-Tufte, författarens debut som hon gav ut 2021, då på eget förlag. Kärnan i denna text är frisk och stark, men det hindrar inte att det också finns en del problem.
Efter en liten prolog träffar vi Tore i Uppsala, det är Valborgsmässoafton och han fyller trettiotre år. Det är lördag men han har ändå varit på jobbet och gjort en del annat innan han springer hem till sin tjugofyraåriga hustru Alva och deras två barn, treåriga Gertrud och hennes lillasyster Maj. Alva är riktigt förbannad. Tores akademiska kometkarriär bygger mycket på ett intensivt resande på olika expeditioner runt om i världen och nu har Alva upptäckt att han sökt visum till en utgrävning i Ryssland för hela familjen utan att fråga henne först. Det finns också annat som skaver i deras relation, hon tror inte längre på hans lögner, hon tar med sig barnen och stormar ut, hon kommer inte tillbaka.
En av hans lögner handlar om Helle Wessel, en journalist som besökt honom några dagar tidigare på universitetet och som nu tydligen försvunnit. Polisen hade varit hemma hos honom tidigare på lördagen och eftersom han inte var hemma hade de frågat Alva om den försvunna kvinnan. Tore ljuger och säger att han inte har en aning om vem hon är, ytterligare en anledning till att hon blir så arg. Det finns fler. Alva har en stor roll i berättelsen.
Anledningen till att Helle besökt honom var att hon håller på med ett gräv om en agentur i Sverige, Nordic Sisters, med kopplingar till företaget Vivalife och bland annat en klinik i Moldavien. De sysslar med att hjälpa människor som har svårt att få barn. Helles syster Camilla Ström hade anlitat agenturen för att få hjälp, det är via henne som Helle fått upp spåret och bland annat har Camilla valt spermiedonator 309 i deras bank. Det finns inget namn där men väl en bild som även om den verkar vara tio år gammal tveklöst föreställer Tore. Tore förstår ingenting, han har aldrig donerat några spermier.
Det är upptakten till denna historia som kommer att röra sig en hel del geografiskt mellan olika länder. Första anhalt är Oslo. Det är dit som Alva flytt med barnen, närmare bestämt till gode vännen och hennes tidigare handledare Espen Tufte. När Tore kommer dit flyr hon vidare till sin bror Mårten i Göteborg, hon lämnar barnen i Oslo. Tore tar med sig barnen och åker vidare till Göteborg, de försonas och knullar sönder en säng hemma hos ordentliga Mårten (rolig scen). De tar med sig barnen till Liseberg där Alva försvinner, hon är kidnappad och vi får följa henne i ett av berättelsens spår som bland många andra platser hamnar i Moldavien.
Tore lämnar barnen hos sin pappa och sedan ger sig han iväg tillsammans med Espen för att försöka hitta Alva och ta reda på vad det är som händer. De tar sig fram med en Ford Mustang GT från 1967 som Tore olovandes ”lånat” från sin storebror Mats. Det är mycket som händer när de följer olika spår runt om Europa.
Det finns många olika referenser i texten, inte minst naturvetenskapliga, och de fungerar mycket bra. Det dyker också upp många udda karaktärer på vägen, bland många får vi träffa Dostojevskijs Raskolnikov i en alldeles ny tappning.
Det finns en del problem som inte borde ha fått ta sig igenom textgranskningsprocessen, en del vanliga korrfel men också en del problem av annan karaktär. Några exempel:
- Två personer befinner sig i Ungern. De ger sig iväg västerut i en gammal Mercedes. ”När vi nådde Marsielle var det redan sen eftermiddag.” Inte jättesent, solen står fortfarande högt. Det är knappast möjligt, den resan tar längre tid än så. (Och det stavas Marseille.)
- Jag har varit i en ”pytteliten studentlya i Majorna” i Göteborg och den hade definitivt inte separat kök eller separat sovrum.
- Varför skriver en svensk författare youth hostel i en bok på svenska i stället för det svenska ordet vandrarhem?
Men det största problemet för mig är svagheter i karaktärernas psykologiska trovärdighet, både som individer och i en del inbördes relationer. Det är något som går att arbeta med som en teknik; att skapa hårt skruvade karaktärer långt utanför trovärdighetens gränser kan bli riktigt kul, men så är det inte riktigt här, det blir inte särskilt kul, det blir mest bara konstigt.
Det hindrar inte att det finns en hel del genuint roliga scener vilket kan vara utmanande för en berättelse vars kärna är något vidrigt och människofientligt. Den utmaningen balanserar hon med stor säkerhet. Det som imponerar mest är hur hon lyckas använda dagens verklighet inom fertilitetsområdet och skriva fram den utvecklingen till något riktigt förfärligt, att skapa trovärdighet i något otänkbart är skickligt.
Författaren
Linnea af Kleen är född 1985, uppvuxen i Örebro och har studerat naturvårdsbiologi vid Göteborgs universitet. Hon arbetar med pedagogik och undervisning inom biologi och naturvetenskap och bor numera i Trollhättan. Hon har alltid fascinerats av livets evolutionära utveckling.
Hon debuterade skönlitterärt med romanen Expedition Himlersson-Tufte 2021, en bok som nu följts upp av Astartes barn.
Anders Kapp, 2025-02-07
Bokfakta
- Titel: Astartes barn.
- Författare: Linnea af Kleen.
- Utgivningsdag: 2025-02-07.
- Förlag: Louise Bäckelin.
- Antal sidor: 435.