Jag har gillat det jag läst av Anna Roos tidigare, men nya Mercy är värd mer än så; en högre division med en text värd att älskas. Jag har aldrig träffat författaren men på bilderna ser hon snäll och vänlig ut, en trevlig person, inte alls kapabel att kreera de genuint obehagliga karaktärer som hon skapat här; men det är klart, deras obehag är inte heller något som syns på ytan, det dväljs därunder. Tematiken rör sig kring eutanasi, dödshjälp, olika typer av psykologiska experiment, psykologisk påverkan, både på individuell nivå och på samhällsnivå, och inte minst vad en usel uppväxt kan göra med människor. Det är en fröjd att få följa ett författarskap som hela tiden utvecklas, en författare som är så trygg i sin förmåga att hon vågar ta ut svängarna på ett originellt sätt och som levererar imponerande läslycka. ”Att förstöra tillvaron för andra är nästan tvångsmässigt hos mig, som ett myggbett jag vet att jag inte får klia på.”

Den centrala händelse som berättelsen kretsar kring äger rum trettioförsta mars 2013 i Mercy, Georgia, dagen innan den stora körsbärsfestivalen. Svårt sjuka barn har bjudits in för att sjunga under öppningsceremonin i den gamla universitetskyrkan och nu är det dags för genrep. De sju barnen tas emot av två studenter, Kevin Richmond, son till stadens polismästare, och Anna Andersson, student från Sverige. När universitetsprästen går ut för att hämta sin bibel i bilen anlägger Anna en brand och i paniken som uppstår springer hon ut ur kyrkan, låser porten med hjälp av en kätting och springer därifrån. Då är klockan är 11.46. Kevin och de sju barnen dör i branden.

Det är i alla fall det händelseförlopp som kommer fram i rättegången där Anna döms till döden. I handlingens nutid, nästan elva år senare, kommer beslutet om att Anna ska avrättas med en giftinjektion om tolv dagar. Dessa tolv dagar blir en spännande nedräkning för nutidshandlingen; kommer hon att benådas i sista stund eller kommer hon att dö?

Men vi går också trettiotalet år bakåt i tiden till november 1992 när Kristina och Göran Andersson i Finspång ansöker om att få adoptera. Knappt två år senare, i oktober 1994, kommer Anna till dem, då tre månader gammal. Vi får följa Annas uppväxt fram till det idrottsstipendium, hon bli en fantastisk långdistanslöpare, som ger henne möjlighet att studera i USA; i januari 2013 kommer hon till universitetet i Mercy.

Anna är naturligtvis en central karaktär i denna berättelse, men dominerande berättarjag är Lycke Strand. Hon är framgångsrik och inflytelserik på sociala medier vilket också ger henne en god inkomst. Ända sedan Anna dömdes har hon ägnat sig mycket åt hennes fall. Hennes intresse handlar främst om hur man kan påverka människor, individer och opinioner.

Lycke bor nu i Stockholm men växte upp i Lindö, ett exklusivt område utanför Norrköping. Hennes pappa, Henrik Wester, är rik, en läkare som blev välkänd företagare inom läkemedelsindustrin: ”Han förstod tidigt att människors önskan att leva för evigt är nyckeln till framgång.” Det är länge sedan han lämnade dem, har en annan familj nu och hennes mamma fick inget av hans förmögenhet. Lycke har i princip ingen kontakt alls med pappan, men mamman, en krossad spillra till människa, bor inneboende hos henne, tillbringar de flesta av dygnets timmar i soffan framför teven.

Tidigt anar vi läsare att det finns något sorts samband mellan Anna och Lycke, utöver magnituden på de katastrofer som omgav deras uppväxt, men det dröjer länge innan vi får veta vad det handlar om.

Det finns naturligtvis fler karaktärer som till exempel:

Adam som jobbar för människorättsorganisationen World Amnesty och som fortfarande har goda kontakter på utrikesdepartementet efter sin tid där. Engagerad i Annas fall och blir en sorts hjälpreda till Lycke.

Sofie Stråle som blir Annas rumskamrat i Mercy, de är också kolleger i universitetets långdistanslag. Hon bidrar mycket till bilden av Anna.

Omar Amin. universitetsstuderande som extraknäcker för Städakuten, bland annat hemma hos Lycke och hennes mamma och som får en rätt stor roll.

Universitetsprästen Clarence med svensk bakgrund, tidigare präst i Finspång, den som en gång döpte Anna och som hade nära kontakter med den familjen. Han greps så småningom, anklagad för aktiv dödshjälp, dömdes aldrig men kände sig tvingad att lämna Sverige.

Här finns så mycket att beundra; riktigt starka karaktärer, originella överraskningar på vägen, en modig och intelligent intrigkonstruktion och en hel del annat. Läs gärna den här boken.

Författaren

Anna Roos är född 1981 och utbildade sig till civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare har hon arbetat på kasino och var under en tid bosatt i Atlanta i USA. Nu bosatt i Trosa där hon nu delar sin tid med ungefär hälften som egenföretagare inom ekonomiredovisning, främst för klassiska Bomans hotell, och den andra hälften av tiden åt skrivandet.

Hon debuterade som författare 2016 med thrillern Spel som delvis utspelar sig på Handelshögskolan i Stockholm som hon känner väl sedan studietiden. 2018 kom uppföljaren Pakt, som utspelar sig på Mauritzbergs slott vid Bråviken där hon spenderade mycket tid som barn. Därefter flyttade hon fokus till hemstaden Trosa för en trilogi med Vera Jansson som huvudperson som kom ut 2019-2020. Trilogin har ett genomgående sagotema. Den första delen, Lika i döden, har sagan Kejsarens nya kläder som tema. Del två, En evig sömn, är delvis inspirerad av Törnrosa och den tredje och sista delen, I mörka vatten, är delvis inspirerad av berättelserna om Näcken.

Därefter kom fristående Ett dockspel som utspelar sig i Söderköping och nu alltså likaledes fristående Mercy.

Anders Kapp, 2025-01-16

Bokfakta

• Titel: Mercy.
• Författare: Anna Roos.
• Utgivningsdag: 2025-01-10.
• Förlag: Louise Bäckelin.
• Antal sidor: 242.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Ett dockspel.
• Kapprakt om Lika i döden.
• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skriver om boken.