Jag har för mig att Mattias Edvardsson i något sammanhang berättade att han i sitt författarskap undviker uppväxtstaden Trelleborg, det skulle kunna bli alltför nära, obekvämt att skriva om. Men den gränsen passerade han i sin förra bok, Lova mig tystnad. Han har tidigare skrivit fristående, inte serier, men den gränsen passerar han också med nya Gravglänta, första delen i serien Brottsplats Söderslätt med polisen Gunni Hilding vid just Trelleborgs polisdistrikt; henne och hennes kolleger ska vi uppenbarligen få möta i flera böcker. Han har redan etablerat sig som en mästare när det gäller att bygga starka karaktärer och inte minst att på ett berörande sätt skriva fram relationer av många olika slag och den förmågan tar han naturligtvis med sig in i den nya serien som dessutom har en språkligt sett ännu högre kvalitet än hans tidigare texter. Han har valt att lägga handlingen en bit bakåt i tiden; en pojke mördas i maj 1989 och nästa fem år senare under den heta fotbollsyran vid midsommartid 1994. Det finns flera fördelar med att gå en bit bakåt i tiden som han skickligt använder. Det här är starten på en serie som måste följas.
På ett plan är jag en aning sorgsen över att författaren överger sin tradition att skriva helt fristående böcker, det är få som gör det inom spänningsgenren, serierna dominerar redan väl mycket. Jag kan ändå förstå det, det finns flera starka argument. Ett av dem är en ganska krass ROI-kalkyl; att bygga upp ett universum med karaktärer, miljöer, relationer, historik och mycket annat är ett omfattande arbete, en stor investering som man i seriernas värld inte behöver göra för varje bok, mycket kan återanvändas. För läsarna ger det också en sorts återvändandets komfort; det finns något mycket trivsamt i att återvända till Anders Knutas och hans gotländska värld, även när Marie Jungstedt tar oss dit för artonde gången i Den sista utposten som kom ut på försommaren.
Nåväl, nu flyttar vi oss från Gotland till Skåne och dessutom bakåt i tiden till maj 1989. Närmare bestämt till lilla Gabeljung nordost om Trelleborg, rätt nära Anderslöv (där min mor hade sina rötter så det är en smula hemmaplan). Lola Falk säger motvilligt ja när hennes åttaårige son Robin tjatar om att få cykla upp i skogen tillsammans med grannpojkarna Daniel och Dennis Bernhardsson som hon inte alls litar på. Robin kommer inte att komma tillbaka.
När larmet om försvinnandet kommer till polisen är det tjugosjuåriga polisassistenten Gunni Hilding som skickas ut från Trelleborg tillsammans med äldre kollegan P-A Jörgensson. Det är också Gunni som hittar Robins döda kropp i ett kärr i skogen, han är mördad. Utredningen leds av kommissarie Valter Roos som lånar in Gunni till utredningsgruppen, hon hade ju redan träffat Robins föräldrar och en del andra i Gabeljung och är dessutom bosatt i närheten.
Vi får följa utredningen och lära känna människorna i den lilla byn, spänningar inom små sociala kontexter är en av den här författarens starkaste grenar och det visar han också i den här texten.
Vi får också lära känna Gunni, hennes uppväxt, hennes familj och hennes situation i handlingens nutid, naturligtvis viktiga komponenter för seriens långa berättelse. ”Gunni hade jagat efter rättvisa och självständighet, sått frihet och skördat ensamhet. Nu befann hon sig i ett ständigt duggregn av val och kval.” Väldigt mycket är riktigt bra men en delmängd känns sliten; den onda frikyrkoförsamlingen är nog en smula överanvänd inom genren.
En av pojkarna Bernhardsson pekar ut en av männen i byn som skyldig till mordet men här finns också mängder av andra spår. Så småningom kommer gruppen fram till en lösning av fallet, en lösning som Gunni inte alls tror på så hon går tillbaka till sin gamla tjänst på ordningen. Så dags har vi kommit halvvägs in i läsningen och vi hoppar i tiden fram till den heta VM-sommaren 1994.
Det är midsommartid, hett och stökigt och det mesta handlar om fotboll när Gunni rycker ut på ett larm; i den sena natten hittar de en död pojke i en talldunge i Beddingestrand, nära Smygehuk. Gunni tänker direkt på när hon hittade Robin fem år tidigare, hon ser allt fler likheter mellan fallen.
Det visar sig vara sjuårige Marcel Schröder som är död, ett av fyra barn i en tysk familj som turistar på en camping i närheten; han har försvunnit på natten från campingen utan att föräldrarna märkt något. Gunni blir en del även av den nya utredningen som vi får följa parallellt med att vi får följa en del av de människor vi lärde känna i Gabeljung under Robin-utredningen.
Det händer mer: ”I små, spröda buketter föll det flimrande solskenet mellan trädkronorna och längst ner i korridoren av högresta stammar, där snåren glesnade, låg ett litet bylte.” Det här är en författare som verkligen kan skriva!
Vi rör oss framåt i växande spänning mot en stark upplösning och en avslutande cliffhanger kopplad till seriens långa berättelse.
Författaren visar upp sitt mästerskap inom starkt karakärsbyggande och sin träffsäkerhet i olika typer av relationsskildringar. Frågan är om han inte också vässat sitt språk till ännu högre nivåer än tidigare. Det här är starten på en serie som måste följas.
Anders Kapp, 2024-08-28
Bokfakta
- Titel: Gravglänta.
- Författare: Mattias Edvardsson.
- Utgivningsdag: 2024-08-26.
- Förlag: Forum.
- Antal sidor: 332.
Länkar till mer information
- Kapprakt om Mattias Edvardsson inklusive andra länkar
- Läs vad andra skriver om boken.