Med massor av långfilmer och teveserier i bagaget, mest känd för de tjugo långfilmerna om Johan Falk 1999-2015, debuterade Anders Nilsson skönlitterärt förra året med Slutet var bara början, starten på en serie baserad det universum som skapades kring Johan Falk. Debuten gick riktigt bra, boken har nått många läsare och fått positiv uppmärksamhet på många sätt. Parallellt med detta har författaren under många år engagerat sig i något helt annat; omfattande research om Sveriges hemliga historia, de olika svenska underrättelsetjänsterna och vad som egentligen hände under andra världskriget, det kalla kriget, och tiden efter detta. På detta baseras serien Spionernas krig vars första del, De förbjudna kapitlen, nu finns ute. Han skriver i spänningsromanens form men här vimlar det av verkliga personer och händelser. Vad som är ”sant” och inte är naturligtvis omöjligt för oss läsare att veta; men det som är obestridligt är att den här författaren har en lysande dramaturgisk förmåga där till och med efterordets redovisning av tillkomstprocessen bidrar med spänning. Arkitekturen är ett skolboksexempel som är intressant att studera för vilken författare som helst och efter läsningen av den första delen kommer det att bli svårt att hoppa över de som följer.

Berättelsen utspelar sig på två tidsplan: det ena startar en varm sommardag 1982 i Stockholm och det andra 19 februari 1940, en iskall dag i nordligaste Finland. 1982- historien inleder och avslutar – 1940-berättelsen dominerar i mitten.

Starttidpunkten 1982 är naturligtvis ingen slump; det är då knappt fyra år kvar till Palmemordet, vårt stora nationella trauma, och jag slår vad om vi kommer att ha en ny lösning av detta mord innan serien är slut. Inte heller den andra tidpunkten är en slump; finska vinterkriget startade 30 november 1939 när Sovjetunionen överföll Finland, just i mitten av februari hotade en ny sovjetisk offensiv knäcka de finska försvarslinjerna och så dags fanns också många svenska frivilliga på plats vid fronten i norr. Här finns en hel del paralleller till Rysslands angrepp på Ukraina i vår nutid vilket bidrar till läsningsengagemang.

1982 möter vi den polisiära underrättelsetjänsten som då hade hunnit bli Säpo, personifierad av Tore Forsberg, chef för kontraspionaget mot Sovjetunionen, Säpos största avdelning. Just den här dagen kommer en äldre kvinna till receptionen på Säpo och frågar efter sin chef Thorsten Söderström. Thorsten var Tores företrädare, vän och mentor men han är död sedan flera år så Tore träffar henne i stället. Kvinnan presenterar sig först som Erika Larsson men har flera namn, hon är sextiofyra år, ser mycket yngre ut, och är på väg att bli fattigpensionär. Hon säger sig ha arbetat för Thorsten, bland annat som dubbelagent under kriget, men eftersom allt är så hemligt finns inga underlag som kan ge henne en rimlig statlig pension. Tore är fyrtionio år och var naturligtvis inte verksam under kriget så kvinnans uppgifter ger honom anledning att gräva i de allra hemligaste delarna av Säpos arkiv som få andra har rätt att ta del av. Han hittar saker som förskräcker honom. Både Tore och ”Erika” kommer att återkomma i nya delar i serien och en del av det som Tore upptäcker får vi som läsare vara med om i ”realtid” i det andra tidsplanet.

Vintern 1940 möter vi den militära underrättelsetjänsten, först personifierad av Teddy Ternberg som trots att han bara är runt fyrtio har stor erfarenhet, rekryterades när han var mycket ung. Även om det här i viss utsträckning är en kollektivroman måste Teddy ändå betecknas som huvudperson. Han är ensam på skidorna i kylan i norra Finland, ska möta en person i en fysisk informationskedja som funnits i flera år för att transportera meddelanden mellan en högt uppsatt källa inom den sovjetiska militären och svensk underrättelsetjänst. Det är en finlandssvensk familj som svarat för den här sträckan i många år, jobbet har gått i arv från pappan till äldste sonen Antero men just den här dagen blev det lillebror, fjortonårige Eino, som skulle skida sträckan med det nya meddelandet.

När Teddy kommer fram till mötesplatsen är Eino omgiven av tre helt vitklädda män, uppenbarligen ryssar, och en av dem har misshandlat Eino svårt i ett tortyrliknande förhör. Teddy är i klart underläge men lyckas förvirra männen, bland mycket annat talar han perfekt ryska, dödar två av dem innan han får oväntad hjälp av Carl-Ragnar Béve som med hjälp av ett skott från sexhundra meter tar ut den tredje. Även om Carl-Ragnar är mycket yngre är han och Teddy vänner och delvis kolleger sedan flera år. Han är landets absolut bäste skytt och även som militär använder han sitt civila tävlingsgevär. Eino har lyckats gömma meddelandet under en gran innan ryssarna kom i kapp honom och han får hjälp över den svenska gränsen för att få vård och säkerhet.

Det här tidsplanet, som dominerar boken, delas upp i flera parallella berättelser. Via Carl-Ragnar får vi vara med när svensk trupp möter den sovjetiska offensiven i norra Finland. Egna kapitel har också löjtnant Nina Zeverski som trots sin låga ålder gjort snabb karriär inom det sovjetiska kontraspionaget; Stalins alla utrensningar har drabbat många äldre och mer erfarna kolleger och nu skickas hon på uppdrag till Stockholm vilket gläder henne, hon hatar verkligen Teddy, hon vet att det var han som dödade hennes kärlek Pavel i norra Finland. Även den tyska underrättelsetjänstens ledande personer i Stockholm har egna kapitel. Diplomaten Christian Günther, då rätt nytillträdd som partilös svensk utrikesminister, har berättarrösten i något kapitel.

Men det är ändå Teddy som dominerar. Han kallas till Stockholm där han får i uppdrag att delta i starten av en ny, liten och extremt hemlig del av den militära underrättelsetjänsten. Genom honom får vi träffa många av tidens (verkliga) personer inom politik, polis, militär och annat. Mer oväntat blir det när trettonårige Olof Palme dyker upp, hans och Teddys familjer känner varandra sedan långt tillbaka. Liksom mötet med en ung Tage Erlander innan han tagit plats i regeringen, än mindre blivit statsminister. Stig Wennerström dyker också upp, då ännu ej avslöjad som sovjetisk spion. Det finns många fler.

Teddy har också en del kontakter med den polisiära underrättelsetjänsten, då Allmänna säkerhetstjänsten som senare blev Säpo, han känner Thorsten Söderström sedan tidigare och de hjälps åt för att försöka lösa ett problematiskt fall. Här finns många dramatiska händelser och nya överraskande bilder av vad som händer under denna svåra tid, i Sverige men också internationellt. Också misstankar om en farlig dubbelagent högt upp i den svenska makteliten.

Naturligtvis får vi också en mer personlig berättelse. Teddy är orolig för sin stora kärlek Ebba Ridderstad som han inte fått kontakt med på många dagar. Inte heller Ebbas två barn, sextonårige Soldan och nittonåriga Britta, har haft någon kontakt med sin mamma under de senaste åtta dagarna. Här finns ett spår som innehåller stora möjligheter till utveckling i kommande delar. (Verkliga personer; Ebba Pauli / Ridderstad var konstnär och mamma till Britta, som också blev konstnär och Soldan som blev violinist. Soldan är också en av många källor som författaren tackar i efterordet.)

Det finns några små delar som stör, bland annat upprepas delvis samma innehåll i kapitlen 42 och 44, något som nog borde ha åtgärdats i textgranskningsprocessen, men det är ändå bagateller. Vad som är verklighet och vad som är fiktion går naturligtvis inte att veta för oss läsare men bakom det enorma flödet av verkliga personer och händelser finns uppenbart ett imponerande research som skapar stor trovärdighet och dessutom en stark närvaro i läsningen vilket blir fängslande. Språklig skicklighet och kompetent dramaturgi håller också läsaren stadigt fast – bara ett kapitel till – hela vägen till den avslutande cliffhanger som pekar mot nästa del. Det ska bli spännande att ser vart Anders Nilsson tar oss vidare med denna serie.

Författaren

Anders Nilsson, född 1963 i Kil, Värmland, är en av Sveriges mest erfarna action- och thrillerregissörer, manusförfattare och showrunner, med ett femtiotal långfilmer och teveserier i bagaget. Flerfaldigt prisbelönad och mest känd för de tjugo långfilmerna om Johan Falk, 1999-2015, ett koncept som han skapade tillsammans med filmproducenten och manusförfattaren Joakim Hansson. Slutet var bara början var hans skönlitterära debut och starten på en serie där Johan Falk lever vidare i bokform.

Under alla de år som filmserien producerades genomfördes ett omfattande research om Sveriges hemliga historia. Detta material är basen för Anders Nilssons andra bokserie; Spionernas krig om de svenska underrättelsetjänsterna och vad som egentligen hände i Sverige under andra världskriget, senare under kalla kriget, och tiden efter det. Första delen, De förbjudna kapitlen, finns nu ute.

Bägge serierna ges ut av förlaget Bokfabriken som tidigare, främst tillsammans med Leffe Grimwalker, utvecklat ett franchisekoncept där olika författare skriver olika böcker inom samma universum med en gemensam planering som håller koll på logiken för helheten. Den baseras på konceptet Alex Storm som Grimwalker, då tillsammans med Dan Buthler, skapade med start 2019. Samtidigt som den kärnan utvecklats i sju delar, numera med Grimwalker som ensam författare, har olika karaktärer lyfts ut till huvudpersoner för andra serier som skrivs av andra författare; bland dem finns Ramona Ivener, Anna Granlund och Lina Areklew. Nu ska detta franchisekoncept tillämpas även för det universum vars centrum är Johan Falk så Anders Nilsson har nu tre stora projekt igång. Olika personer som alla skriver berättelser inom samma fiktiva kontext är ovanligt inom bokvärlden, mycket vanligare inom film och särskilt teveserier, så detta sätt att arbeta borde rimligen passa honom väl.

Han bor numera med sin familj i Trollhättan.

Anders Kapp, 2024-05-11

Bokfakta

• Titel: De förbjudna kapitlen.
• Författare: Anders Nilsson.
• Utgivningsdag: 2024-04-23.
• Förlag: Bokfabriken.
• Antal sidor: 311.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Slutet var bara början.
• Läs vad andra skriver om boken.