”Tiden i finansvärlden hade gjort honom rik och lyckad men aldrig lycklig. Det tog hela årtionden för August att förstå skillnaden däremellan.” Det handlar naturligtvis om August Strindberg, betydligt trevligare än hans kända namne och dessutom huvudperson i Kristina Ohlssons pågående serie som har sitt geografiska nav på Hovenäset på Bohuskusten dit August flyttade från Stockholm för att finna kärleken, bli pappa och innehavare av en second hand-butik i Kungshamn, tre kilometer åt sydväst. I den fjärde delen, Frälsarkransen, handlar en hel del om hans egen familjehistoria, inklusive platsen där han nu bor, där inget verkar vara riktigt som han tidigare trott. Men själva fallet i den här boken har några grannar på näset i centrum; pensionerade lärarparet Irma och Ove Dahlman har bott där i snart femtio år, har bägge passerat sjuttio för några år sedan, när de en augustidag hittas förgiftade – hon död och han med endast svaga livstecken. Ingen förstår någonting, det äldre paret är omtyckta av alla, vem kan ha velat dem något ont? Jag hade tänkt hoppa över den här delen, prioriterar gärna författare som jag inte läst tidigare, men vet att jag blir glad över att möta genrens mest älskansvärda huvudperson, och en av dess mest fantasirika författare som verkar fått extra energi av återvändandet till Hovenäset där hon tillbringat sina somrar ända sedan hon var barn.

Pensionärsparet skulle ha tillbringat kvällen med sina barnbarn när deras föräldrar skulle arrangera en kräftskiva. Deras son Magnus växte upp på näset, bodde flera år i Göteborg innan han återvände tillsammans med sin fru Lovisa. De köpte kåken på Hovenäset alldeles innan deras första barn, Lucas, skulle födas. De är fjorton år sedan och på vägen har de också fått dottern Elina, nu åtta år. De tre generationerna har umgåtts mycket, har ett bra liv. Magnus driver en egen firma inom ekonomiredovisning och Lovisa jobbar i en tygaffär i Kungshamn. Magnus har också haft en sex år äldre halvsyster, Clara, samma pappa och olika mammor, men de hade aldrig någon nära relation, hon växte upp med mamman, de träffades sällan. Hon är död, tog livet av sig för några år sedan.

Ove skulle ha hämtat Elina från ett barnkalas och det är när Magnus får reda på att hans pappa aldrig kommit dit som de inser att något måste ha hänt.

Även August förbereder för en liten kräftskiva samma dag, åttonde augusti. Hans kärlek Maria Martinsson hade gått tillbaka från föräldraledigheten redan i maj, åter på sin speciella arbetsplats, en husvagn i Kungshamn prydligt dekorerad med polisens emblem och med plats för två utredare från avdelningen för grova brott. Maria och hennes närmaste kollega och vän Ray-Ray. Sedan dess är det August som har huvudansvaret för deras lilla Sofia som föddes i februari, men det innebär inte att han stängt sin butik. Deras fjortonårige granne Lucas hade visat sig vara mycket barnkär och under sommarlovet hjälper han till några dagar i veckan och passar Sofia i butiken medan August tar emot kunder. Hans bästa vän Henrik har kommit från Stockholm till festen, det är han och Ray-Ray som delar på rollen som Sofias gudföräldrar. Maria har under senaste tiden fått mer kontakt med sin sex år yngre syster Gabriella som nyligen disputerat i nationalekonomi på Handelshögskolan i Göteborg och är glad över att hon ska komma på festen. Ray-Ray och en av deras kolleger, Vendela Hansson, ska också komma.

Maria hade cyklat iväg för att kompletteringshandla några saker de glömt och på vägen tillbaka träffar hon grannen Magnus. Han berättar att de inte fått någon kontakt med hans föräldrar och att han nu är på väg till deras hus med en extranyckel för se om de kan finnas där. Maria ser hur orolig han är och erbjuder sig att följa med. Det blir inga kräftskivor den kvällen.

Tidigt utesluts möjligheten att det skulle handla om någon olyckshändelse, förgiftningarna utreds som mord och mordförsök. Ove lever fortfarande men läget är kritiskt och han är inte kontaktbar. Vi får följa polisutredningens många turer, alla försök att gräva fram någon sorts förklaringar till vad som hänt. Allt det är mycket läsvärt, men vi får så mycket mer.

Även om skillnaderna är många finns det en likhet mellan författarna Kristina Ohlsson och Carin Hjulström; deras kreativa fantasiförråd förefaller vara oändligt, här finns någon sorts evighetsmaskin som hela tiden matar fram oväntade karaktärer, händelser, vändningar och mycket annat på extremt hög underhållningsnivå. Jag tror att bägge dessutom skriver organiskt, alltså utan synopsis eller liknande hjälpmedel, vilket är rätt obegripligt; det kan inte vara möjligt för vanliga dödliga att både hitta på och sedan hålla ordning på detta myller av detaljer utan hjälpmedel. Men det gör de, jag hittar i alla fall inga logikfel, och det är galet imponerande.

Här finns en mängd sidohistorier. Ray-Ray och Vendela har en kärlekshistoria som de håller hemlig, vill inte att någon av kollegerna ska få veta det. Hon vet ju att han har fem barn med fyra olika kvinnor, att det här kanske inte är något att satsa på, men samtidigt är han underbar, de har det underbart. Men så upptäcker hon något helt annat; det verkar som om han har någon sorts personlig koppling till fallet, något han inte vill prata om. Hon tror att han ljuger och startar en alldeles egen hemlig utredning.

Henrik och Gabriella verkar ha något på gång vilket ser ut att vara en riktigt dålig idé.

Den oförliknelige Gunnar Wide återvänder från tidigare delar; tidigare ordförande i Hovenäsets Intresseförening och alltid redo att lägga sig i sådant han inte har med att göra. Men också Augusts högt uppskattade medarbetare i second hand-butiken. En elak stroke har tvingat honom till ett liv i rullstol, men det hejdar inte hans framfart. Särskilt inte sedan han och Emmy efter många om och men blivit ett officiellt par på näset. Som vanligt händer det mycket kring Gunnar.

Det finns återkommande kapitel med rubriken Skrivlogg och det som skildras där verkar ligga en bit bakåt i tiden. Som läsare gissar vi rätt tidigt vem det är som skriver.

Augusts tidigare sambo i Stockholm, Helene, dyker upp i handlingen till hans måttliga förtjusning, hälsar till och med på hos honom i butiken i Kungshamn. I samband med en flyttstädning hade hon röjt ett vindsförråd och hittat en del som tillhör honom. Bland annat ett kuvert där han känner igen sin döda pappas handstil: ”Till Mays hus”. August har aldrig hört talas om någon May. Kuvertet innehåller bara en nyckel. Det finns också ett fotoalbum som bland annat innehåller en del bilder från Schweiz och han kan inte minnas att föräldrarna nämnt att de någonsin varit där. Också en del gamla bilder från Hovenäset med delvis obegripligt innehåll.

Det var ingen slump att August hamnade just på Hovenäset när han lämnade finansvärlden i Stockholm, hans släkt har en historik just här. August har en ganska klar bild av hur den historiken ser ut, saker som hans föräldrar och farföräldrar berättat. Men det material som Helene hittat, tillsammans med en del annat som dyker upp i berättelsen, stämmer inte alls med hans bild. Det här är en viktig del av seriens långa berättelse som säkert utvecklas vidare i kommande böcker.

Det händer så mycket mer. Det dyker upp en samling flaskskepp som får betydelse. Lilla Sofia kidnappas. August vågar äntligen fria till Maria. Lästiden bara flyger fram och när berättelsen når sitt slut är det svårbegripligt att det sker på sidan 508, det här känns inte alls som en så pass lång text. Underhållning i toppklass!

Anders Kapp, 2024-04-26

Bokfakta

• Titel: Frälsarkransen.
• Författare: Kristina Ohlsson.
• Utgivningsdag: 2024-04-25.
• Förlag: Forum.
• Antal sidor: 508.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Kristina Ohlsson (inklusive länkar till texter om andra böcker).
• Läs vad andra skriver om boken.