Efter tre böcker om Erlagruppen, med ett huvudtema kring kvinnors utsatthet, bytte Pernilla Ericson till ett annat av hennes centrala intresseområden, klimathotet, med två miljöthrillers där Lilly Hed har huvudrollen. Men nu är Erlagruppen tillbaka i helt nya Det dåliga samvetet och därmed återvänder också kampsportande polisen Liv Kaspi till huvudrollen tillsammans med sina tre mycket speciella kolleger i denna hemliga grupp som tar på sig svåra fall som ordinarie polis inte klarar av. Återfödelsen av gruppen tror jag vi kan tacka författarens tjatiga läsare för; jag är långt ifrån ensam om åsikten att även om den här författaren alltid är bra så verkar hon bli på alldeles extra gott skrivhumör just i denna kontext. Den nya boken inleds med att en känd och mycket framgångsrik kvinna hittas död i sin exklusiva bostad i centrala Stockholm. Ett uppenbart självmord om än överraskande är den tidiga slutsatsen; polisinsatsen är måttlig och som vanligt håller media en låg profil när det gäller självmord. Men så hittas en känd och framgångsrik man också död, han har tagit livet av sig på exakt samma sätt. Vad kan det vara frågan om, någon sorts självmordspakt inom samhällets elit? Det blir ett fall för Erlagruppen.

Liv Kaspi är kampsportare på hög nivå, har tillhört den absoluta eliten i landet och tränar fortfarande hårt. Hennes ordinarie jobb är som kriminalinspektör vid Stockholmspolisen men ibland arbetar hon också med speciella fall inom Erlagruppen där hon är den enda polisen och ”l” i gruppens namn.

Rickard Falke växte upp i en rad fosterhem för att småningom bli en skicklig fixare till kriminella; det finns knappast något problem som han inte kan lösa, ingen människa som han inte kan övertala till nästan vad som helst. Han har med stor möda lämnat den kriminella världen och är ”r” i Erla. Han och Liv är numera ett par, förälskade sambos.

Aminah Kani är en av landets skarpaste hackers som lever gott på välbetalda uppdrag från stora organisationer, både inom näringsliv och offentlighet. Men ibland gör hon också annat, bland annat är hon ”a” i Erla.

Gruppen leds av Edith Barry, en pensionerad kriminologiprofessor som hunnit bli sextionio men fortfarande är mycket aktiv, rullstolen hindrar henne sällan. Hon har arbetat för Säpo och militären, har ett kontaktnät som få och kunskaper om det mesta. Hon är dessutom stormrik och bor i ett jättehus på Visbohammar i Gnesta, centrum för Erlagruppen där medlemmarna också bor under pågående fall. Självklart är hon versala ”E” i Erla.

I inledningen 22 maj 2019 har Liv ryckt ut till en adress på Södermalm i Stockholm efter ett larm till SOS som ringdes in av en hysterisk granne. De hittar femtiotreåriga Veronika Söderlund död i den stora lägenheten, det är massor av blod, handlederna är uppskurna och det ligger ett rakblad på bordet. Lägenheten var låst inifrån, ett uppenbart självmord. Det som skaver för Liv är en färdigpackad resväska i hallen, de får reda på att hon skulle ha åkt till sin vuxna dotter i Mora.

Lägenheten utstrålar rikedom, den döda kvinnan var en framgångsrik entreprenör som ägde och drev en stor kedja med nagelsalonger och massageinstitut.

Femtiofemåriga Otto Reinhart är en mycket framgångsrik mattfabrikör med stora internationella affärer. Hans fru hade varit bortrest men när hon kommer hem hittar hon sin man död i bostaden. Det är massor av blod, han har skurit upp handlederna, ett uppenbart självmord. Fallen utreds av olika poliser och insatserna är måttliga som det brukar vara när slutsatserna verkar vara uppenbara.

Genom, Linda Törngren, chef för människohandelssektionen i region Stockholm, får Liv reda på att de hade en pågående utredning om Veronika Söderlund innan hon dog. De hade goda underlag för misstankarna om att en hel del av hennes verksamhet var fasader för människohandel och omfattande prostitution och att det varit så under många år.

Redan innan Otto Reinhart dog hade Aminah fått ett uppdrag från hans fru Greta om att försöka få fram bevis för den otrohet som hon misstänkte honom för. Aminah hittar mer än så, det verkar som om matthandeln var en fasad för omfattande distribution av narkotika.

Två likadana självmord, två framgångsrika personer med ett fläckfritt yttre, två personer där det hos bägge verkar finnas grov kriminalitet bakom fasaderna. Och ingen ser sambanden, eller i alla fall mycket få. Regionpolischefen Roberta Karlsson är en av dessa mycket få. Hon inser att om de två självmorden egentligen är mord så måste det vara någon gärningsperson med mycket speciella kunskaper, kanske någon som finns inom rättssystemet. Hon tar kontakt med Edith Barry som hon känner sedan länge. Hon är också en av få som känner till Erlagruppens existens och hon ger Edith uppdraget att undersöka. Än en gång samlas gruppen i Gnesta.

På vägen genom denna berättelse får vi möta många andra intressanta karaktärer. En av dem är Ivan Jäger, nyhetsreporter på SVT vars karriär egentligen aldrig tagit fart. Han är rätt missmodig över sitt liv och det blir inte bättre när hans framgångsrika pappa alltid framhåller hur totalt misslyckad han är. Han ryckte ut på nyheten om Veronika Söderlunds död men uppdraget avblåstes sedan det visade sig vara självmord. Han drömmer om det stora scoopet och så småningom tror han ändå att det finns en historia här. Han upptäcker att Liv fortfarande verkar undersöka fallet och, utan chefernas vetskap, börjar han följa efter henne på sin fritid.

Det finns så otroligt mycket att beundra i texten, bland mycket annat har författaren en sällsynt förmåga att använda oväntade och detaljerade epitet för att levandegöra både människor och miljöer. Det är många som har dagens eskalerande gängbrottslighet som tema inom spänningslitteraturen i dag, men här finns en egen vinkel med de på ytan fläckfria, framgångsrika människorna i samhällets högre skikt som bidrar till den mycket mer synliga kriminaliteten. Det är fler som kommer att dö och det är mycket mer som kommer att hända på vägen mot den dramatiska upplösningen. På vägen ger också dynamiken inom den lilla gruppen på fyra personer en hel del läsglädje.

Jag har några få invändningar. Några enstaka korrekturfel. Ibland kommer nya spår i utredningen väl enkelt, regnar ner som manna från himlen, och inte sällan hittas enkelt en parkeringsplats direkt utanför porten (vilket inte är min erfarenhet av centrala Stockholm). Liv är på väg till en gård ute på vischan och den sista delen går på ”en okammad landsväg. Bilen skumpade rejält, grus sprätte mot dikesrenen.” Just ”okammad” är ett exempel på tidigare nämnda oväntade och smarta epitet men det här är inte en ”landsväg” som även om den är mindre än en motorväg är större än de småvägar som får denna rätt frekventa beteckning i texten. Men det är petitesser.

På totalen är detta fantastisk läsning och jag kommer inte att vara ensam om att älska Erlagruppens återuppståndelse.

Anders Kapp, 2023-03-24

Bokfakta

• Titel: Det dåliga samvetet.
• Författare: Pernilla Ericson.
• Utgivningsdag: 2023-03-23.
• Förlag: HarperCollins.
• Antal sidor: 298.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Pernilla Ericson inklusive en del andra länkar.
• Läs vad andra skriver om boken.