Så här efter årsskiftet går jag igenom en del statistik för det avslutade 2022, dags för en sorts årsredovisning. Det var det fjärde året som Kapprakt har funnits, och läsarna fortsätter att bli fler. Nu får sidan ungefär 12 000 besök i månaden vilket är en ökning på tjugo procent på ett år. Eftersom texter också publiceras på en del andra sidor är läsarna fler än så men för detta läsande har jag inga siffror. Den genomsnittliga tid som besökare stannar på en sida ökar också. Under året har 201 böcker behandlats och av dem har 149 fått publicerade recensioner på Kapprakt. Resterande valde jag att inte skriva om. Totalt finns det nu 736 publicerade inlägg på Kapprakt; ungefär nittio procent är texter om böcker. Det finns mycket som överraskar i statistiken, i alla fall som överraskar mig. En sådan överraskning handlar om inläggens livskraft över tid. I princip alla inlägg har haft läsare under fjolåret, även de äldsta. På listan över de femton mest lästa inläggen någonsin det inget som publicerats 2022 och inte heller 2021, alla är äldre. Så inläggen finner läsare under lång tid. Det är svårt att hitta förklaringar till varför just de inlägg som toppar listorna hamnat där. Bidrag till förklaringar tas emot med tacksamhet. Genomgången visar också på en del andra positiva förändringar.

(Texten innehåller många referenser till olika inlägg men jag vill inte belasta den med mängder av länkar. Vill du läsa något av dessa inlägg är det bara att använda sökfunktionen på sidan.)

Fler besök på sidan

Diagrammet ovan visar hur antalet besök har förändrats från 1 januari 2019 till 31 december 2022. Mest intressant är den långsiktiga utvecklingen så här använder jag kvartalsgenomsnitt. Som jag skrev i inledningen har antalet besök under det senaste året ökat från ett snitt runt 10 000 till 12 000 per månad. Det blir naturligtvis en ökning på 20 procent. Men det finns många sätt att räkna. Om man t ex jämför sista kvartalet 2022 med sista kvartalet 2021 har läsningen ökat med 47 procent (vilket mest beror på en dipp i kurvan i slutet av 2021).

Men bortsett från att man kan använda statistik som underlag för många påståenden är det väsentliga för mig att sidan får fler läsare, samtidigt som läsarna stannar längre på sidorna och allt fler blir återkommande besökare. Nivån är nu mycket högre än jag kunde föreställa mig vid starten för fyra år sedan. Det jag hoppas uppnå är att sprida min kärlek till god skönlitteratur och med fler läsare ökar förutsättningarna för detta. Förutom det egenvärde som det innehåller som är jag säker på att god litteratur kan vara ett starkt vaccin mot den politiska pandemi som för var dag som går gör vår värld till en sämre plats att leva på. Skönlitterära läsare blir bättre, klokare och mer empatiska människor!

Vad innehåller Kapprakt?

Totalt fanns det nu vid årsskiftet 736 publicerade inlägg på Kapprakt och närmare nittio procent av dem är recensioner av böcker. Det är bara några enstaka av dem som inte lästes alls under 2022 och många äldre inlägg har fortfarande omfattande läsning.

Jag prioriterar särskilt ny svensk skönlitteratur inom två områden: spänning och de som inte brukar ha någon kompletterande genrebeteckning. Traditionellt har de senare dominerat helt, men sedan jag kom med i den förening som arrangerar Svenska Deckarfestivalen har andelen spänning ökat radikalt (70 procent 2022 vilket var en minskning jämfört med 75 procent 2021 men jag vill gärna få till en ännu bättre balans mellan de två prioriterade områdena). 2021 hade 80 procent av alla böcker jag skrev om svenska författare. Jag prioriterar också särskilt debutanter och författare som jag inte läst tidigare. Hälften av de böcker jag skrev om 2022 var skrivna av författare som var nya för mig.

Författarnas kön ingår inte i mina prioriteringar men det brukar bli ganska jämt. 2022 var 57 procent av böckerna skrivna av kvinnliga författare och det är ungefär detsamma som under senare år. I huvudsak skriver jag om förlagsutgivna böcker, hinner med få ur den stora egenutgivningen trots att det kommer väldigt många förslag från dessa författare som har svårt att nå ut med sina verk. Av 149 recensioner under 2022 handlade bara sex om egenutgivna böcker.

Utöver recensioner finns ett drygt sextiotal författarpresentationer. Ingen av dessa har så många läsare att de inläggen kommer in på några topplistor men de författare som intresserade läsarna mest under året var Ulrika Rolfsdotter, Ray Celestin och Maria Adolfsson.

Det finns även olika typer av listor, ”årets bästa …” och liknande. De som intresserade läsarna mest 2022 var inläggen om Augustpriset med Kapprakts nomineringar och topplista samt ett inlägg med tips om de bästa fynden på årets bokrea.

Slutligen finns en del inlägg som rör sig mellan debattartiklar och essäer. Här finns en som står ut tydligt i statistiken, ”DN Kultur och Samlade verk – suck!” som publicerades 2020-08-20 med mina synpunkter på hur DN Kultur behandlade Lydia Sandgrens fantastiska debutroman i flera artiklar som jag menade var både okunniga och föraktfulla. (Tonläget från DN Kultur förändrades radikalt när hon under hösten både nominerades till och senare välförtjänt fick Augustpriset.) Fortfarande under 2022 var det ett av sidans mest lästa inlägg och det näst mest lästa inlägget någonsin.

Utöver inläggen finns det också några få ”sidor” på Kapprakt. Den mest lästa är förstasidan som man kommer till om man skriver kapprakt.se i sin webbläsare. Återkommer till den men i övrigt är det en hel del som gått till sidan ”Augustpriset” där jag samlar drygt tio års lek som parallelljury när det gäller nomineringar och vinnare. Men de flesta läsningarna har ”Boklista”, alla recensioner i alfabetisk ordning, samt ”Att se fram emot” där det finns kommande böcker som jag planerar att läsa. Bägge dessa sidor är sätt att navigera på Kapprakt. Det vanligaste är annars att besökarna använder den sökfunktion som finns på förstasidan men många väljer också att söka sig fram med hjälp av taggar och kategorier eller publiceringsmånader.

Vad väljer läsarna på Kapprakt?

Läsningen varierar kraftigt mellan olika inlägg; vissa kan ha tusentals läsare samtidigt som andra bara får några hundra. För att få svar på vad läsarna prioriterar har jag tagit fram två topplistor med de mest lästa inläggen under 2020 respektive de mest lästa inläggen under hela den tid som sidan funnits.

Mest lästa inlägg under 2022

Här följer i ordning de femton mest lästa inläggen på Kapprakt under 2022 (inklusive publiceringsdatum):

1. Abdulrazak Gurnah, Paradiset, 2022-01-22
2. Jan Guillou, Den som dödade helvetets änglar, 2022-01-26
3. Samuel Åhman, Linnés arvinge, 2022-04-21
4. Augustpriset 2022 Nomineringar, 2022-10-24
5. Niklas Natt och Dag, 1794, 2019-09-30
6. Bästa böckerna på bokrean 2022, 2022-02-07
7. DN Kultur och Samlade verk – suck!, 2020-08-20
8. Carl Jonas Love Almqvist, Det går an, 2020-03-11
9. Sara Osman, Allt vi inte sa, 2021-05-26
10. Niklas Natt och Dag, 1795, 2021-09-20
11. Jens Henrik Jensen, Gladiator, 2021-12-01
12. Kazuo Ishiguro, Klara och solen, 2021-03-03
13. Johan Theorin, Benvittring, 2021-12-17
14. Nina Wähä, Babetta, 2022-02-02
15. Nathalie Redmo, Täcknamn: Lodjuret, 2022-08-13

Jag klarar inte av att förklara varför just dessa inlägg finns i topp. Ibland har det gått att hitta någon kampanj som förklaring till en hög placering men det gäller inte i år. Av årets mest lästa inlägg är det bara hälften som också är publicerade detta år. Spridningen är stor med två Nobelpristagare, Abdulrazak Gurnah och Kazuo Ishiguro, samt två debutanter, Samuel Åhman och Nathalie Redmo. Varför just Paradiset hamnar i topp förstår jag inte alls. Jag var sen med den texten, mer än två månader efter den svenska utgivningen och många andra måste ha skrivit om den tidigare. Jag tyckte inte heller speciellt mycket om den. Tvåan tyckte jag var direkt dålig men är glad över trean; Samuel Åhman tyckte jag var årets bästa svenska spänningsdebutant och boken har inte fått jättemycket uppmärksamhet i övrigt. Varför är det så många som i år läst om klassikern Det går an av Carl Jonas Love Almqvist? (Hans Drottningens juvelsmycke ligger också väldigt högt på listan.). En författare har tagit två platser på listan, Niklas Natt och Dag, vars böcker är fantastiska men varför läser fler om 1794 än om den nyare 1795? Och varför lockar ett debattinlägg från augusti 2020 fortfarande så många läsare?

Mest lästa inlägg någonsin

Här följer i ordning de femton mest lästa inläggen på Kapprakt sedan sidan öppnade i slutet av 2018 (inklusive publiceringsdatum):

1. Niklas Natt och Dag, 1794, 2019-09-30
2. DN Kultur och Samlade verk – suck!, 2020-08-20
3. Peter Mohlin och Peter Nyström, Det sista livet, 2020-01-28
4. Helene Flood, Terapeuten, 2019-12-19
5. Mari Jungstedt, Innan molnen kommer, 2020-06-02
6. Agneta Pleijel, Dubbelporträtt: en roman om Agatha Christie och Oskar Kokoschka, 2020-09-15
7. Christina Herrström, Ödeläggaren, 2020-08-31
8. Olga Tokarczuk, Löparna, 2019-12-12
9. Gabriel García Márquez, Hundra år av ensamhet, 2020-04-07
10. Årets bästa böcker 2019, 2019-12-09
11. Klas Östergren, Renegater, 2020-11-16
12. Maria Grund, Dödssynden, 2020-03-15
13. Camilla Sten, Staden, 2019-04-05
14. Camilla Grebe, Skuggjägaren, 2019-11-04
15. Jo Nesbø, Kniv, 2019-07-07

Intressant är att det på denna lista inte finns ett enda inlägg publicerat 2022 eller 2021, alla är äldre än så. Visserligen kan det förklaras av att äldre inlägg har haft mer tid på sig att bli lästa men samtidigt skulle man lätt kunna tror att äldre inlägg så småningom skulle förlora sitt läsvärde. Men så fungerar det inte, inläggen är väldigt livskraftiga. Även på denna lista finns två Nobelpristagare, men andra än i föregående lista. Nu är det Olga Tokarczuk och Gabriel García Márquez som finns på listan med texter om underbara verk vilket är fantastiskt glädjande. Även här finns debutanter men andra än i föregående lista. Nu är det Peter Mohlin & Peter Nyström, Maria Grund samt norska Helene Flood. Det är bara två inlägg som finns med på bägge listorna: debattinlägget från augusti 2020 och så inlägget om Niklas Natt och Dags bok 1794 från 2019. Det senare är en mycket solklar vinnare. Varför? Jag har ingen aning, vad jag vet har ingen någonsin drivit någon sorts kampanj för att locka läsare till just det inlägget.

Årets böcker

För 2022 har jag 201 titlar på listan varav jag har publicerat recensioner om 149 och bestämt mig för att inte skriva något om 52 böcker. Utöver dessa har jag en del inkomna böcker i kön men de kommer med i statistiken för nästa år när jag antingen skriver om dem eller bestämmer mig för att inte göra det.

Jag läser bara, lyssnar aldrig, och nästan uteslutande fysiska böcker. I sällsynta fall digitala böcker men då handlar det om saker jag vill kontrollera i en översättning eller om tidiga förhandsläsningar.

Böckerna kommer på olika sätt. En del köper jag i bokhandeln och en del lånar jag (bland samma bokhandels läsexemplar). En del beställer jag som recensionsexemplar från bokförlagen (några enstaka fall från författaren). En del kommer som utskick från bokförlag eller bokproduktionsföretag (de företag som säljer tjänster till egenutgivarna). De senare skiljer sig tydligt åt sinsemellan. Utskicken från bokförlagen är oftast genomtänkta, de skickar böcker av slag som skulle kunna finnas på Kapprakt. En del av utskicken från bokproduktionsföretagen är inte det, de kan skicka böcker av en sort som aldrig funnits på Kapprakt och aldrig kommer att finns där. Är oroad över att egenutgivarna sannolikt får betala för denna värdelösa tjänst.

Ursprunget för de 149 recenserade böckerna

• Köp, 44
• Lån, 11
• Beställda recensionsexemplar, 43
• Utskick från förlag, 47
• Utskick från bokproduktionsföretag, 4

Det är inte alla böcker jag läser som resulterar i någon text på Kapprakt. Sidan är helt lustdriven och läser jag något som inte ger mig någon lust att skriva så läggs den boken åt sidan. Ofta finns det även hos böcker som jag inte gillar något som kan vara intressant att diskutera i ett inlägg och det är ett intresse som läsarna uppenbarligen delar; kritiska inlägg får inte sällan många läsare. Det kan också handla om att jag får utskick av böcker av en typ som inte alls intresserar mig. En del faller också på grund av min prioritering av författare som jag inte läst tidigare. Det finns alltid fler böcker i kön än jag hinner med och då kan en bok av en författare som jag skrivit om tidigare falla åt sidan till förmån för en för mig ny författare.

Ursprunget för de 52 böcker som jag inte kommer att skriva om.

• Köp, 3
• Lån, 2
• Beställda recensionsexemplar, 1
• Utskick från förlag, 24
• Utskick från bokproduktionsföretag, 22

Som synes skiljer sig ursprungslistorna åt kraftigt vilket är naturligt. På den här listan borde det till exempel inte finnas ett enda beställt recensionsexemplar; jag beställer bara böcker som jag är helt övertygad om att jag både vill läsa och skriva om. Men någon gång går det ändå fel.

Vissa av dessa 52 böcker har jag läst helt och hållet, för vissa har jag givit upp läsningen halvvägs och i några fall räcker det med enstaka sidor innan jag inser att det här inte är något för mig.

Hur kommer läsarna till Kapprakt?

De mest engagerade läsarna av Kapprakt prenumererar på sidan. Antalet har ökat med närmare femtio procent under året men det är låga siffror, några hundra. En annan ingång kan vara Kapprakts sida på Instagram där information om nya inlägg publiceras. Antalet följare har ökat med trettio procent under året men det är också där låga tal, knappt 800, och den kanalens bidrag till läsandet på själva Kapprakt är obetydligt (1,5 procent). Prenumeranter och följare på Instagram skiljer sig helt åt. Prenumeranterna är nästan helt och hållet vanliga läsare; nästan alla öppnar sin e-post och många går vidare till själva sidan. Bland följarna på Instagram dominerar däremot branschmänniskor helt; författare, kritiker, människor som arbetar på förlag, bibliotek, agenturer, bokproducenter eller inom bokhandeln. Det innebär att Instagram mer tjänar som en bra kommunikationskanal med människor inom branschen än som en kanal in till själva sidan.

Från början dominerade Google helt och hållet som kanal in till Kapprakt men andra kanaler växer hela tiden i betydelse för läsningen på sidan. Det är glädjande, inte minst eftersom Googles algoritmer ofta är svårbegripliga; vissa inlägg på Kapprakt kan komma högt upp i sökningar samtidigt som andra knappt går att hitta alls. Kanske finns det någon logik bakom detta, men det känns som ett alltför stort slumpberoende.

En annan fråga handlar om varför någon söker efter något på Google som kan ge en träff på Kapprakt. Ofta kan den som söker vara ute efter något annat, den som till exempel söker på ordet ”paradiset” kan vara ute efter många olika saker som inte alls har med en Nobelpristagares bok att göra. Författare kan uppträda i helt andra roller i offentligheten vilket omedelbart får många att söka på deras namn och en del av dem hamnar på Kapprakt. Det här ger tillfälliga engångsbesök som egentligen inte har något värde för någon. Därför är det bra att Googleberoendet successivt minskar.

Utöver det ovan nämnda spelar länkningar till sidan en allt större roll. Det kan vara författare, förlag eller andra som har tillgång till kanaler som når många och som ibland väljer att länka till inlägg på Kapprakt. En växande andel läsare kommer den vägen vilket är glädjande.

Ett annat sätt att mäta är att titta på hur många besök själva förstasidan kapprakt.se har. De som kommer från Google kommer normalt direkt till det inlägg som motsvarar deras sökning och går oftast direkt därifrån när de läst, de kommer aldrig till förstasidan; många är säkert inte ens medvetna om att det är just på Kapprakt de varit. Jämfört med det första året, 2019, har antalet besök på förstasidan nästan tiodubblats och jämfört med 2021 har besöken ökat med femtio procent. Det är ett klart tecken på att kännedomen om Kapprakt ökat kraftigt, man kan inte komma dit utan att veta att det är just till Kapprakt man vill gå. Även om Google fortfarande är störst som kanal in till sidan har det stora beroendet av just den kanalen minskat kraftigt vilket är glädjande; allt fler hittar hit ändå och allt fler blir återkommande gäster.

Vilka är läsarna?

Den frågan går naturligtvis inte att svara på men några uppgifter om kön, ålder och geografi går att finna i statistiken.

Ålder och kön

Man hör ofta att kvinnor, och särskilt äldre kvinnor, är de största kulturkonsumenterna, och det stämmer delvis även på Kapprakt. Knappt sextio procent av läsarna är kvinnor och resten män vilket innebär att jämställdheten ökat något sedan föregående år. Skillnaderna varierar i olika åldersspann vilket framgår nedan.

Observera skillnaderna i de åldersspann som statistiken ger. Den äldsta gruppen omfattar fler människor är de fyra följande grupperna och betydligt fler än den yngsta gruppen. Så det är alldeles för förenklat att påstå att läsandet ökar med stigande ålder.

• 29 procent av läsarna är 65 år eller äldre (17 procent kvinnor / 12 procent män)
• 17 procent är 55-64 år (10 / 7)
• 18 procent är 45-54 år (11 / 8)
• 17 procent är 35-44 år (9 / 8)
• 12,5 procent är 25-34 år (7,5 / 5)
• 6,5 procent är 18-24 år (4 / 2,5)

Geografi

Jag skriver på svenska och mest om svenska böcker så rätt naturligt finns 86 procent av läsarna i Sverige. Men det finns också en del läsare i andra länder, främst de nordiska och särskilt Finland. Närmare trettio procent av läsarna bor i Stockholm vilket också det är naturligt; det är den största staden i Sverige och dessutom är bokbranschen, där många läser Kapprakt, väldig koncentrerad dit. Därefter följer andra svenska städer, i huvudsak i storleksordning. Helsingfors är första utländska stad på plats sju, Washington plats 22, Oslo plats 41 och Köpenhamn finns på plats 54.

Dagar, tider och redskap

Det finns inga större skillnader i läsningen under olika veckodagar, inte heller någon skillnad mellan vardagar och helger. Naturligt nog ligger läsningen på lägre nivå på natten, 00-07, men i övrigt är variationerna små under dygnens timmar.

De allra flesta besöker sidan med hjälp av sina mobiler, 73 procent, resten med hjälp av sina datorer, 22 procent, eller sina plattor, 5 procent.

Bakgrund till Kapprakt

Ända sedan jag var barn har jag läst mycket. Från 2011 har jag då och då skrivit om böcker i mitt Facebook-flöde. Ett antal av mina vänner tjatade på mig att jag borde samla det på en egen hemsida i stället så jag startade Kapprakt i slutet av 2018. Som start hade jag då samlat drygt hundra recensioner från åren på Facebook som återpublicerades på Kapprakt.

Sidan domineras av recensioner, ibland svävar det ut till mer av essäer. Jämfört med andra som skriver om böcker är texterna ofta ovanligt långa vilket en del vänner kritiserat: ”det är ingen som orkar läsa långa texter”, men det har visat sig att de har fel. Det finns väldigt många som skriver om böcker på nätet. De allra flesta skriver mycket korta texter så det finns ett stort utbud för de läsare som vill ha detta. Utbudet för de som vill läsa något mer ingående är mycket mindre och allt fler av dem hittar till Kapprakt. Statistikens siffror om lästider visar tydligt att de allra flesta besökare också läser hela inläggen.

Marknadsföringen är i stort sett obefintlig. Trots det kommer det hela tiden allt fler besökare vilket naturligtvis gläder mig. Jag har inga som helst kommersiella ambitioner med Kapprakt, säger genomgående nej till de olika förslag som kommer, jag vill bara sprida min kärlek till litteraturen till så många som möjligt, för lusten och glädjen, men också för att litteraturen är viktig på många olika sätt. Under det senaste året har allt fler av Kapprakts texter också samtidigt publicerats på andra sidor vilket ger fler läsare totalt, även om det skulle kunna bli färre just på Kapprakt. Än så länge ökar dock även läsandet på Kapprakt, vilket denna ”årsredovisning” visat.

Varmt tack till dig som läser!

Anders Kapp, 2023-01-04