I dag släpps Havsörnens skrik, sjunde delen av Millenniumserien, drygt tre år efter den sjätte delen Hon som måste dö, med nytt förlag och ny författare; nu är det Karin Smirnoffs tur att förvalta den litterära delen av arvet efter ursprungsförfattaren Stieg Larsson. När David Lagercrantz kom ut med sin tredje och sista del sa en del att serien var avslutad vilket jag, liksom många andra, inte trodde alls på; framgångarna är alltför stora för att projektet bara skulle avslutas. Man kan tycka många olika saker om den realitysåpa som finns runt den osannolikt storsäljande serien, men de åsikterna ska inte färga av sig på själva texterna. En vanlig synpunkt, som jag inte delar, är att allt efter Larsson är mycket sämre än hans egna texter. Jag tycker tvärt om att Lagercrantz gjort ett mycket bra jobb med sin förvaltning och förädling av berättelserna om Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander. Smirnoff skruvar på konceptet på sitt sätt och det ska bli intressant att följa reaktionerna. Jag kan tycka att hon skruvar väl hårt, att det blir extra allt till övermått, men välskrivet och dramatiskt är det utan tvekan.
I centrum för denna berättelse finns den fiktiva staden Gasskas i Norrbottens inland, vid Storforsen i Piteälven några mil nordväst om Älvsbyn enligt någon beskrivning även om författaren även i övrigt tar sig en hel del friheter med geografin. Liksom flera andra orter i norr just nu är det en stad med snabb tillväxt: ”Utan vår obegränsade tillgång på ström skulle Gasskas fortfarande vara som vilken inlandshåla som helst, utan vare sig industrier eller jobb. Elen i Norrbotten är vad oljan är för norrmännen.” Ganska snabbt har man vuxit från 20 000 till 30 000 innevånare och olika problem, inte minst med kriminalitet, har vuxit ännu snabbare.
När vi återser Mikael Blomkvist har det gått några år, sista numret av magasinet Millennium som papperstidning har just kommit ut, ekonomin bar sig inte så nu finns den bara som podd och det smärtar honom. Han är på väg norrut med tåget, hans dotter Pernilla ska gifta sig och även om han kanske aldrig varit världens bästa pappa är det klart att han ska vara med. Pernilla har tidigare levt själv i Uppsala med sin son Lukas, ett barnbarn som Mikael knappt träffat innan Pernilla tvingade honom att ta hand om pojken i somras. På två veckor kom de varandra nära och nu längtar han efter sin dotterson. Pernilla har träffat en ny man som hon säger också är en riktigt bra bonuspappa för sonen. Han, Henry Salo, är relativt ny kommunchef i Gasskas, Pernilla och Lukas har flyttat dit och det är där som bröllopet snart ska äga rum.
Seriens andra huvudperson Lisbeth Salander är numera delägare i Milton Security. Hon och Mikael har inte haft någon kontakt alls under senare år. Hon får besked om en för henne okänd trettonårig tjej som tydligen har problem, Svala Inga-Märta Niedermann Hirak, dotter till hennes vidriga halvbror Ronald Niedermann som numera tack och lov är död. Enligt de sociala myndigheterna står Lisbeth som flickans numera närmaste kontaktperson, hennes faster. Svala bor i Gasskas och Lisbeth åker dit för att försöka reda ut vad det hela är frågan om men mötet med Svala blir chockartat: ”Samma ljusa hår och sockersöta drag. Född, död och begraven. Uppstånden från de dödas rike, sittande på sin faders högra sida att döma över världen. Camilla. Zalachenkos favoritdotter, hennes egen tvillingsyster. Till och med rösten är den samma när hon öppnar munnen och säger ett hest hej. Hur fan ska det här gå?”
Svala är en av den nya bokens mest intressanta karaktärer, en flicka med många mycket speciella förmågor. Utöver släktskapet med de kriminella grenarna av Lisbets familj hör hon via sin nu försvunna mamma, ”Mammamärta” som Svala kallar henne (med ett typiskt Smirnoffskt språk), en del av den samiska släkten Hirak, renägare som just nu protesterar våldsamt mot planerna på en ny enorm vindkraftspark som planeras i kommunen. Hennes biologiska pappa försvann tidigt och ersattes av lika vidriga styvpappan ”Plastpeder”. Trots att han inte bott med dem på länge finns han kvar som ett ständigt hot, en av platsens värsta yrkeskriminella.
Vad Svala inte vet om är att hon också är ofattbart rik. Hon fick ett litet arv efter sin biologiska pappa 2010 som Mammamärta investerade i bitcoin. Nu, drygt tio år senare, finns miljarder på detta konto som ingen kan komma åt.
Kriminalitet finns det gott om här. Ute i skogarna finns en bortglömd gammal militär anläggning ner i berget som förvandlats till bas för ett mycket speciellt gäng, en gång i tiden buspojkar i Teg, stadsdel i Umeå, men som nu leder ett internationellt brottssyndikat. På tidigt sextiotal drabbades många av svåra fosterskador orsakade av Neurosedyn men senare kom läkemedlet Talidomid med liknande effekter (sann historia). En som tog detta läkemedel i denna berättelse var en brasiliansk kvinna som 1987 föder en son utan ben, Marcus Branco, numera detta brottssyndikats obestridliga kung, han styr verksamheten från en tron som utgörs av en mycket avancerad rullstol. Hans närmaste, den innersta kretsen, går under namnen Järv, Varg, Björn, Ulf och Lo.
Den gigantiska vindkraftparken är kommunchefen Henry Salos stora älsklingsprojekt som han driver hårt trots motstånd från många håll. Det är nu dags att fördela ytan mellan olika företag och nu i slutskedet finns det tre kvar: två mycket välkända internationella koncerner med baser i Finland respektive Nederländerna och ett som han inte känner till så mycket om: internationella The Branco Group verkar absolut ha de finansiella muskler som krävs men han vill veta mer och ser fram emot mötet med den rätt anonyme svenske koncernchefen Marcus Branco. Hans tanke är att det bästa nog är att dela upp ytan i tre lika delar för de tre intressenterna. Det accepterar inte Branco. Han kräver nittio procent, de andra kan få fem procent var. I gengäld garanterar han att ta bort de hinder som finns. Det framgår också att ett sådant avtal skulle vara mycket lönsamt för Henry Salo personligen och att kommunchefen inte skulle gilla konsekvenserna av ett nej.
Tidigare i serien har vi stött om den mycket brutala organisationen Svavelsjö MC som nu också etablerat sig i Gasskas med målet att ta över narkotikahandeln i norra Sverige. De har gått samman med ”Plastpeders” gäng för några år sedan och samarbetar även med Brancos organisation.
Det finns många ytterligare komponenter för dramatiken: rätt hemliga Tigertandsorden för mäktiga män, ett gruvbolag nära brytningstillstånd trots miljöprotester, landets sämsta polis som blivit chef i Gasskas, ”Städaren” som ser till att döda kroppar försvinner och ett flyktingboende varifrån tonårstjejer försvinner är bara några exempel.
Det finns en hel del humor: Lisbeth i samtal med sin unga släkting: ”Nu ser du ut som Noomi Rapace, säger Svala. Vem är det?”
Ända sedan Agatha Christies dagar är oväntade släktrelationer populära komponenter inom spänningslitteraturen och det förekommer en hel del sådant här, nästan till övermått.
I konceptet för Millenniumserien ingår normalt någon sorts storpolitisk fråga med samhällskritisk udd, gärna med internationella dimensioner, och det kan jag sakna en smula här. Det finns visserligen i form av konflikterna mellan ursprungsbefolkningars rättigheter och industriell exploatering av olika slag, problem som finns på många håll i världen, men den frågan drunknar nästan i allt det andra.
Gasskaslådan blir på vägen kanske överfylld men dramatiskt och underhållande blir det i denna välskrivna text.
Författaren
Karin Smirnoff är född 1964 i Umeå, flyttade som liten till Stockholmsområdet där hon bodde på olika platser innan hon i tjugoårsåldern flyttade tillbaka till Västerbotten. På tidigt nittiotal utbildade hos sig till fotograf och efter en del annan utbildning arbetade hon som journalist och marknadsförare under ett antal år. Vid sidan av det blev hon också företagare, drev ett gatukök i Hammenhög under några år och driver sedan 2013 Componenta Wood AB i Piteå. Hon vidareutbildade sig i litterär gestaltning vid Lunds universitet 2017–2019 och arbetade då med det som skulle bli hennes litterära debut. 2018 kom romanen Jag for ner till bror som nominerades till Augustpriset och fick många andra priser. Det var inledningen på en trilogi vars övriga delar består av Vi for upp med mor, 2019, och Sen for jag hem, 2020. Trilogin fick en mycket stor upplaga, inte bara i Sverige utan även i tiotalet andra länder. 2021 kom fristående romanen Sockerormen och nu alltså Havsörnens skrik, sjunde delen i Millenniumserien. Utöver Stockholmsregionen, Västerbotten och Skåne har hon också bott några år i Paris. I dag är hon bosatt i Hertsånger och Stockholm.
Anders Kapp, 2022-11-04
Bokfakta
- Titel: Havsörnens skrik.
- Författare: Karin Smirnoff.
- Utgivningsdag: 2022-11-04.
- Förlag: Polaris.
- Antal sidor: 432.