För sista gången får vi nu träffa den särpräglade och intressanta huvudpersonen Allis Lövhed, bilmekaniker i Kiruna, när Anna Kuru avslutar sin trilogi med Gryningsjakten. Det är mycket som händer på vägen innan vi så småningom kommer till titelns gryningsjakt med en överraskande twist. Det är mer thriller än deckare; det är någon som dör i varje bok men det finns inga polisutredningar av betydelse. Trilogin kan också ses som en del av #metoo-rörelsen med feministisk upprättelse och även hämnd. Men framför allt är det fantastiskt välskrivet; de litterära och språkliga kvaliteterna växer för varje bok. Jag kommer att sakna Allis men ser med spänning fram emot vart den här författaren nu ska ta vägen.

Vi möts först av en kort prolog, en halv sida som jag läst om fler gånger, den är galet snygg; litterärt välskrivet placerar den läsaren direkt på platsen, känslorna kring platsen och känslorna inom huvudpersonen Allis. Gruvan är förutsättningen för Kiruna, den moder som skapat och fött Kiruna, och samtidigt är hon Gruvdraken som förtär sin egen skapelse. Just den bilden finns med som en viktig kuliss i hela berättelsen; Kiruna är en viktig och levande karaktär i denna text på gott och ont, författarens starka hatkärlek till denna plats lyser mellan bokstäverna. Och de mullrande rörelserna i underjorden ekar också i Allis inre, minnena av vad som hänt, konvulsioner av skam och skuld men också vrede och hämndlystnad.

Allis plågas av minnen, både av det som hänt nyligen (i de två tidigare böckerna) och av det som hänt tidigare i hennes liv. När vi först träffar henne i den här boken är hon på Rhodos. Anna, hennes fina chef på Bilprovningen, har övertygat henne om att hon behöver återhämta sig efter händelserna i den förra boken. Resan till Rhodos hade känts som ”en biljett till ett nytt liv. Till friheten. Åtminstone de två veckor hon skulle befinna sig här.” Det går så där. Men innan hon åker hem får vi som läsare i alla fall vara med om en stark hämndscen mot en av alla de vidriga män som dyker upp i hennes liv.

Hemma i Kiruna tänker Jonas på Allis hela tiden. Han är ledsen över att de inte reste tillsammans, han har tänjt sin ekonomi till det yttersta för att kunna köpa det hus som Allis farfar ägde tidigare och han är så ledsen över att hon inte vill flytta in så att de äntligen kan leva tillsammans. Han messar till Allis på Rhodos hela tiden. Hon svarar inte.

Åter i Kiruna väntar vardagen men Allis mår inte bra. Chefen Anna har lyckats få plats i ett jaktlag men kan inte vara med på höstens älgjakt, till sin stora besvikelse har hon beordrats till en kurs just då. Allis har en jägarexamen och övertygas att ta Annas plats under jakten. Hon har inte jagat på länge, men när hon tar med farfars gamla gevär till skjutprovet går det imponerande bra. Hon ser fram emot tiden i skogen, en miljö som hon älskar. Men friden störs av grannlagets oväsen, stockholmare med ett par lokala guider som super, skriker och bråkar. Det går illa.

Det finns flera bra sidoberättelser och mest fastnade jag för den om Raumo som försvann i trilogins först bok. Raumos föräldrar, Aarno och Helmi, söker efter sin son, hoppas att han lever någonstans, och kommer från Helsingfors till Kiruna för att träffa Allis, för att få veta mer om vad som hände när de möttes på fjället. Här får vi veta mer om deras bakgrund och får vara med om ytterligare en kvinnas uppgörelse med en man.

Själva spänningsintrigen i huvudberättelsen fungerar bra, här finns en överraskande twist som sig bör, men det är inte den jag bär med mig efter läsningen utan i stället språket, miljöerna, karaktärerna och framför allt den komplexa, svårälskade men ändå på något sätt underbara Allis.

Serien har ett starkt feministiskt perspektiv vilket redan framgår i valet av huvudperson, den kvinnliga bilmekanikern Allis, och blir ännu tydligare när Allis ständigt möter usla män. Den enda riktigt bra mannen i berättelserna är Allis döda farfar. Hennes nästan pojkvän Jonas är väl inte direkt ond, men en rätt korkad och klängig mespropp. Just det blir lite kul, Jonas får inta en gammal traditionell kvinnoroll, men annars känns det en aning platt när alla män är svin.

I den avslutande Gryningsjakten får vi veta betydligt mer om Allis bakgrund, vad det är som gjort henne till den hon är; en rätt kantig människa som skyhög på integritet har så svårt att släppa in andra människor i sitt liv. ”Skål, Allis, viskade hon till sig själv. Du är den enda du behöver.” Det är starkt och berörande. Dessutom litterärt skickligt med mer av det antydda än det plakatmålade om hennes uppväxt.

Serier är vanliga inom genren och de kan vara upplagda på olika sätt. Det absolut vanligaste är att delarna i serien är fristående i den meningen att den enskilda boken innehåller en avslutad huvudberättelse men att det samtidigt finns en lång berättelse i form av återkommande miljöer och framför allt de återkommande karaktärernas utveckling och förändrade relationer över tid. I just trilogier brukar den långa berättelsen vara viktigare, ibland så långt att de enskilda böckerna inte alls är fristående; att det dominerande är en huvudberättelse som löper över tre böcker. Vanligast för trilogier är nog ändå att det finns ett fristående element med avslutade delberättelser i böckerna ett och två samtidigt som huvudberättelsen utvecklas till ett tydligt avslut i den sista delen. Så är det inte riktigt här; de tre böckerna om Allis följer mer den normala seriens logik än den normala trilogins logik. Min gissning är att serien inte alls var tänkt som just en trilogi när författaren skrev på den första delen och gav ut den själv första gången 2018; det blev en trilogi mer på grund av omständigheter kring förlagsutgivningen. Det finns inga problem alls med detta annat än möjligen att den som förväntar sig en vanlig trilogi får möta något annat.

Anna Kuru är en mycket begåvad författare och jag är omåttligt nyfiken på vart hon ska ta vägen efter denna trilogi. Det enda jag vet är att jag kommer att följa efter vart hon än väljer att gå.

Anders Kapp, 2021-10-21

Bokfakta

• Titel: Gryningsjakten.
• Författare: Anna Kuru.
• Utgivningsdag: 2021-10-15.
• Förlag: Modernista.
• Antal sidor: 236.

Länkar till mer information

• Kapprakt om Anna Kuru inklusive länkar till annan information.
• Läs vad andra skrivit om boken.