Sveriges gyllene århundrade, 1880-1980, en framgångssaga som saknar motstycke i världen, förklaras av flera samverkande faktorer men kärnan är skyhöga nivåer av tillit. Från 1980-talet och framåt har vi, Sverige, med stor framgång dödat tilliten; skapat ett trasigare land som faller i internationella jämförelser. Norge har en annan historia, men det finns ändå många likheter mellan dessa nordiska grannar och även här utmanas den samhälleliga tilliten på goda grunder. Med sin bakgrund som minister, advokat och journalist har norska spänningsstjärnan Anne Holt den perfekta positionen för att förstå kraften i tillitsförlusterna och i nya Mandelaeffekten använder hon sin kunskap till en kombination av underhållande spänningsroman och svart samhällssatir som är intelligent, välskriven och imponerande.

Mandelaeffekten föddes som begrepp för drygt tio år sedan. Det myntades 2010 av Fiona Broome, med anledning av hennes falska men detaljerade minne av att Nelson Mandela dog I fängelset på 80-talet (han dog egentligen 2013). Hon menade också att hennes falska minne delades av många andra. Det finns många studier som påvisar existensen av denna effekt; helt falska minnen som kan delas av många. 2019 kom också sf-filmen The Mandela Effect som arbetar med detta tema, och nu finns begreppet alltså också som en boktitel.

Mandelaeffekten är den tredje boken i Anne Holts nya serie med Selma Falck i huvudrollen. En ovanlig och spännande karaktär; megakändis efter landslagskarriären, framgångsrika år som advokat och de senaste åren har hon som privatutredare löst flera högprofilerade fall och tjänat miljoner. En mogen kvinna, nu 53 år, som är vacker, vältränad, stark och smart. Samtidigt med en spelgalen svart sida och en ständig kamp med sina demoner. En stor sorg just nu är att hon knappt får träffa sitt nya lilla barnbarn Skjalg; hennes dotter Anine tycker att Selma lever ett alltför farligt liv.

Och farligt blir det redan i upptakten. Selma sitter på en uteservering med två gamla vänner, hennes äldsta barndomsvän Vanja Vegge och Linda Bruseth, kompis från handbollslandslaget för länge sedan. Ett skott hörs, det blir panik och kaos, Selma är träffad i armen, Linda är död, träffad i huvudet av en kula som sedan gått vidare för att stanna i Selmas arm. Vem var det tilltänkta offret? Polis och media tror på Selma som är den i särklass mest kända av de tre, men är det verkligen så? Efter handbollskarriären har Linda bland annat gjort stor framgång som lokalpolitiker, omtyckt av alla, vilket ledde till att hon också placerades på stortingslistan och blev invald. Det blev inte så bra, hon trivs inte i storstaden, är en av stortingets mest anonyma ledamöter och hade bestämt sig för att det bara skulle bli en period. Man kommer fram till att hon trots allt är det avsedda offret.

När sedan en högt uppsatt domare, Kajs Breien, hittas hängd och en regeringsmedlem, Børre Rosenhoff, dör under mystiska omständigheter anar Selma att det finns ett mönster i både valet av offer och mordmetod. Efter Montesquieus maktdelningsteori från 1748 talar vi ofta om statsmaktens tre delar: den lagstiftande, den verkställande och den dömande. De tre offren representerar dessa delar av makten. Är alla tre delarna under attack? Kanske också den fjärde statsmakten, media? Selmas teori avfärdas direkt av polisledningen.

Precis som i Sverige har det i Norge dykt upp återkommande skandaler de senaste åren som handlar om oduglighet och moraliskt förfall inom den offentliga sfären (jag diskuterade nyligen en tänkbar förklaring i När kallet blev kallt). Anne Holt kombinerar skickligt, initierat och trovärdigt verklighet (till exempel skandalen inom NAV, ungefär motsvarande svenska Försäkringskassan) och fiktion för att beskriva denna situation. Hänger fallen samman; handlar det här om någon sorts tillitsrevolt?

Det vimlar av intressanta karaktärer. Före detta polisen Einar Falsen som gick sönder, blev en galen foliehatt, en uteliggare som någotsånär räddats av Selma och som på sitt speciella maniska sätt outtröttligt letar efter detaljer som ger viktiga bidrag till förklaringarna av vad som hänt.

Vi har poliskommissarie Fredrik Smedstuen som är olycklig, frånskild lever han i ett kyffe, relationen till barnen nästa obefintlig, är för tjock, äter för mycket skräpmat, duschar för sällan och som kriminalpolis är han försiktig för att formulera det milt ända tills han plötsligt överraskar med intelligens och mod.

Journalisten Lars Winther som har en alltför hög uppfattning om sig själv och blir sur när han av nya chefen tvings ta över nyligen avlidne kollegan Jonathan Herses projekt. Han går igenom materialet som verkar helt ointressant, något substanslöst om eventuella missförhållanden inom Barnevernet. Men Aisha Mohammad, städerskan på redaktionen som han sett hundratals gången utan att någonsin se henne, ytterligare en intressant bikaraktär, kanske kan få honom att förstå vad det handlar om?

Det finns många fler men en av karaktärerna som roade mig särskilt är Karstein Braaten som är del av en sorts tillitspolis. Hans roll är inte att åtgärda missförhållanden, de skandalösa isberg som han har god kunskap om, utan att dels analysera riskerna för att något isbergs topp ska dyka upp på ytan och förvandlas till en publik skandal som resulterar i medborgarnas vrede, dels operativt försöka hindra dessa isbergstoppar från att bli synliga. Tillitspoliser existerar kanske inte exakt på det sätt som Anne Holt beskriver, men samtidigt finns de i mängder med andra titlar, massor av välutbildade människor som varken tillför något egentligt värde i samhället eller åtgärdar missförhållanden utan bara arbetar med falska bilder, propaganda där det svarta målas om med oskuldens vita färg. Här finns en imponerande skarp satir i Holts text men jag fruktar att den inte når fram till dem som borde drabbas av pilarna, de flesta omfattas nog av Mandelaeffekten med gemensamma självbilder av sin verksamhet som ligger långt ifrån verkligheten. Karstein själv blundar helst för att stället åka ut och fiska.

Det finns mängder med roande detaljer, bland annat dyker huvudpersonen från en av Anne Holts tidigare serier, Hanne Wilhelmsen, upp i ett mikroskopiskt gästspel. Det är som vanligt mycket välskrivet, och väl översatt av Margareta Järnebrand. Vi möts av berättartekniken från en expert med många olika perspektiv som snyggt vävs in i varandra, det finns ett flöde av information som fångar läsaren i olika gissningar, det finns multipla upplösningar där framför allt en av dem är helt överraskande och starkt träffande när det gäller helt olika minnesbilder av vad som hänt för länge sedan; kort sagt en välfylld påse med karameller av många olika slag, även rejält syrliga, som kommer att fängsla och glädja väldigt många läsare.

Författaren

Anne Holt är född i Larvik 1958 och växte upp i Lillestrøm, Tromsø, Dallas och Maine i USA där hon gick i gymnasiet. Hon studerade juridik vid universitetet i Oslo och finansierade delvis studierna som nyhetsjournalist på norsk TV (NRK). Efter examen 1986 fortsatte hon som journalist på TV, både som nyhetsredaktör och nyhetsankare. Därefter anställdes hon som advokatfullmäktige vid Oslopolisen.

Efter en tid i polisen – och efter att ha blivit legitimerad advokat – vände hon tillbaka till journalistiken i några år innan hon började arbeta som advokat. Inom kort hade hon sin egen advokatbyrå. Från 1996 till 1997 var hon justitieminister i Norge.

Anne Holt är en av Nordens främsta spänningsförfattare. Sedan debuten med Blind gudinna 1993 har hon sålt 10 miljoner böcker över många länder, 2,3 miljoner bara i Sverige. Hon har mottagit en lång rad priser både i hemlandet Norge och i andra länder. Efter de mycket framgångsrika serierna om Hanne Wilhelmsen och sedan Inger Johanne Vik fokuserar hon nu på serien om Selma Falck.

Hon är idag bosatt i Oslo tillsammans med Tine Kjaer och dottern Iohanne.

Anders Kapp, 2021-06-25

Bokfakta

• Titel: Mandelaeffekten (Mandelaeffekten 2020, översättning Margareta Järnebrand).
• Författare: Anne Holt.
• Utgivningsdag: 2021-06-23.
• Förlag: Piratförlaget.
• Antal sidor: 442.

Länkar till mer information

• Författarens hemsida.
• Läs vad andra skrivit om boken.