Mer än en fördubbling (+ 166 procent) av läsandet på Kapprakt 2020 jämfört med förra året. Det är ett av många glädjeämnen när jag nu gått igenom en del statistik från året som gått. Här finns också svaren på vilka böckers recensioner som lockat flest läsare (och en del olika förklaringar till varför), vilka det är som läser Kapprakt (bostadsort, kön, ålder etc), hur läsarna hittar till sidan, hur många som är stamgäster jämfört med de tillfälliga besökarna och en hel del annat.
Bakgrunden
Jag var ett bokslukarbarn och har aldrig riktigt slutat med det. Från 2011 har jag då och då skrivit om böcker i mitt Facebook-flöde. Ett antal av mina vänner tjatade på mig att jag borde samla det på en egen hemsida i stället så jag startade Kapprakt i slutet av 2018. Som start hade jag då samlat drygt hundra recensioner från åren på Facebook som återpublicerades på Kapprakt. Under tiden innan Kapprakt var det en mycket liten andel av lästa böcker som jag också skrev om. Den andelen har ökat kraftigt de senaste två åren, men fortfarande händer det att jag drabbas av så ointressant läsning att jag inte har lust att skriva något. (En del böcker som jag inte gillar kan fortfarande ge upphov till något jag uppfattar som intressant att skriva om.)
Sidan domineras av recensioner, ibland svävar det ut till mer av essäer, nu finns det ungefär 330 titlar att välja mellan men där finns också en del annat material. Jämfört med andra som skriver om böcker är texterna ofta ovanligt långa vilket en del vänner kritiserat: ”det är ingen som orkar läsa långa texter”, men det har visat sig att de har fel. Marknadsföringen är i stort sett obefintlig; Kapprakt har ett Instagramkonto för nya inlägg, men det är mycket få som kommer den vägen. Trots det kommer det hela tiden allt fler besökare vilket naturligtvis gläder mig. Mitt mål är att sprida min kärlek till litteraturen till så många som möjligt, för lusten och glädjen, men också för att litteraturen är viktig på många olika sätt. Här följer en del reflektioner från det senaste året.
Från 5 000 till 0 läsare av en recension
Hur många läsare har då ett inlägg på Kapprakt? Det varierar väldigt mycket. Det populäraste inlägget har cirka 5 000 läsare och det finns faktiskt ett som har 0 läsare (inte riktigt sant, det publicerades första gången 2015 på Facebook där det lästes, men det har inte lästs sedan det hamnade på Kapprakt i slutet av 2018).
Vad är det då som bestämmer hur många läsare ett inlägg får? Jag skulle naturligtvis vilja säga att det bestäms av kvaliteten, att de bästa texterna är de som läses mest, men det är inte sant.
De allra flesta läsarna kommer till Kapprakt via Google, där de har sökt på en titel eller en författare, så mycket handlar om placeringen i en sökning. De första platserna går till kommersiella aktörer som betalar för det, till exempel nätbokhandeln, och om det är en hyggligt känd författare finns också Wikipedia med i toppen. De första 5-6 platserna är ointagliga för de som inte har särskilda resurser.
Recensionerna på Kapprakt har rubriker som säger något om innehållet inte överskrifter av typen: ”titel av förnamn efternamn”. Från början lät jag också rubriken vara sidans URL, webbadress. I januari 2019 kom jag på att det var dumt så efter det har adressen varit ”kapprakt.se/fornamn-efternamn-titel” vilket gör sidan mer sökbar. Det låter som en liten förändring, men effekterna blev dramatiska med mycket fler läsare. Det är nog den viktigaste åtgärden jag gjort för att öka läsandet.
Googlade nyss på ”1794” och då kom Kapprakt på plats sju, vilket är mycket bra. Det är en viktig förklaring till varför recensionen av Niklas Natt och Dags bok 1794 är den mest lästa. Det är en fantastisk bok av en skicklig författare vilket förklarar varför många söker på den. Inlägget publicerades 2019-09-30 och är det mest lästa både 2019 och 2020. Många inlägg har en lång hållbarhet. I listan över de tolv mest lästa recensionerna på Kapprakt under 2020 är fyra publicerade 2019 (1794, Terapeuten, Löparna och Skamvrån).
Mest lästa recensioner på Kapprakt 2020
- Niklas Natt och Dag, 1794
- Peter Mohlin och Peter Nyström, Det sista livet
- Helene Flood, Terapeuten
- Christina Herrström, Ödeläggaren
- Olga Tokarczuk, Löparna
- Mari Jungstedt, Innan molnen kommer
- Agneta Pleijel, Dubbelporträtt
- Sofie Sarenbrant, Skamvrån
- Anders Roslund, Sovsågott
- Maria Grund, Dödssynden
- Gabriel García Márquez, Hundra år av ensamhet
- Lina Areklew, Ur askan
Det finns fyra debutanter på listan (Mohlin & Nyström, Flood, Grund och Areklew) vilket kan tyckas förvånande, de är nya och inte kända ännu. Men debutanter är ofta mycket ambitiösa när det gäller att dela länkar till recensioner via olika kanaler och är ofta omgivna av engagerade vänner som gör detsamma. När det gäller Mohlin & Nyström och Areklew bidrog det att jag recenserade förhandsex (förlag skickar ibland ut texter i förväg för att skapa förhandssurr om en kommande utgivning) och de inblandade; författare, förlag och agent har refererat till Kapprakt i sin kommunikation. (Det kräver naturligtvis att det är en positiv recension. Ett annat förhandsex som jag inte alls gillade resulterade i mycket ilskna reaktioner från det aktuella förlaget.) Att både Mohlin & Nyström och Grund utsågs till årets debutant av Crimetime respektive Svenska Deckarakademin bidrog naturligtvis till intresset för dem. Länge var jag förbryllad över norska Helene Floods höga placering. Visst är det en fantastisk succédebut men recensionen är från 2019 och översatt spänning brukar inte attrahera riktigt så många. Till slut hittade jag svaret: titeln Terapeuten är identisk på svenska och norska och Kapprakt har rätt många norska läsare.
Sofie Sarenbrant är en populär författare men anledningen till att recensionen av hennes Skamvrån från 2019 hamnade på topplistan även 2020 är en annan. Söndag 28 juni svarande hon för ett mycket uppmärksammat sommarprogram i P1 (handlade inte om hennes författarskap) och direkt efter programmet kom hundratals läsare via Google till Kapprakt. Inslag i radio och TV ger ofta tydliga avtryck i besökarstatistiken; lyssnare / tittare blir intresserade, googlar och en del hamnar hos Kapprakt. Motsvarande gäller inte alls för tryckta media, varför har jag ingen aning om.
Särskild glad är jag över att Olga Tokarczuks Löparna och Lina Wolffs fantastiska nyöversättning av Gabriel García Márquez klassiker, Hundra år av ensamhet, finns med på topplistan. Dels för att det är riktigt bra läsning som jag kanske bidrar till att sprida till fler, dels för att det är texter som engagerat mig till att skriva rätt ingående och långt om böckerna, vilket man kanske kan tro skrämmer bort många läsare. Att det inte är sant visas av att besökarna stannat länge på dessa sidor.
Det finns alltså många olika förklaringar till att vissa inlägg får så mycket fler läsare än andra.
Kraftig ökning av läsandet
Jämfört med 2019 har antalet besök på Kapprakt ökat med 166 procent. Även under 2020 har det hela tiden kommit fler och fler läsare, det sista kvartalet var de 72 procent fler än under det första kvartalet. Just nu är det över 7 000 besök i månaden.
Diagrammet visar genomsnittligt antal besök per dag kvartalsvis under de två år Kapprakt funnits.
Föga överraskande finns de flesta besökarna i Stockholm (28 procent), Göteborg (9 procent) och Malmö (5 procent) men mer överraskande är kanske att både Helsingfors och Oslo finns med bland 30-i-topp.
De allra flesta besökarna är tillfälliga gäster som kommer via Google men antalet återkommande besökare har ökat från 1 200 2019 till 4 850 under det senaste året. Frekvent återkommande ”stamgäster” har ökat från 300 till 1 500. Siffror som naturligtvis är glädjande.
En del besökare kommer också via sociala medier (olika personer som länkar till Kapprakt) och där dominerar Facebook (drygt 60 procent av de som kommer den vägen) och Instagram (drygt 20 procent).
Ungefär 60 procent av läsarna är 55 år eller äldre, drygt en fjärdedel är 34 år eller yngre och det åldersspann som är minst frekvent är 35-54. Kvinnorna dominerar inte oväntat (63 procent). Under 2020 är det den äldre gruppen som ökat klart mest. Under 2019 var spannet 25-34 störst och även om antalet läsare i den åldersgruppen ökat 2020 så är den relativa andelen mindre.
De flesta besöker Kapprakt med hjälp av sin mobil (drygt 60 procent), 30 procent använder sin dator och knappt 10 procent sin läsplatta. Apple dominerar (drygt 50 procent iPhone och 10 procent iPad) följt av Samsung (knappt 15 procent).
Böckerna som behandlas på Kapprakt
Under 2020 har jag publicerat 123 recensioner på Kapprakt vilket är en ökning jämfört med 2019 då det var 93 recensioner.
Det är svenska författare som dominerar (nära 70 procent) vilket är ett aktivt val, jag vill särskilt följa den svenska utgivningen. I fördelningen mellan olika genrer har spänningslitteraturen tagit mer plats, vilket hänger samman med att jag under de senaste åren kommit med i den grupp som arrangerar Svenska Deckarfestivalen. Även tidigare har jag läst spänningslitteratur, men nästan aldrig skrivit om de böckerna.
Om författarna är män eller kvinnor är inte ett kriterium för mitt val av vad jag ska läsa, men statistiken visar att det är väldigt jämt, i procent 52-48, något fler kvinnliga författare. Under 2020 har andelen kvinnliga författare ökat till 60 procent som möjligen hänger samman med att spänningslitteraturens andel ökat?
Tävlingar och listor är populärt
Det finns ett antal inlägg som innehåller olika typer av listningar av de ”bästa” böckerna inom någon genre och/eller någon viss tid. Bland annat har jag ända sedan 2011 lekt skuggjury till Augustprisets utseende av årets bästa svenska skönlitterära bok och skrivit om detta. I särklass mest lästa inlägg av detta slag under 2020 är ”Årets bästa kriminalromaner 2019 utsedda” som kopplade till Svenska Deckarakademins priser samt ”Årets bästa böcker 2019” som var Kapprakts summering av det litteraturåret. Bägge inläggen publicerades alltså 2019 men har omkring fem gånger fler läsningar 2020 vilket är rätt förvånande.
Debattinlägg kan också locka till läsning
Då och då kommer det också något debattinlägg på Kapprakt, oftast kopplade till litteratur. I särklass mest läst är inlägget ”DN Kultur och Samlade verk – suck!” som handlar om behandlingen av Lydia Sandgrens debutroman Samlade verk i Dagens Nyheter. Glädjande många har också läst ”Lögnernas segertåg och fiktionens sanning”.
Författarpresentationer
I slutet av recensionerna finns oftast en kort författarpresentation och ibland finns det också separata presentationer. Normalt är det kopplat till mitt engagemang i Svenska Deckarfestivalen där vi under de senaste åren infört presentationer av alla medverkande författare (samt recensioner av deras senaste böcker) på festivalens hemsida. De som jag skriver publicerar jag också på Kapprakt. En del andra författare som jag recenserat flera gånger har jag också gjort separata presentationssidor för och totalt finns det nu ett 50-tal sådana sidor på Kapprakt.
Dessa sidor har normalt rätt få läsare men de har återkommande läsning över tiden. I topp på listan finns presentationen av Kristina Ohlsson med närmare 500 läsningar. Fem i topp är:
Sidans sidor
Utöver ”inlägg” med recensioner och annat finns det också ”sidor”. Mest besökt är rätt naturligt förstasidan dit man först kommer om man går till Kapprakt.se. Intressant är dock att visningarna mer än fördubblats från 2019 till 2020 vilket visar att betydligt fler känner till adressen eller söker på Kapprakt (i ställer för att söka på titel eller författare som är det vanligaste).
Efter den kommer sidan ”Om” som ger information om Kapprakt. Därefter kommer sidan ”Att se fram emot” där jag berättar om kommande böcker som jag vill läsa. Den blir sedan en historik över vad som recenserats och rätt förvånande är att sidan ”Att se fram emot 2019” har nästan lika många visningar som årets aktuella sida under 2020. Rätt många visningar har också sidan ”Boklista” där alla recensioner finns i bokstavsordning och som kompletterar sidans sökfunktion.
Anders Kapp, 2021-01-02